läs skrivbordsversionen istället
OBS! Detta utkast läckte ut i februari 2018. Ett andra utkast har läckt ut i oktober 2018.
Låt förslagen diskuteras innan riksdagsvalet i sep så att politiska partier kan ta ställning och väljarna får en möjlighet att påverka utvecklingen!
All text nedan i kursiv stil är direkta citat från det utkast av utredningen som nu gått ut till bland annat experter i utredningen.
Citat: Endast den som har behov av stöd i form av personlig assistans och har fyllt 12 år men inte 80 år ska ha rätt till insatsen.
När barn och unga får stöd i form av personlig assistans skiljer sig insatsen delvis från när vuxna får sådant stöd, innehållet är ofta i större utsträckning inriktat på omvårdnadsåtgärder och det är alltid en företrädare för barnet som bestämmer av vem stödet ska ges. De behov av stöd som barn har, och som också beskrevs i de ursprungliga förarbetena, är i stor utsträckning av ett annat slag och innebär till stor del olika omvårdnadsåtgärder. Vi föreslår därför att det stöd som barn med stora omvårdnadsbehov behöver ska ges genom en särskild insats i LSS, ”omvårdnad och stöd för barn”.
Utgångspunkten bör enligt vår mening vara att personlig assistans kan ta vid där föräldraansvaret normalt sett kan anses upphöra när det gäller praktisk hjälp och stöd med grundläggande behov och när barn kan förväntas klara sig på egen hand. En övre åldersgräns på 12 år överensstämmer också med exempelvis regelverket för den tillfälliga föräldrapenningen. Det finns nämligen i dag möjlighet att få tillfällig föräldrapenning när en förälder behöver avstå förvärvsarbete för att ett barn under 12 år är sjukt eller smittat.
Citat: Utifrån resonemanget att villkoren för personer med funktionsnedsättning ska vara likvärdiga andra människor i samma ålder skulle rätten till personlig assistans kunna upphöra när en person fyller 80 år.
Mot bakgrund av vårt uppdrag anser vi att en bortre tidsgräns för personlig assistans är en acceptabel förändring för att värna insatsen. Att personer med funktionsnedsättning över 80 år får stöd inom ramen för äldreomsorgen i stället för personlig assistans innebär enligt vår mening att de kan anses få stöd på likvärdiga villkor.
Citat: Vi föreslår således att stöd för andra personliga behov för sådana aktiviteter som dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter i första hand ska beräknas genom en schablon. Vi anser därför att den som har rätt till personlig assistans ska beviljas 15 timmar per vecka för andra personliga behov som avser dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter i form av en schablon. Den som har behov av ytterligare stöd för specifika aktiviteter ska som nämnts ovan ha rätt till detta.
Man kan tänka sig olika sätt att tydligare reglera för vilka andra personliga behov som personlig assistans ska beviljas för och i vilken omfattning. Allt från att ange vilka aktiviteter som ska ge rätt till stöd till att ett visst antal timmar för vissa angivna aktiviteter alltid ska ingå i den personliga assistansen. Att schablonisera rätten till stöd har flera fördelar, det förenklar bl.a. bedömningen och ökar förutsägbarheten. Det finns också nackdelar med schabloner då de alltid i några fall kommer att innebära att en del personer får mer stöd än de behöver men också att en del personer ibland inte kan få fullt ut det antal timmar som han eller hon har behov av. Det ligger i sakens natur att en schablon inte ger exakt ”rättvisa” i varje enskilt fall. Det handlar om en avvägning mellan ”rättvisa” och enkelhet/hanterbarhet som kan få acceptans bland dem som berörs. Att tillämpa en schablon innebär också att delvis frångå den princip om en individuell prövning av behovet som är utgångspunkten i LSS.
Av SCB:s tidsanvändningsundersökning framgår hur mycket tid befolkningen i genomsnitt lägger på olika aktiviteter, bl.a. hemarbete, fritidsaktiviteter och s.k. fri tid där TV-tittande är en stor del. Av den framgår att kvinnor lägger i genomsnitt 4 timmar på hemarbete per dag medan män lägger 3 timmar 15 minuter på motsvarande aktiviteter. Ungefär 5 timmar per dygn i genomsnitt ägnar sig kvinnor och män, i åldern 20–64 år, åt olika former av fritidsaktiviteter Den fria tiden utgörs till störst del av aktiviteterna TV och radio, social samvaro och hobbyer. Det gäller för både kvinnor och män även om det skiljer en del mellan könen. Att utgå från cirka två timmar per dag i genomsnitt för sådana aktiviteter framstår som rimlig.
Citat: Personlig assistans ska vara en insats som ger stöd för praktiska hjälpbehov och där ingår inte det stöd som idag anges som behov som förutsätter ingående kunskaper om den som får stödet.
Den praktiska hjälpen där de enskilde har avgörande inflytande och som är inriktad på delaktighet i samhället och självbestämmande måste därför vara kärnan i insatsen personlig assistans. När det gäller andra delar av vad som kommit att ingå i den personliga assistansen, t.ex. hälso- och sjukvårdsåtgärder i form av egenvård och aktiv tillsyn av övervakande karaktär, finns det enligt vår mening skäl att överväga om detta är behov som bör mötas med personlig assistans eller på något annat sätt, med en annan insats i LSS eller genom annat stöd
Vi anser därför inte att s.k. medicinsk tillsyn bör vara ett behov som ger rätt till insatsen personlig assistans. När det gäller barn har vi föreslagit en särskild insats för omvårdnad och stöd. Vår bedömning är att den reglering med grundläggande behov som en förutsättning för rätten till personlig assistans på ett rimligt sätt preciserar vad som är sådana stora och varaktiga funktionsnedsättningar som ger behov av stöd i krävande eller komplicerade situationer. För att tydliggöra att det är behov av praktisk hjälp som personlig assistans är avsedd för bör det framgå av regleringen.
Citat: Det kan ifrågasättas om användningen av personlig assistans för att tillgodose behovet av aktiv tillsyn av övervakande karaktär kan anses ligga helt i linje med dessa intentioner. Vi anser därför att denna form av aktiviteter inte bör ingå i personlig assistans.
Vi föreslår därför att det införs en särskild insats i LSS, utöver personlig assistans, som benämns ”aktiv tillsyn av övervakande karaktär”, se avsnitt 13.x.x.
En annan del i det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde” är aktiv tillsyn av övervakande karaktär för att förmå den enskilde att själv utföra något av de grundläggande behoven. . Vi anser därför att även denna del av behovet av annan hjälp som kräver ingående kunskap om den enskilde bör ligga utanför den personliga assistansen.
Citat: När det gäller rätten till assistansersättning är den begränsad till dem som har behov av stöd för sina grundläggande behov under mer än 20 timmar per vecka. En möjlig begränsning skulle vara att ha den utgångspunkten för all personlig assistans vilket var något som LSS-kommittén föreslog.
Ett alternativ för att begränsa antalet personer som får personlig assistans är att i ännu högre grad reservera insatsen för dem som har mycket stora behov av hjälp och stöd i vardagen. När det gäller rätten till assistansersättning är den begränsad till dem som har behov av stöd för sina grundläggande behov under mer än 20 timmar per vecka. En möjlig begränsning skulle vara att ha den utgångspunkten för all personlig assistans vilket var något som LSS-kommittén föreslog.
Vi föreslår att den som har fyllt 12 år, har behov av praktisk hjälp med hygien, att klä sig och klä av sig, att äta och för att kommunicera med andra under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka ska ha rätt till personlig assistans.
Citat: För den enskilde med rätt till personlig assistans är det också av stor betydelse att kunna få stöd även med sådana hälso- och sjukvårdsåtgärder som bedöms kunna utföras som egenvård. Vi anser därför att sådant stöd även i framtiden bör kunna utgöra en del av den personliga assistansen.
När det gäller hälso- och sjukvårdsåtgärder i form av egenvård finns möjlighet att den enskilde kan utföra sådana åtgärder med stöd av t.ex. en personlig assistent och det finns också en reglering som tar sikte på att sådana aktiviteter ska kunna ges inom ramen för personlig assistans på ett säkert sätt. Mot bakgrund av att Socialstyrelsen avser att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att reglerna om hälso- och sjukvårdens beslut om och uppföljning av egenvård vid bl.a. personlig assistans efterlevs måste de risker och problem som förknippats med denna del av den personliga assistansen anses vara väl omhändertagna.
Citat: Regeringen bör låta utreda frågan om att skapa en stödorganisation när det gäller bedömning av rätten till personlig assistans med utgångspunkt från bedömningsinstrumentet ICF.
En möjlighet är att använda bedömningsinstrumentet ICF fullt ut och ange vilken funktionsförmåga som ger rätt till personlig assistans och i vilken omfattning insatsen ska ges. När en bedömning gjorts med utgångspunkt från ett sådant instrument skulle den i de flesta fall kunna gälla framöver när det gäller rätten till personlig assistans och en ny bedömning skulle då bara ske i särskilda fall, när någon större förändring som påverkat funktionsförmågan inträffat.
Vid ett kommunalt huvudmannaskap för personlig assistans förefaller det naturligt att använda Socialstyrelsens metodstöd IBIC som används vid bedömning av behov av stöd enligt SoL och LSS. IBIC erbjuder ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med ett strukturerat sätt att dokumentera information som utifrån ICF beskriver nuläge, mål och resultat.
Citat: Vi anser därför att personlig assistans kan vara en ändamålsenlig insats även för personer som inte utan stöd kan definiera det faktiska innehållet i insatsen.
Finns det skäl att överväga att reservera personlig assistans för en mindre målgrupp där utgångspunkten skulle vara möjligheten till självständighet och att leda och kontrollera sin assistans genom inflytande över vem som ger stödet och dess innehåll? En fråga som då skulle behöva besvaras är hur man kan avgöra vem som skulle ha rätt till personlig assistans. Bland dem med god man har forskning visat att de som har personlig assistans anger högre grad av upplevt självbestämmande än de med god man som har andra insatser enligt LSS. Detta innebär att personlig assistans även för personer som har behov av stöd av god man kan ge inflytande och självbestämmande, en viktig del av intentionerna vid införandet av insatsen.
Citat: Rätt till personlig assistans som ska utföras av fler än en person ska endast föreligga i den mån behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, genom att bostaden anpassas eller genom användning av hjälpmedel.
För att ha rätt till stöd av mer än en assistent bör det därför stå klart att dessa behov inte kan tillgodoses genom en anpassning av bostaden eller genom hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vi föreslår därför att rätt till personlig assistans som ska utföras av fler än en person endast ska föreligga i den mån behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, genom att bostaden anpassas eller genom användning av hjälpmedel.
Citat: Personlig assistans är en ändamålsenlig insats för i vart fall vissa grupper i personkretsen och bör även fortsättningsvis ingå i LSS.
Personligt utformat stöd som utmärks och avgränsas från andra insatser i LSS genom stödets och servicens personliga karaktär. Vid sidan av stödets personliga utformning har det två andra egenskaper, det ska ges i olika situationer och av ett begränsat antal personer.
Den personliga assistansen ska vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Avsikten är dock att personlig assistans också ska ges i andra situationer där den enskilde behöver kvalificerad hjälp och som ingår i det dagliga livet. Personlig assistans ska också ges för väntetid och beredskap under dygnsvila samt tid mellan aktiviteter utanför hemmet.
Citat: Stöd ska ges till den som har ett aggressivt och utåtagerande beteende och har behov av att en personlig assistent finns till hands för att förebygga eller bryta situationer som kan vara farliga. Aktiv tillsyn av övervakande karaktär för personer med psykisk funktionsnedsättning ska vara en insats där både den som tillhandahåller stödet och den som ger det faktiska stödet har de särskilda kunskaper som krävs för att enskilde ska få stöd av god kvalitet.
En annan del i det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde” är aktiv tillsyn av övervakande karaktär för att förmå den enskilde att själv utföra något av de grundläggande behoven. Även detta bör vara ett behov som kan mötas med en insats för aktiv tillsyn.
En insats för aktiv tillsyn bör endast vara till för dem med ett stort behov av sådant stöd, där de som i dag får assistansersättning med hänsyn till det behovet är den främsta målgruppen. Det innebär att endast de som har behov av stöd för aktiv tillsyn av övervakande karaktär i 20 timmar per vecka eller mer bör ha rätt till insatsen.
Citat: Den nya insatsen, omvårdnad och stöd för barn, är i första hand avsedd för barn upp till tolv år som i dag får personlig assistans, antingen efter beslut av kommunen eller efter beslut om assistansersättning.
Det gäller barn med omfattande omvårdnadsbehov under hela dygnet eller stor del av dygnet och som på grund av t.ex. hjärnskada, genetisk skada eller sjukdom har flera funktionsnedsättningar samtidigt. Det gäller också barn som har behov av aktiv tillsyn av övervakande karaktär till följd en psykisk funktionsnedsättning som medför ett utåtagerande och aggressivt beteende med risk för att skada sig själv eller andra. Även mycket stora omvårdnadsbehov som i dag i stor utsträckning inte ger rätt till personlig assistans bör enligt vår mening kunna tillgodoses inom ramen för den föreslagna insatsen.
Dessa barn ska ha rätt till en insats som gör det möjligt att få stöd i hemmet av få personer med lämplig kompetens. En sådan insats bör även den beräknas utifrån ett genomsnittligt antal timmar per vecka. Förutsättningarna för rätten till insatsen bör motsvara dem som gäller för rätten till personlig assistans, dvs. det bör endast vara barn med omfattande och varaktiga behov av stöd som har rätt till den.
Insatsen har till främsta syfte att säkerställa att barn med stora behov av omvårdnad och stöd får hjälp i hemmet och därigenom kan bo kvar hemma.
Kommunerna bör enligt utredningen ha hela ansvaret för LSS-insatsen personlig assistans även om de diskuterar nackdelar med att kommunerna tar hela ansvaret.
Citat: Vid LSS-reformens tillkomst gjordes bedömningen att kommunerna var väl ägnade att ansvara för insatser enligt lagen, inte minst utifrån ett resonemang att personer med funktionsnedsättning ska få stöd och service av samma huvudman som alla andra. Dessa argument får alltjämt anses giltiga:
De viktigaste argumenten för att kommunerna bör ha allt ansvar för beslut om rätt till och omfattning av personlig assistans:
Positiva effekter av ett samlat kommunalt ansvar för personlig assistans:
Farhågor förknippad med ett kommunalt ansvar
Negativa aspekter vid ett samlat kommunalt ansvar för personlig assistans
Fördelar med assistansersättning
Skäl som talar emot att förändra nuvarande regler
Om finansieringen av ändringar i huvudmannaskapet
Ytterligare resonemang om huvudmannaskapet
Likvärdighet
Ekonomiska aspekter m.m.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Annonsera på Assistanskoll..
Du kan även donera med Swish
till nr
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.