annonser
annons Rehab Sation Assistans
annons Nordica Assistans
annons JAG
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Maxia Care
annons Assistansförmedling
annons Backup
annons STIL
annons Humana Personlig assistans
annons Vivida Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

TEMA - Anhöriga som assistenter

En totalundersökning av alla assistansberättigade 2011 visade att 20 procent enbart har anhörigassistenter och 63,5 procent har anhörigassistenter någon gång. 74 procent i personkrets 1 hade anhörigassistenter, 43 procent i personkrets 2 och 58 procent i personkrets 3. Som anhörig räknades här syskon, föräldrar, make/maka, mormor, farmor eller vad personen själv anger som anhörig.
Ieva Reine som hållit i undersökningen säger i en intervju att upplevda fördelar med att ha anhörigassistenter var att det känns tryggt och att en anhörig ofta kan arbeta när andra assistenter får förhinder. Föräldrar uppger sig får en möjlighet att vara nära sina barn och få ett privatliv tillsammans. Negativa sidor kunde vara att barn riskerar bli inlåsta i familjen, särskilt efter att barnet är myndigt.

Du kan läsa intervjuer med assistansberättigade som beskriver nyttan av att ha anhöriga som assistenter men även läsa om dåliga erfarenheter. En konsulent på BOSSE råd och stöd (som ger rådgivning till personer med funktionsnedsättning) berättar hur han mött assistansberättigade som upplevt sig dominerade av sina anhöriga, som exempelvis bestämt vem som ska vara assistent.

Vid anställningsförhållanden räknas en anhörig som någon som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade. Anhöriga har kunnat vara assistenter ända sedan personlig assistans infördes 1994. De har dock haft sämre anställningsvillkor i kommunen än hos privata anordnare. I kommunerna anställs anhörigassistenter via det så kallade PAN-avtalet där den anställde inte har ersättning för obekväm arbetstid på nätter, kvällar och helger eller ersättning för jour utan enbart en timlön där allt ska ingå. Anhöriga kan även arbeta upp till 48 timmars arbetsvecka i PAN. Fackföreningen Kommunal som intervjuas är kritiska till detta och vill avskaffa kommunernas PAN-avtal.

I de privata arbetsgivarorganisationerna har anhöriga bättre arbetsvillkor men det skiljer sig en del om hur mycket arbetstid de får ha. I Vårdföretagarna behöver de anhöriga inte följa Arbetstidslagen och kan arbeta upp till 48 timmar per vecka. I Arbetsgivarorganisationen KFS kan anhöriga utöver vanlig arbetstid även ha betald beredskap upp till 50 timmar per månad som betalas med ca en fjärdedel av vanlig lön . Arbetsgivarföreningen KFO däremot har samma villkor för anhöriga som för andra assistenter.

Under 2011 startade en debatt om fusk i assistans, fall där personer låtsats vara funktionshindrade och lät sin anhöriga vara assistenter avslöjades. I en utredning föreslog enmansutredaren Susanne Billum  kontroll med bland annat oanmälda hembesök när anhöriga är assistenter. Regeringen kom hösten 2012 med ett liknande lagförslag. Förslagen har mött starka protester, läs tex följande intervju med Ninnie Wallenborg, assistansberättigad.

När anhöriga arbetar som assistenter anses vissa omkostnader i arbetet vara något som den anhörige själv delvis ska betala. Skatteverket införde 2012 regler om förmånsbeskattning av personliga assistenter efter en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen. Domen innebär exempelvis att anhörigassistenter som åker på en semesterresa tillsammans med den assistansberättigade ska redovisa resekostnaden som inkomst som ska beskattas.

Text: Kenneth Westberg

Artiklar: (20)

Skicka sidan till: