Utredning föreslår bidragsbrottsenhet på Försäkringskassan

Lars Erik Lövdén
Lars Erik Lövdén

Försäkringskassan bör få en bidragsbrottsenhet som leder förundersökningar, utreder brott och medverkar vid husrannsakningar. Det sägs i utredningen Kvalificerad välfärdsbrottslighet– förebygga, förhindra, upptäcka och beivra som letts av Lars Erik Lövdén. Utredningen vill också se fler försäkringsmedicinska utredningar vid beslut om assistansersättning.

Välfärdsutredningens slutsatser

  • Välfärdsbrottsligheten inriktar sig på svaga punkter i välfärdssystemen där uppgifterna inte kontrolleras tillräckligt.
  • Myndigheter har inte tillräckliga förutsättningar att bekämpa brottsligheten.
  • Registeruppgifter som har betydelse för utbetalningar är ofta felaktiga, framförallt i folkbokföringen.
  • Ersättningar blir felaktiga pga felaktiga underlag, särskilt uppgifter om företag.
  • Det handlar ofta om höga belopp, många inblandade personer, ersättning som mottagits länge, oriktiga intyg och företag som brottsverktyg.

Förslag till åtgärder

  • En Bidragsbrottsenhet bör skapas på Försäkringskassan liknande Skatteverkets skattebrottsenhet. Bidragsbrottsenheten ska kunna bedriva underrättelseverksamhet, inleda och leda förundersökningar, utreda bidragsbrott och biträda åklagare vid förundersökning. Bidragsbrottsenheten ska få verkställa beslag, utföra registertopsning och medverka vid husrannsakan som verkställs av polis.
  • Försäkringskassan ska få större möjligheter att göra försäkringsmedicinska utredningar vid beslut om tex assistansersättning.
  • Bidragsbrottslagen bör även omfatta företag som tar emot ersättning till enskilda från Försäkringskassan. Försäkringskassan bör få större möjligheter att få uppgifter från tex banker om juridiska personer.
  • Straffet för grovt bidragsbrott bör skärpas till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Förundersökningar bör ledas av åklagare.
  • Endast en myndighet bör få utfärda identitetshandlingar.
  • Ett särskilt folkbokföringsbrott bör införas. Skatteverket ska kunna göra besök där den enskilde antas vara bosatt. Myndigheter och kommuner ska underrätta Skatteverket om felaktiga uppgifter i folkbokföringen.
  • Mer direktåtkomst till uppgifter mellan olika myndigheter.

Om omfattningen av brottsligheten

Utredningen gör ingen uppskattning av brottslighetens omfattning utan säger att det är en mycket svår uppgift och ser problem med tidigare uppskattningar. Det belopp som anmälts under de granskade perioderna var 608,7 miljoner varav 508,9 miljoner kvalificerad välfärdsbrottslighet. Utredningen konstaterar att det avviker markant (lägre) från tidigare bedömningar, men tror att skillnaderna beror på ett stort mörkertal och att brott inte anmäls.

Simulantfall och utnyttjandefall

Brottslighet inom personlig assistans beskrivs på sid 215 – 219 i utredningen och utgår i stort från åklagarmyndighetens rättspm, Bedrägeri och Bidragsbrott med Assistansersättning från 2015 och Susanne Billums utredning Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. Brottsligheten delas upp i dels simulantfall där enskilda individer tillsammans med anhöriga lurar myndigheter, dels utnyttjandefall där organiserade kriminella driver assistansföretag och inte utför beviljade assistanstimmar utan istället har falska tidrapporter och fiktiva assistenter.

Vidare läsning

Kvalificerad välfärdsbrottslighet– förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (2017:37)

Skicka sidan till: