Margaretha Johansson, Kommunal - "Anhörigassistenter ska ha samma villkor men kan undantas från Arbetstidslagen"

PAN-avtalet i kommunerna bör ändras så att anhörigvårdare får lägstalön och OB-ersättning som alla andra assistenter säger Margaretha Johansson, ombudsman på Kommunal. Att det finns undantag från ATL beror på den speciella situationen för anhörigassistenter.

Arbetsmiljölagen sätter gräns för arbetstiden

Anhörigassistenter ska ha lika villkor som andra assistenter när det gäller OB- och jourersättningar och lägstalöner tycker Margaretha Johansson. Hon anser dock att det är en speciell situation att vara anhörigassistent eftersom det är svårt att dra en gräns när man är anhörig eller assistent, när man har betalt eller inte betalt.
- Många vill ha mer arbetstid för att kunna ha ett privatliv och slippa ha utomstående assistenter hemma i onödan, då tycker vi det är rimligt om man kan frångå ATL. Vi driver att OB och jourersättningar och lägstalöner ska vara lika. Vi har inga yrkanden gällande ATL
Hur mycket arbetstid ska en anhörig kunna ha?
- Det finns en begränsning på 48 tim/vecka, sedan kan mer arbetstid beordras, här får man se på hur passen ligger. I grund och botten finns det ett arbetsmiljöansvar enligt Arbetsmiljölagen, AML, vilket man måste ta hänsyn till när man lägger schema.
Hur mycket mer kan en anhörig beordras utifrån AML?
- Arbetsgivaren ska kunna garantera säkerheten för brukare och anställd och det kan man inte göra med för långa pass.

Undantag för ATL hos flera arbetsgivarorganisationer

Vårdföretagarnas kollektivavtal ändrades den 1 jan 2011 så att ATL inte längre gäller för anhörigassistenter som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade i. I KFS kollektivavtal kan anhörigassistenter arbeta upp till 50 tim anhörigberedskap/månad.
- Detta var något som blev ett resultat i förra avtalsförhandlingarna, vi lyckades med att hela avtalet gäller för anhörigvårdare, det är bara ATL som är bortskrivet.
Hur ser du på att Arbetsgivarföreningen KFO anser att även anhörigassistenter ska följa ATL?
- Jag kan förstå att de generellt vill ha lika villkor.
Kan synen på yrket påverkas av skillnader mellan anhöriga och ickeanhöriga?
- Jag tror inte det, det är inte ett vanligt yrkesval utan en speciell situation. Om inte den situationen funnits kanske den anhörige aldrig blivit personlig assistent.

Kritisk till PAN-avtalet

I PAN-avtalet för assistenter i kommunerna och PACTA-företagen gäller inte ATL för anhörigvårdare. I PAN har anhörigvårdare inte heller någon lägstalön och de får OB, Jour och beredskapsersättning inbakat i timlönen. Margaretha Johansson är mycket kritisk till detta.
- När PAN kom till var det vanligt att anhöriga arbetade gratis. Idag driver vi att det ska införas OB- jour- och beredskapsersättning samt lägstalöner för anhörigvårdade i PAN.
Är många anhörigvårdare med i Kommunal?
- Svårt att säga, de kan stå som personlig assistent i vårt register så det vet vi inte.
Kan man tänka att ni inte driver deras frågor lika hårt om inte så många är medlemmar?
- Nej, vi driver hela avtalet även för dem, men fokuserar på ersättningar och lägstalön.

PAN borde bara gälla anhörigvårdare

Idag omfattar PAN-avtalet förutom anhörigvårdare även utomstående assistenter som anställs på begäran av den assistansberättigade. Idag har de assistenterna lägstalön bara om de som är anställda i PACTA-företag som tillämpar PAN-avtalet, kommunanställda PAN-assistenter har ingen garanterad lägstalön. Även detta vill Margaretha Johansson ändra på.
- Även kommunanställda PAN-assistenter ska ha lägstalön, vi vill att alla utomstående assistenter ska vara anställda i HÖK -avtalet och att PAN bara gäller anhörigvårdare, säger Margaretha Johansson.

Margaretha Johansson intervjuades av Kenneth Westberg 2012-02-22

Vidare läsning

PAN-avtalet (Personlig assistent och anhörigvårdare)

Joakim Oscarsson, Kommunal - "Från 1 juli 2010 kan assistenter tillsvidareanställas i PAN-avtalet"