Gunilla Malmborg, LSS-utredare – ”Det här inte mina slutliga förslag”

Gunilla Malmborg beklagar att hennes interna arbetsutkast i LSS-utredningen blivit offentligt. Det skapar bara oro säger hon. Hon säger samtidigt att hon inte tänker lägga några förslag som försämrar för barn och att ett kommunalt huvudmannaskap för personlig assistans inte är någon självklarhet. Hon vill dessutom ha mer tid än till 1 oktober.
– Jag var inte med från början, detta är komplicerat och jag vill ha koll på konsekvenserna.

Assistanskoll har i en tidigare artikel beskrivit det utkast till förslag som LSS-utredningen just nu arbetar med. Enligt utkastet ska personlig assistans inte längre beviljas för barn under 12 år, äldre över 80 år och för personer som idag får personlig assistans till följd av att de behöver ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” (det så kallade femte grundläggande behovet). Utredningen lutar åt att kommunerna blir huvudman för personlig assistans. Det föreslås även en schablon för antalet timmar som beviljas för andra personliga behov som dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter.

”Detta är inte mina slutliga förslag”

Gunilla Malmborg svarar att hon inte ser det som meningsfullt att diskutera detaljerna i det utkast som läckt ut till medierna.
– Det är ett arbetsmaterial och det är tråkigt att det läckt ut, det sprider bara en massa oro. Hur mina slutliga förslag kommer att se ut kommer att visa sig – där är jag inte än.
Kan det inte vara bra om förslagen debatteras i valrörelsen så att väljarna kan rösta och påverka utifrån var partierna står i de här frågorna?
– Det finns många funktionshinderfrågor som behöver diskuteras i valrörelsen, inklusive LSS, men inte mitt interna arbetsmaterial.

”Kommunalt huvudmannaskap ingen självklarhet”

I utkastet framstår det som att utredningen lutar åt ett kommunalt huvudmannaskap för personlig assistans, men det talas även om nackdelar med ett kommunalt huvudmannaskap.
– Vi beskriver konsekvenserna med för- och nackdelar, det är ingen självklarhet för mig att det ska vara ett kommunalt huvudmannaskap för alltihop. Det får vi se. Det är först när man ser en bra LSS-lagstiftning och ändamålsenliga insatser framför sig som man kan se vem som är den bästa huvudmannen. Du får inte glömma att LSS har idag ett kommunalt huvudmannaskap för de flesta insatserna, det är bara assistansersättningen som är statlig.

”Jag måste se till helheten”

I utkastet föreslås två nya LSS-insatser, en för barn: ”omvårdnad och stöd för barn” och en för personer som behöver aktiv tillsyn: ”Aktiv tillsyn av övervakande karaktär”. Gunilla Malmborg vill understryka att hon inte bara utreder personlig assistans.
– Glöm inte bort att jag utreder hela LSS, det berör 70 000 personer.
Du styrs väl av direktiven, och det finns ju tydliga direktiv att det ska göras besparingar på assistans, och att andra LSS-insatser ska utvecklas istället…
– Ja jag måste se till hela bilden, för alla 70 000 personerna, vilka insatser behöver utvecklas, vad är mest ändamålsenligt? Helst så flexibla insatser som det går, det är många som behöver olika former av personligt stöd, för att bli delaktiga i samhället.

”Jag har inga avsikter att försämra några insatser för barn”

Gunilla Malmborg har sagt i Svenska Dagbladet att det inte är hennes avsikt att rasera LSS eller assistansen ellr att kasta ut någon i kylan. Det är inte tal om några försämringar för barn och unga säger hon.
– Jag är inte ute efter att försämra stödet för barn, tvärtom, jag skulle aldrig lägga fram sådana förslag.
Hur ser du på att Stefan Löfven redan tagit avstånd från att ta bort assistans för personer under 12 och över 80 år?
– Jag har inte några avsikter att försämra några insatser för barn, vi har ett barnperspektiv, det ska vara fokus på barns möjligheter till delaktighet. Sedan har jag inga synpunkter som utredare på vad statsministern säger, jag jobbar utifrån mina direktiv.

Kostnaden för assistansersättning har ju gått ner

Sedan direktiven kom i maj 2016 har ju kostnaderna för assistansersättningen gått ner. Kostnaden var 23,3 miljarder 2017 jämfört med 24,9 miljarder 2015. Utvecklingen tros främst bero ett minskat antal assistansberättigade, men även på införandet av efterskottsbetalning.
Påverkar det situationen?
– Det måste vi också ta hänsyn till självklart, det ser inte likadant ut som när direktiven skrevs. Men kostnaderna ökar på andra områden, man måste ha hela bilden.

Är direktiven begränsande?

I utkastet finns det en skrivning som säger att eftersom personer lever längre och är mer och mer aktiva skulle man kunna överväga att även personer över 65 år skulle kunna söka utökat stöd i form av personlig assistans. Därefter sägs det att det inte finns stöd i direktiven för att föreslå det eftersom det innebär ökade kostnader.
Kan du känna dig begränsad av direktiven, tex att du inte kan föreslå förslag som du tycker vore bra, men som ökar kostnaderna för personlig assistans?
– Det står mig fritt att föreslå sånt som inte efterfrågas i direktivet även om direktivet naturligtvis är styrande.

Vill skapa en tydligare lagstiftning

Många upplever idag att assistansen skärs ner utan lagändringar, att det sker via myndigheter och domstolar istället för via lagändringar, och att det är en process som ligger bortom allas påverkan. Gunilla Malmborg känner igen den bilden.
– Det har varit en rättsutveckling inom personlig assistans som gör att vissa blivit av med sin assistansersättning. Uppenbarligen är lagstiftningen otydlig. Det är oförutsägbart idag både för de som handlägger och de som har assistansersättning. Då kan det krävas ett förtydligande i lagen om vad personlig assistans och assistansersättning är. Mitt fokus är att det ska finnas ändamålsenliga insatser för alla i LSS personkrets i ett förutsägbart och stabilt system.

Vill ha mer tid men inga fler tilläggsdirektiv

Gunilla Malmborg menar att hon skulle behöva mer tid för att få klart förslagen i utredningen.
Skulle du behöva mer tid än till 1 oktober?
– Ja, det är möjligt. Jag var inte med från början, och det är komplicerat och jag vill ha koll på konsekvenserna.
Vill du ha några tilläggsdirektiv?
– Nej, jag inställd på vill göra klart det som jag har att göra. Det ska vara bra och ändamålsenliga insatser till alla i målgruppen och en ekonomiskt hållbar utveckling, det är inget annorlunda jämfört med andra områden, säger Gunilla Malmborg.

Gunilla Malmborg intervjuades av Kenneth Westberg 2018-03-05

Skicka sidan till: