Pelle Kölhed, expert i LSS–utredningen – ”Hittills jag har deltagit i ett möte på tre timmar”

Sedan utredaren Desirée Pethrus talat om skenande assistanskostnader och ifrågasatt anhörigassistenter berättar nu Pelle Kölhed om sin roll som expert i utredningen. Han upplever att man vill hålla brukarperspektivet borta.
– Det viktigaste är att få ner kostnaderna och då bidrar inte vi.

Vilseledande siffror

LSS–utredaren Desirée Pethrus sade nyligen i ett nyhetsinslag i TV4 att kostnaderna för personlig assistans skenar och att kostnaden för reformen ökat från 3-4 till 70 miljarder. Pelle Kölhed, expert i samma utredning som Desirée Pethrus leder, anser att detta var förvirrande uttryckt.
– Det går inte att säga om hon vilseleder eller om det är TV4 som klippt ihop detta på ett konstigt sätt. 70 miljarder är kostnaden för hela LSS med alla insatser, assistansen är ca 40 % av detta, dvs ca 30 miljarder. Det blir än mer förvirrande när hon säger att den beräknande kostnaden från början var 3-4 miljarder, vilket jag minns var vad enbart assistansen beräknades kosta från början.

Stämmer inte att kostnader skenar

Påståendet att kostnaderna skenar anser Pelle Kölhed är att vilseleda. Det finns förklaringar till ökningen.
– Dessutom har kostnaderna under 2016 minskat pga indragen assistans efter flera HFD–domar. Enligt statistik från Försäkringskassan (se i slutet av denna artikel) var antalet beviljade timmar 2,3 miljoner färre i november jämfört med januari 2016 vilket innebär en minskad kostnad på ca 650 miljoner kr. Man har vänt trenden genom att hårdtolka domar. Desirée Pethrus är inte up to date i sina uttalanden.

Märkligt säga att Sverige sticker ut…

Desirée Pethrus säger även att hon vill se över hur anhöriga är anställda som assistenter. Det är inte förvånande tycker Pelle Kölhed eftersom det står på flera ställen i direktiven.
– Det märkliga är att hon säger att Sverige sticker ut internationellt. Det finns inget land med en motsvarande LSS–reform som vi har i Sverige. Det finns inget liknande system som man kan jämföra med. Vi har en unik kombination av kontantstödsprincipen och rättighetslagstiftning.
Isåfall sticker väl Sverige ut med hela assistansreformen?
– Vi sticker ut på ett positivt sätt skulle jag säga jämfört med andra länder. Där hoppas jag att Sverige vill fortsätta att vara ett föregångsland och förbli en förebild.

Bör ingå i rätt att välja vem man vill

Att man har anhörigassistenter hänger ihop med att man har rätt välja vem man vill ha hjälp av, fortsätter Pelle Kölhed.
– Vissa vill ha anhörigassistenter och andra inte. Det kan uppstå problem om barn och ungdomar blir instängda eller familjens försörjning av assistansen blir det viktigaste. Men hur vanligt det är och vilken evidens det finns för det är oklart.
Det används ju som kritik mot anhörigassistenter…
– Då är frågan om det är lösa antaganden eller om det grundas på några undersökningar.
Det är nog enskilda fall…
– Då kan jag tycka det är förkastligt att påstå detta utan evidensbaserade underlag. Det är ett stort ingrepp och en kvalitetssänkning att gå in och säga att anhöriga inte får arbeta som assistenter.

Knappt deltagit hittills i utredningen

Pelle Kölhed är tillsammans med Håkan Thomsson från Lika Unika brukarrörelsens experter i LSS–utredningen. Han är besviken på deras deltagande hittills.
– Utredningen tillsattes i maj och hittills har vi haft ett möte på tre timmar. Vi ska ha ett möte till på två timmar den 20 februari. Vi sakkunniga och experter i utredningen har dock fått ett antal frågar som vi ska leverera svar på.
Vad upplever du att du som expert har för roll och inflytande?
– Svårt att säga eftersom vi knappt setts. Rollen är ju att tillföra brukarperspektivet och viken möjlighet till inflytande jag har visar sig framöver. Jag hoppas naturligtvis på positiv respons.
Är du kritisk mot detta?
– Ja det är jag. Jag tror det är nödvändigt att bryta åsikter mot varandra. Sakkunniga från myndigheter och departement har en åsikt utifrån sitt uppdrag men den är inte brukarbaserad. Jag kan ge information och erfarenhet av att leva med personlig assistans. I en rättighetsreform som bygger på individuella rättigheter där målet är att leva ett liv som andra med assistans borde vår syn vara viktig.

LSS–utredningen vill hålla brukarperspektivet ifrån sig

Funktionshinderrörelsen borde haft en mycket bredare representation i LSS-utredningen anser Pelle Kölhed som även sitter med i Hjälpmedelsutredningen. Där deltar han tvärtom i träffar var tredje månad med heldagsmöten.
Vill man hålla brukarperspektivet ifrån sig i LSS–utredningen?
– Det känns lite så, det är inte det viktigaste för utredningen, det viktigaste är att få ner kostnaderna för personlig assistans och då bidrar inte vi.
Det var väl ett större brukardeltagande i tex LSS–kommittén?
– Ja, det var det. Det var dessutom en parlamentarisk utredning. Den nuvarande är en enmansutredning. Vi från funktionshinderrörelsen hade önskat att även denna utredning var parlamentarisk. Detta framförde vi till departementet i processen som föregick skrivandet av direktiven och tillsättandet av utredningen.

Orolig över resultatet

Pelle Kölhed är orolig för vad som ska komma ut från LSS–utredningen. Fokus ligger på saker som inte utvecklar assistansen till det bättre.
– Direktiven syftar till att begränsa assistansen och få ner kostnaderna. Jag är kritisk till att det måste sparas på assistansen om man satsar på andra LSS–insatser. Man har inte heller gjort någon samhällsekonomisk beräkning av alternativen när assistans tas bort. Behoven försvinner ju inte.
Kommunerna får väl ta kostnader istället…
– Ja, och anhöriga får arbeta mer obetalt. Argumentet att brukaren blir osjälvständig med anhörigassistenter rimmar illa om man minskar assistansen så anhöriga får jobba obetalt. Då blir personen än mer beroende av sina anhöriga och dessutom på ett mycket destruktivt sätt.

HFD–domar genomför redan besparingar

Oavsett vad LSS–utredningen kommer fram till pågår det redan besparingar som leder till försämringar genom domar från Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, säger Pelle Kölhed. Dessa förändringar genomförs dessutom utan etisk prövning och konsekvensanalys.
– Nu talar regeringen om de två senaste domarna om egenvård och det femte grundläggande behovet. Domen om integritetsnära delar av grundläggande behov från 2009 talar de inte ens om längre. Det borde gjorts en juridisk översikt om vad domarna gjort mot intentionen i LSS. Detta finns inte i utredningen utan i små uppdrag till ISF, som kanske enligt mitt tycke inte är de mest lämpliga.
På vilket sätt är ISF inte lämpliga?
– Vissa av deras utredningar inom assistansområdet ser inte till grundintentionen i LSS utan "tycker" saker som färgar resultatet. Jag ser hellre genomlysning av den typ som Lennart Erlandsson, Lunds universitet gjorde för några år sedan tex i doktorsavhandlingen Rätt, Norm och Tillämpning– en studie av normativa mönster vid beslut enligt LSS tre arenor.

Instämmer i kritik mot allmänna ombudet

Det allmänna ombudet för socialförsäkringen, AO, drev fram avgörandet i domen om det femte grundläggande behovet. AO tillsätts av regeringen, delar lokaler med Försäkringskassan, och har som uppgift att driva rättsfall där det finns oklarheter i rättspraxis. Det har kritiserats för att driva ärenden som leder till besparingar.
Vad anser du om det allmänna ombudet?
– Dels är det fel att AO sitter på Försäkringskassan. Dels borde det vara underställd Riksdagen för att vara neutral. Jag instämmer helt i det Wenche Willumsen säger i en tidigare intervju på Assistanskoll:
"Då tänker jag inte det allmänna i form av samhällets ekonomiska intressen utan mera utifrån vad som är rättfärdigt och bra utifrån lagstiftarens intentioner. Om det innebär den enskilde som hela saken handlar om blir helt överspelad – och inte har rätt eller möjlighet att yttra sig, kanske inte ens känner till att AO har överklagat domen – då är AOs roll och uppdrag mycket diskutabelt."
” Eftersom AO utses av regeringen skulle regeringen i teorin kunna använda AO för att förändra i lagstiftning utan att behöva utreda den.”

Pelle Kölhed intervjuades av Kenneth Westberg 2017–01–05

Vidare läsning

Statistik över antal beviljade assistanstimmar

Källa: statistikenheten@forsakringskassan.se