Mathias Blomberg, IGNE Advokatbyrå – ”I praktiken påverkar det allmänna ombudet utvecklingen”
Mathias Blomberg
Foto: Johan Gunséus
Det var ett överklagande av det allmänna ombudet för socialförsäkringen av en förvaltningsrättsdom som ledde till att det femte grundläggande behovet i assistans nu enbart beviljas vid psykisk funktionsnedsättning.
– För den konspiratoriskt lagde syns ett mönster där målet är att minska kostnader, säger Mathias Blomberg.
Om det allmänna ombudet
Det allmänna ombudet för socialförsäkringen utses av regeringen och inrättades 2006 efter att Riksförsäkringsverket (RFV) avskaffades. Det agerar inte på uppdrag av enskilda utan ska verka för att få fram vägledande domstolsavgöranden. Det kan överklaga Försäkringskassans beslut i förvaltningsdomstolarna.
– Det har en praxisbildande funktion som ska ge en enhetlig och likformig rättstillämpning, säger Mathias Blomberg.
Vem i regeringen utser det allmänna ombudet?
– Det gör regeringen kollektivt, det är inget enskilt statsråd. Jag vet inte vem som lämnar förslaget, det sker nomineringar som regeringen kollektivt tar beslut om.
Vad ska allmänna ombudet utgå ifrån när det bedömer om en dom är felaktig?
– Det ska vara en egen bedömning eftersom det har en självständig roll.
Tycker du det har en självständig roll?
– Jag skulle vilja säga så här, i Sverige har vi ofta utgångspunkten om ”den goda myndigheten” som gör ett bra jobb på ett rättssäkert sätt. Med den utgångspunkten skulle man väl säga att om den ska vara självständig då är den väl det. Men utifrån hur den är organiserad, att den sitter hos Försäkringskassan, den har inga egna utredande resurser utan är beroende av Försäkringskassans personal för att ta fram underlag och driva processer, är det tveksamt om den de facto är självständig.
Borde frikopplas från Försäkringskassan
I utredningen ”Skapa tilltro” som kom i år föreslås det att det allmänna ombudet ska få en mer självständig ställning och flyttas från Försäkringskassan till ISF, Inspektionen för Socialförsäkringen. Det föreslås även att ombudets anställning ska tidsbegränsas. Mathias Blomberg håller med.
– Ett oberoende allmänt ombud borde vara frikopplat från den myndighet det ska övervaka.
Drev ärendet om det femte grundläggande behovet
Det var ett överklagande av allmänna ombudet som ledde till domen från 25 juli 2015 i HFD som slog fast att assistanstid utifrån det femte grundläggande behovet ”ingående kunskap” enbart ska beviljas vid psykiska funktionsnedsättningar. Mathias Blomberg är förvånad att domen blev verklighet.
– Vi har haft en tillämpning av lagen som sett likadan ut i 19 år, då är det extremt märkligt att praxis fått fortgå så lång tid, att domstolar suttit och dömt men aldrig uppfattat det som allmänna ombudet nu gör. Detta liknar hur HFD, dåvarande Regeringsrätten 2009, i domen Mål nr 5321-07 omtolkade rätten till personlig assistans i grundläggande behov. Den nya domen är ytterligare en omtolkning som snävar in rätten till assistans och ger en kostnadsbesparande effekt.
Vad tänker du ligger bakom detta?
– Det är ett ytterligare slag mot assistansen och får effekten att färre får personlig assistans. Om detta varit utgångspunkten för allmänna ombudet vet jag inte, men det är den effekt det får.
En stor del av ökningen av antalet assistanstimmar de sista åren har väl varit behov av aktiv tillsyn som nu troligen skärs ner?
– Ja, det framkom precis i den senaste rapporten Assistansersättningen från ISF där de analyserar ett hundratal ärenden. ISF konstaterar att antalet beviljade timmar ökar, att personkrets 1 ökar mest, att assistans all vaken tid ofta motiveras med behov av assistans som kräver ingående kunskaper.
Kommer inte domen lite lägligt om det finns en vilja att dämpa kostnaderna…
– Ja, för den konspiratoriskt lagde finns det ett ganska klart samband.
Ombudet förlorade ett annat assistansärende 2009
År 2009 överklagade Det allmänna ombudet en annan förvaltningsrättsdom från april 2008 som berörde personlig assistans berättar Mathias Blomberg.
– Det allmänna ombudet drev på fullaste allvar uppfattningen att en person som saknar förmåga att kommunicera med sin omgivning aldrig ska vara berättigad till assistansersättning. Detta trots att det uttalats i förarbeten till LSS att personer som har begränsad förmåga att uttrycka sig eller inte kan utöva något inflytande över assistansen ska kunna företrädas av ombud.
Nu förlorade det allmänna ombudet i kammarrättsdomen i Göteborg, men det hade fått stora konsekvenser om det gått annorlunda menar Mathias Blomberg.
– Även i detta fall drev ombudet således en uppfattning, som om den vunnit gehör, hade begränsat svårt funktionshindrade personers möjligheter att få assistans.
Detta skedde under samma tid som LSS-kommittén i sitt slutbetänkande i augusti 2008 föreslagit just att personer som enbart har grundläggande behov inte skulle beviljas assistans…
– Ja, visst är det ett märkligt sammanträffande att ombudet drev samma kostnadsdämpande linje som LSS-kommittén.
Sänder regeringen signaler?
Mathias Blomberg har tidigare antytt att regeringen kan ha sänt signaler för att påverka rättspraxis för att dämpa kostnadsutvecklingen.
– Myndigheterna behöver inte tveka om vad politikerna tycker i alla fall. I tex intervjuerna på Assistanskoll tycker jag detta är tydligt när politikerna hela tiden talar om att kostnaderna skenar och att det saknas kontroll. Och är man ute efter direkt kommunikation, så ger ministrar regelbundet sin uppfattning till Försäkringskassans generaldirektör, tjänstemän på departementet ger sin bild till kassans tjänsteman.
I intervjuer är det bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som säger att de tror att regeringen ger signaler som verkligen påverkar Försäkringskassan…
– Ja myndigheterna ska ju ha en självständig ställning och regeringen får inte lägga sig i. Men ser man tillbaka så har signalerna under lång tid varit tydliga i att regeringen inte ser positivt på att kostnaderna skenar och att fler får assistans.
Kan det allmänna ombudet för socialförsäkringen vara ett sätt för regeringen att styra utvecklingen?
– Det kan jag inte svara på, men i praktiken påverkar det allmänna ombudet utvecklingen, säger Mathias Blomberg.