Anna Barsk Holmbom – ”Huvudsyftet är att staten ska få kontroll på kostnaderna”

Anna Barsk Holmbom
Anna Barsk Holmbom, Foto: Linnea Bengtsson

Det andra utläckta utkastet från LSS-utredningen visar en vilja att kontrollera kostnader på bekostnad av individens valfrihet säger Anna Barsk Holmbom, rådgivare på ABH-utbildning. Schablonen på 15 timmar för tex fritidsaktiviteter, träning och dagligt liv riskerar att drastiskt minska antalet beviljade assistanstimmar.
– Om du har grundläggande behov på 20 timmar så får du totalt bara 35 timmar och kanske därutöver väntetid på natten.

Anna Barsk Holmbom, är mycket oroad över det andra utläckta utkastet från LSS–utredningen.
– Om det genomförs kommer stora grupper inte längre att beviljas assistans och de som finns kvar kommer i de flesta fall få ett helt otillräckligt stöd.
I det utläckta utkastet talas det om att det totalt blir en kostnadsminskning för staten på 500 miljoner och en ökning för kommunerna med 500 miljoner, alltså totalt plus minus noll. Anna Barsk Holmbom tror att huvudsyftet med förslagen är kontroll.
– Staten ska få kontroll på hur stora kostnaderna för stödinsatserna ska vara. Många blir av med sin statliga assistans och sedan begränsas timantalet för dem som är kvar så att det blir lätträknat i budgeten hur mycket pengar som måste avsättas
Vad är positivt i utkastet?
– Jag har svårt att se något positivt. Man kan se förstatligandet som positivt men jag svårt att tro att det genomförs om övriga förslag inte genomförs, och det hoppas jag att de inte gör.

Ny insats för barn under 16 år

Ett förslag i det läckta utkastet är att barn under 16 år inte ska beviljas assistans utan istället en kommunal LSS–insats. Syftet sägs tex vara att föräldrar till barn varit missnöjda med kvaliteten, framförallt på assistenternas kompetens.
– Det ligger säkert något i det, men det hade varit en bättre lösning att ställa högre krav på anordnarna och de som arbetar som personliga assistenter till barn.
Vad innebär det att kommunen blir ansvarig för insatsen?
– Att insatsen kommer att se olika ut beroende på var du bor. Kommunerna kommer att ställa villkor för att lägga ut insatsen på privat verksamhet, om de nu vill göra det över huvud taget. Jag tror vissa kommuner kommer att förbjuda anhöriga att arbeta medan andra kommer att tillåta det, ersättningen för att bedriva den nya insatsen kommer att vara olika i alla kommuner. Det är också svårt att sia om hur omfattande insatsen kommer att kunna bli för familjer med barn som har behov av dubbel assistans dygnet runt. Kommer kommunerna att bevilja det?

De som inte behöver praktisk hjälp

Assistans föreslås tas bort som insats för den som inte har fysiska behov av assistans utan istället har behov som förutsätter ingående kunskaper (femte grundläggande behovet). Även här föreslås en ny kommunal LSS-insats.
– Det kan tänkas att det blir en ”assistansliknande form” på stödet, men med en större inriktning på att ge stödet till den enskilde utifrån professionens åsikter snarare än utifrån den enskildes vilja.
Jag gissar också att man till viss del tänker sig grupplösningar för stöd och boende. Det är inte nödvändigtvis något fel på det men jag blir djupt upprörd om man tänker sig att tvinga personer att söka denna stödform mot sin vilja om ingen annan tillräcklig stödform ges.

Ställ högre krav men behåll assistansen

Även här anges, som en anledning till att en kommunal LSS-insats införs, kompetensbrist hos privata utförare. Anna Barsk Holmbom tror inte kompetensen är mycket högre hos kommunala utförare.
– Jag är verkligen för att det sker en kompetenssatsning. Jag hör tyvärr om en hel del otillåtna tvångs– och skyddsåtgärder som man använder istället för att följa de kunskapsråd som Socialstyrelsen har tagit fram. Men att ta bort personlig assistans för den här gruppen, som troligen är en av de grupper som har störst behov av att ett fåtal människor ger stödet, känns fruktansvärt. Ställ högre krav på kompetens hos anordnarna, ställ högre krav på assistenterna, men behåll insatsen!

Inte samma valfrihet som assistans

Barn under 16 år, personer med utmanande beteende och personer utan fysiskt hjälpbehov som behöver en person med ingående kunskap föreslås alla få kommunala LSS-insatser där ”den fulla" friheten att välja utförare och bestämma över hur stödet ska ges inte kommer att finnas.
Vad innebär det?
– Att kommunen bestämmer vem som ska utföra insatsen och vilka villkor som ska gälla. I vissa kommuner tillämpas Lag om valfrihet, LOV. Då får du inte välja anordnare hur som helst utan kommunen väljer ut de anordnare du får välja bland. Kommunen bestämmer vilka villkor en anordnare ska uppfylla för att vara valbara och tex krav på kompetens hos utföraren och de anställda, hur många timmar anordnaren ska utföra och så vidare.

LOV och upphandling av insatser

En viktig skillnad är att kommunen, inte den enskilde, blir ”beställare” av tjänsten och bestämmer hur tjänsten ska utföras, säger Anna Barsk Holmbom. Det är tänkt som ett skydd för den enskilde men blir en stor skillnad jämfört med assistans.
– LOV är en ”upphandling light” kan man säga. Om kommunen inte tillämpar LOV kan den välja att lägga ut insatserna på upphandling. För att då bli valbar måste anordnaren vinna upphandlingen. Det kommer troligen att utesluta små anordnare.
Det finns ytterligare ett alternativ fortsätter Anna Barsk Holmbom, vilket är att kommunen avtalar med en anordnare om att denne ska utföra insatsen för en eller flera individer.
– Det kan tillämpas om kommunen inte upphandlar enligt LOU eller har valfrihet enligt LOV. Avtalet reglerar då vilka villkor som ska gälla.

Schablon kan leda till få beviljade timmar

Att införa en schablon på 15 tim/vecka för andra personliga behov som dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter vore enligt Anna Barsk Holmbom oerhört förödande för alla assistansanvändare som INTE har arbete, går i skola, politiskt engagemang eller stort behov av egenvård.
– Om du bara har grundläggande behov på 20 timmar får du isåfall totalt bara 35 timmar och kanske därutöver väntetid på natten! Det sägs att det ska vara möjligt att få fler timmar genom att ansöka om det men i min värld innebär det en totalt omvänd, felvänd ordning! När LSS infördes var jag så oerhört lycklig över att det skulle bli en rättighetslag. Den enskilde skulle få vad den har rätt till UTAN att behöva vara kunnigast i världen, skrika högst och vara ”besvärlig”. Med det här förslaget får du istället en schablontilldelning av timmar och om du inte är nöjd kommer du att tvingas vara just superkunnig, skrika högst och vara ”besvärlig”. Var är rättssäkerheten i det?

Lägre timbelopp för anhöriga

Att schablonersättningen skulle betalas ut med ett lägre timbelopp när anhöriga (i hushållsgemenskap) är assistenter ser Anna Barsk Holmbom som ett rent besparingsförslag som är svårt att förstå.
– Det gynnar ingenting helt enkelt. Om det ska vara möjligt att klara av att hålla sig inom budgetramar kommer anhöriga troligen att få mindre utbildning, jag ser inga andra områden man kan spara in på. Att sätta lägre lön bara för att en person är anhörig är lika olämpligt som att sätta högre lön bara för att en person är anhörig.

Beredskap från kommunen blir en extra kostnad

Beredskap innebär att den enskilde har behov av någon som inte finns på plats men som kan rycka in vid behov inom en fastställd tid. För varje beredskapstimme betalar Försäkringskassan ut 1/7 assistansersättning. Detta föreslås kommunen ta över genom t ex hemtjänst.
– Det är troligen inte så många som är beviljade beredskap, men för dem som får det är det naturligtvis oersättligt. Jag vet inte vad bevekelsegrunderna är för att ta bort rätten här. De berörda kommer utöver att mista möjligheten att få stöd på natten av en person de känner väl, också att få betala för insatsen. LSS–insatser är gratis.

Valfrihet om anpassning/hjälpmedel tas bort

Redan idag ska behovet av anpassning och hjälpmedel prövas innan Försäkringskassan kan bevilja dubbel assistans. Men om den enskilde får behovet prövat och väljer att avstå har han eller hon sedan rätt att få assistans. Med det här förslaget försvinner den valfriheten, säger Anna Barsk Holmbom.
– För mig är det största orosmomentet vad som händer om en person KAN få sitt behov av dubbel assistans tillgodosett genom olika hjälpmedel och/eller bostadsanpassning men sedan inte de facto FÅR det.

Kanske hinner förslagen mildras ytterligare något

Enligt uppgifter kommer utredningen att läggas fram först den 10 januari 2019, istället för den 15 december 2018 .
Vad tror du kommer att hända med utredningen?
– Det törs jag inte sia om. Jag har ju svårt att se några större förändringar som kan ske på den knappa månad de har fått extra. Jag oroas för att kanske något av de mest kontroversiella förslagen förändras och att motståndet mot utredningen därför minskas. Jag hoppas att hela rörelsen samlas och bjuder motstånd mot samtliga förslag och att man inte bara slåss för sin egen grupp, säger Anna Barsk Holmbom.

Anna Barsk Holmbom intervjuades av Kenneth Westberg 2018-11-08

Skicka sidan till: