annonser
annons Rehab Sation Assistans
annons Backup
annons STIL
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons JAG
annons Nordica Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Assistansförmedling
annons Vivida Assistans
annons Maxia Care


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Sophie Karlsson, IfA – ”Låt inte assistansberättigade åter bli beroende av anhörigas goda vilja att ställa upp”

Sophie KarlssonDet kan finnas viss problematik med att anhöriga är assistenter, säger Sophie Karlsson, men fokus bör vara på att komma åt problemen, istället för att ifrågasätta anhöriga överlag.
– Det är ofta bara anhöriga som kan gå in och jobba på kort varsel.


LSS–utredaren Desiree Pethrus sade nyligen på TV4 att hon vill se över anhöriganställningar och att Sverige sticker ut i en internationell jämförelse i att ha så många anhöriganställningar. Sophie Karlsson, verksamhetsansvarig på IfA, säger att anhörigassistenter har ifrågasatts tidigare och att det är oroväckande att utredningen har detta uppdrag.
– Det bottnar i en misstro mot anhöriga som personliga assistenter. Det kan finnas viss problematik med att anhöriga är assistenter, men då bör fokus vara att komma åt problemen, istället för att ifrågasätta anhöriga överlag.
Desiree Pethrus säger att Sverige sticker ut i jämförelse med andra länder?
– Vi bör se till det system som vi valt att ha i Sverige. Genom att ha anhöriga som assistenter blir den assistansberättigade mer fri och behöver inte förlita sig på anhörigas goda vilja att ”ställa upp”. Istället kan man ställa krav på anhöriga som man kan göra på andra personer som är anställda för att utföra ett arbete. Samtidigt kan den anhöriga få lön för utfört arbete och en privatekonomi som kan fungera, till skillnad mot tider när anhöriga var tvungna att avstå från annat arbete för att vara hemma och tillgodose behov som inte kunde tillgodoses på annat sätt.

Artiklar med samma tema: (51)

LSS-utredningen 2016 - 2018

Utredningen "Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen" en total översyn av LSS och assistansersättning. Kostnaderna, bedömningarna, privata anordnare, personkretsarna, huvudmannaskapet m.m ska analyseras. Tonvikt ligger på besparingar och ekonomiskt hållbar utveckling. Klart 1 oktober 2018.

TEMA - Anhöriga som assistenter

En totalundersökning av alla assistansberättigade 2011 visade att 20 procent enbart har anhörigassistenter och 63,5 procent har anhörigassistenter någon gång. I de privata arbetsgivar-organisationerna har anhöriga bättre arbetsvillkor men det skiljer sig en del om hur mycket arbetstid de får ha.

Bara anhöriga kan hoppa in och ta viss arbetstid

Anhöriga som assistenter behövs dels eftersom många som har assistans vill att anhöriga ska assistera, de känner till behoven, och hur de ska tillgodoses.
– De har också ofta möjlighet att hoppa in med kort varsel och på tider då det är svårt att få andra att arbeta, t ex korta moment för dubbel assistans.
Vad händer om möjligheten för anhöriga att vara assistenter tas bort?
– Det skulle innebära ett steg tillbaka i utvecklingen. Det förhindrar inte att anhöriga ändå kommer att bistå oavlönat, vilket lämnar assistansberättigade i en utsatt situation. Vi anser inte att det ska vara en fråga om huruvida anhöriga behövs eller inte. I den svenska lagstiftningen är det fastlagt att det ska råda valfrihet för den enskilde assistansanvändaren att exempelvis få välja den assistent som hen önskar. Assistansen som utförs ska enligt samma lag vara av god kvalitet och i enlighet med den enskildes önskemål. Uppfylls de kraven ska eventuella relationer inte ha någon betydelse.

Ta tag i de problem som finns

Det förekommer kritik mot att barn inte blir självständiga om assistenterna är anhöriga och att inkomsten för familjen blir viktigare än barnets behov. Sophie Karlsson medger att den problematiken finns.
– Då är det viktigt att löpande arbeta med att kvalitetssäkra assistansen och med assistansanvändarens/barnets inflytande och självbestämmande. Det behövs då en plan för i vilken omfattning anhöriga ska arbeta och en långsiktigt hållbar lösning. Grundpelarna i PERSONLIG assistans är att den assistansberättigade ges rättigheten att väja vem, när och hur assistans ska ges. Tanken är att ett så litet antal personer som möjligt ska kunna bistå den assistansberättigade med hens olika behov för att kunna leva som andra i jämförbar ålder. Att låta andra fatta beslut om vad som är bäst för oss ur ett kvalitets- och/eller ekonomiskt perspektiv är att försämra rättighetslagstiftningen och ett steg i fel riktning. Se i stället till att utbilda de assistansberättigade i de rättigheter som hen har så att kraven som ställs på assistansen (avseende såväl administrationen av assistansen som utförandet av densamma) blir i enlighet med de kvalitetskrav som lagen redan ställer.

Ökande kostnader beror på en rättighetslagstiftning

LSS–utredaren Desiree Pethrus sade också att kostnaderna för LSS skenar och att de ökat från 3–4 till 70 miljarder. Sophie Karlsson säger först att siffran 70 miljarder ju gäller alla LSS–insatser och inte bara personlig assistans. Hon tycker också att det talas om skenande kostnader utan att det specificeras vad som skenar.
– Att LSS–insatser beviljas beror på den rättighetslagstiftning vi har som ska göra det möjligt att tillgodose behov som finns. Det finns således beslut fattade om insatser, som vilar på lagstiftning om rättigheter.
Sophie Karlsson ser det som en naturlig utveckling som står i samklang med samhällets utveckling i övrigt.
– Ju bättre samhälle vi vill bygga desto mer resurser ska vi att satsa.
Vad tyder ett uttalande om skenande kostnader på?
– Hon vill ge bilden av att kostnaderna inte står i proportion till behoven och att pengarna inte hamnar rätt, säger Sophie Karlsson.

Sophie Karlsson intervjuades av Kenneth Westberg 2017–01–13

Skicka sidan till: