Skatteverket svarar på frågor om förmånsbeskattning av personliga assistenter

Nedan svarar Mikael Sindahl, rättslig expert på Skatteverket, om assistenter ska förmånsbeskattas i en rad olika exempel som getts av Humana Assistans AB i direkt fråga till Skatteverket.

Svaret i sin helhet från Skatteverket till Humana assistans AB

1. En semesterresa till en turistort utomlands där den personliga assistenten inte är närstående till brukaren. Arbetstiden kommer att överstiga 6 timmar per dygn i genomsnitt. Ska assistenten förmånsbeskattas?
- Genom rättspraxis har det skapats en "tumregel" som innebär att om arbetstiden för de anställda understiger i genomsnitt 6 timmar per dag eller 30 timmar under en vecka ska de anställda förmånsbeskattas för del av arbetsgivarens kostnad för resan. Hur stor andel det handlar om beror på graden av fritid jämfört med arbetstid. Mot den bakgrunden ska assistenten i frågan inte förmånsbeskattas.

2. Som arbetsgivare är det svårt att avgöra vad som är syftet med en resa som en assistent gör med sin brukare. Av utgången i de nämnda domarna drar vi slutsatsen att när en assistent är närstående till en brukare kan man anta (presumera) att syftet med resan är att bereda familjen tillfälle till miljöombyte, rekreation och avkoppling. För att bryta presumtionen bör annat syfte med resan visas, se exempel vid frågorna 3 - 7 nedan.

2a. Delar Skatteverket vår bedömning enligt ovan?
- Det är också Skatteverkets bedömning när det gäller närstående i samma hushåll som brukaren. För andra närstående är presumtionen i stället att resan för dessa är en tjänsteresa om inte omständigheterna talar for annat. Se ovan.

2b. Kan ledning dras av den närståendekrets som finns i 2 kap. 22 § inkomstskattelagen när man bedömer om brukaren är närstående till assistenten?
- Den avgränsning av kretsen närstående som finns angiven i 2 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) kan vara tillämplig när det gäller att ange vilka som är närstående till brukaren i detta sammanhang. Som närstående räknas make, förälder, mor- och farförälder, avkomling (dvs. barn) och avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling. Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling. Som make räknas också sambor som tidigare varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn. Kretsen bör enligt Skatteverkets uppfattning i detta sammanhang utvidgas till sambo utan gemensamma barn.

2c. Kan man förutsätta att det är en tjänsteresa om assistenten inte ingår i den nyss nämnda närståendekretsen och arbetstiden överstiger 6 timmar per dygn?
- Ja, i regel. I undantagsfall kan det dock ifrågasättas om det är en tjänsteresa. Det kan inträffa vid mycket långa utlandsvistelser i exempelvis en brukares tidigare hemland när det också är de icke närstående assistenternas tidigare hemland.

2d. Är bedömningen olika för de olika personer som återfinns i inkomstskattelagens närståendekrets?
- Se svaret på fråga 2 a).

2e. Blir bedömningen annorlunda om det är en resa arrangerad av en organisation för funktionsnedsatta, strokeföreningen, autismföreningen eller liknande där det är tydligt att syftet är en resa för den funktionsnedsatte?
- När det är tydligt att resan huvudsakligen görs för att tillgodose brukarens önskemål och behov talar det för att medföljande närstående assistenter inte ska förmånsbeskattas. Det gäller även om assistenten tillhör samma hushåll som brukaren.

3. En vuxen brukare reser till en rehabiliteringsanläggning utomlands som är särskilt anpassad för den assistansberättigades behov. Assistenten kan räknas som närstående. Arbetstiden kommer att överstiga 6 timmar per dygn i genomsnitt. Ska assistenten förmånsbeskattas för någon del av resans värde?
- En resa som görs för att brukaren ska få nödvändig vård eller rehabilitering vid särskilt anpassad vårdanläggning eller motsvarande bör för de medföljande assistenterna anses som en tjänsteresa även om assistenten är nära anhörig och tillhör samma hushåll som brukaren. Ingen förmånsbeskattning.

4. Samma förutsättningar som i fråga 3 men med kompletteringen att ytterligare en närstående till brukaren och assistenten följer med på resan. För brukaren är resan en kombination av rehabiliterings- och nöjesresa. Assistentens arbetstid kommer genomsnittligt att överstiga 6 timmar per dygn. Ska assistenten förmånsbeskattas för någon del av resans värde?
- Denna resa är en kombination av rehabiliterings- och nöjesresa för brukaren. Med på resan följer också en närstående som inte ska arbeta som assistent. Den närstående assistenten arbetar heltid med assistansen. En bedömningsfråga där det är svårt att ge ett allmängiltigt svar. Kombinationen av rehabiliterings- och familjeresa kan innebära att den närstående assistenten (som antas tillhöra samma hushåll som brukaren) ska beskattas för en andel av resans värde. Resan kan delvis ses som en sådan resa med familjen som avses i de nämnda domarna från Högsta förvaltningsdomstolen.

5. Blir svaret på fråga 3 och 4 annorlunda om den assistansberättigade är ett minderårigt barn?
- Brukarens ålder bör inte ha någon avgörande betydelse för bedömningen i fråga 3 och 4.

6. En 18-årig assistansberättigad person gör en semesterresa tillsammans med några vänner. Modern följer med som assistent på heltid. Resan är inte en familjeresa utan en resa som ungdomar utan funktionsnedsättning normalt gör utan sina föräldrar. Ska assistenten förmånsbeskattas?
- Den beskrivna resan som uteslutande eller så gott som uteslutande styrs av brukarens önskemål och inte är en resa med familjen bör kunna anses som en tjänsteresa för assistenten även när assistenten är brukarens mor. Därför ingen förmånsbeskattning för modern.

7. En vuxen assistansberättigad person gör en semesterresa till turistort utomlands. Maken som arbetar som assistent under resan bekostar själv sin egen resa. Därutöver krävs ytterligare en assistent. Även parets vuxne son arbetar därför som personlig assistent på heltid under resan. Resan har karaktär av semesterresa för föräldrarna men utgör en sådan resa som föräldrar i vanliga fall gör utan medföljande vuxna barn. Ska sonen, assistenten förmånsbeskattas?
- Om sonen tillhör samma hushåll som brukaren är presumtionen att resan inte ska ses som en tjänsteresa för honom. Kan brukaren göra sannolikt att det handlar om en resa som vanligen görs utan medföljande vuxna barn och att det enbart är behovet av assistans som kräver sonens medverkan kan det vara ett skäl att inte förmånsbeskatta sonen.

8. Vilken betydelse har assistentens arbetstid för svaret på fråga 1 - 7? Blir bedömningen annorlunda om arbetstiden uppgår till 4 timmar respektive 8 timmar per dag?
- Som en tumregel som brukar tillämpas av skattedomstolarna gäller att om arbetstiden uppgår till minst 6 timmar per dag eller minst 30 timmar per vecka förmånsbeskattas inte de anställda under exempelvis kurs- och konferensresor. Den tumregeln bör kunna tillämpas även i dessa fall. Det skulle då innebära att en assistent som arbetar ca 4 timmar per dag kan bli beskattad för del av resans värde. Jfr svaret på fråga 4.

Vidare läsning

Svaret i sin helhet från Skatteverket till Humana assistans AB

Högsta Förvaltningsdomstolen: Anhörigassistenters resekostnader kan förmånsbeskattas