Fredric Käll, Vårdföretagarna – ”EG-direktivet om arbetstid har inte alltid följts i assistansbranschen”
Vårdföretagarna har aldrig haft något mer undantag för anhörigassistenter än det som ryms inom EG-direktivet om arbetstidens förläggning. Däremot har många arbetat på ett sätt som inte varit tillåtet säger Fredric Käll, Ordförande i Vårdföretagarna.
Undantaget för anhörigassistenter gäller
Tomas Sundberg på Försäkringskassan sade nyligen i en intervju på Assistanskoll att anhörigassistenter i den nya arbetstidskontrollen ska behandlas lika som andra assistenter oavsett undantag i kollektivavtal. Ingen kan nu arbeta mer än 48 timmar/vecka i genomsnitt och att väntetid(tidigare kallat jourtid) räknas in i total arbetstid. Fredric Käll svarar att för anhörigassistenter gäller detta redan.
– Vi är tydliga mot våra medlemmar att undantaget för anhörigassistenter inte gäller över EG-direktivet om arbetstidens förläggning. En anhörig kan däremot arbeta mycket intensivt en kortare period, tex hela dygn exklusive dygns- och veckovila bara snittet är 48 timmar på fyra månader.
Arbetstidsreglerna har inte alltid följts i praktiken
När Vårdföretagarna intervjuades 2012 på Assistanskoll sades det att arbetstiderna för anhörigassistenter i praktiken begränsades av Arbetsmiljölagen.
Vad säger egentligen Arbetsmiljölagen?
– Begränsningen i Arbetsmiljölagen är lite flytande, men utgångspunkten ska vara gällande arbetstidsreglering, säger Fredric Käll som menar att EG-direktivet i praktiken inte alltid efterlevts i hos många anordnare.
– Kommunal är den part som ska kontrollera att arbetstidslagarna följs. Det har de inte gjort mer än i flagranta fall. En konsekvens av det är att få personer känt till EG-direktivet. I praktiken har det sneddats både här och där vilket reaktionerna mot Försäkringskassans kontroll nu visar.
Positiv till att Försäkringskassan gör detta
Nu har Försäkringskassan gjort EG-direktivet mer allmänt känt än det var innan, därför blir det en stor förvirring säger Fredric Käll.
– Men EG-direktivet gäller för vår bransch precis som för alla andra och det påverkar anhöriga i allra högsta grad. Vi är generellt positiva till att Försäkringskassan gör detta, det gör branschen mer seriös. Det är dock viktigt att de nu verkligen följer upp och kontrollerar detta hårt, annars kommer de oseriösa aktörerna att fortsätta som tidigare iallafall.
Protester sätter fingret på det stora problemet
Assistanskoll har redan kontaktats av personer som är mycket upprörda över att väntetid räknas in i den totala arbetstiden. Enligt Fredric Käll att det är tecken på hur dålig kunskapen om arbetstid varit i branschen.
– Samtidigt sätter det fingret på det stora problemet, att besluten inte är anpassade för att fungera. Besluten innehåller för mycket väntetid som bara ersätts med en fjärdedel av vanlig timersättning. För att få ihop en vettig arbetstid och lön, har många valt att lägga väntetiden ovanpå vanlig arbetstid. Nu tvingas de assistenterna istället att gå ner i arbetstid. Vissa anordnare väljer att betala vanlig lön under väntetid för att få detta att fungera och då tar man pengar från andra delar av assistansen.
Är det fler som inte kan få heltidslön nu?
– Oja, alla som har väntetid i besluten som nu behöver reglera assistenternas arbetstid neråt påverkas. De har samma arbetstid men får mindre betalt.
Kan ni agera mot detta på något sätt?
– Vi kan inte kräva att det EG-direktiv som gäller hela Europa inte ska gälla assistenterna i Sverige. Istället måste ersättningen för väntetid anpassas. Att jobba 75 % vanlig tid och 25 % väntetid är inte en vettig anställning men så blir det nu, det bli slavlöner. Önskedrömmen är att ersättningen för väntetid var samma som för vanliga assistanstimmar, att mötas på vägen här vore kanske en lösning.
F-skattande assistenter tecken på att något är fel
Tomas Sundberg på Försäkringskassan sade också att man vill kunna se hur många assistenter som tar ut lön via F-skattsedel. Detta är enligt Fredric Käll ett tecken på desperation inför arbetstidsreglerna.
– Det faktum att det behövs visar att något är fel i systemet. Om assistenter måste bolagisera sig själva för att assistansen ska kunna utföras, då är något mycket fel.
Försäkringskassan säger även att de längre fram kommer att kunna se om en assistent har flera jobb samtidigt, och kanske kan agera mot det…
– Det är ett märkligt uttalande. Arbetstidslagstiftningen reglerar inte hur många arbetsgivare du får ha, den reglerar tiden hos en arbetsgivare. Du kan ha tre heltider förutsatt att de sker hos tre olika juridiska personer. Det är absolut inte lämpligt att göra så ur ett arbetsmiljömässigt perspektiv, men det är en fråga för Arbetsmiljöverket, inte Försäkringskassan.
Egna arbetsgivare drabbas
Assistenter hos assistansberättigade som är egna arbetsgivare ska ha enbart fyra veckors beräkningsperiod att fördela sin arbetstid i och högst 40 timmars arbetsvecka enligt Försäkringskassan.
– Det är tydligen så att ”lagen om arbetstid i husligt arbete” säger att det ska vara så här och den tillåter inte undantag från kollektivavtal. Försäkringskassan kan inte göra annorlunda här, de gör som de blir tillsagda. Om detta ska ändras så måste lagstiftningen ändras, vilket kanske behövs om assistansformerna ska vara konkurrensneutrala.
Vill se en myndighet som samordnar krav på assistansen
Fredric Käll anser att ett huvudproblem idag är att det inte finns någon samordning av assistansen. Varje myndighet och utredning har dragit åt sitt eget håll.
– Socialstyrelsen har sina krav, Arbetsmiljöverket sina krav, IVO sina krav, Försäkringskassan sina krav. Vi vill se en nationell samordning av assistansen så att alla myndigheter drar åt samma håll.
Vem ska en sådan roll?
– Jag vet inte vem men det behövs och regeringen måste göra detta, annars blir det en fullständig katastrof, assistansen kommer att byråkratiseras sönder.
Många säger att den frihet som har funnits assistansen nu försvinner…
– Ja, det beror på att alla myndigheter är så ivriga att rätta till felen på sitt håll, ingen ser hur helheten påverkas, säger Fredric Käll.