Stark kritik mot regeringens lagförslag

Jonas Franksson, Ordförande i STIL

Dagens restriktiva tillämpning permanentas om det skrivs in i LSS lagtext att grundläggande behov ska vara "av mycket privat och integritetskänslig karaktär". Det hävdar bland annat STIL, JAG, IfA, KFO och Funktionsrätt.

Regeringen har skickat en promemoria för ett kommande lagförslag på remiss där det föreslås att andning och sondmatning ska bli grundläggande behov i sin helhet. Samtidigt föreslår lagförslaget (sid 6) att det i LSS ska stå följande om grundläggande behov:

Ett sådant behov kan ge rätt till personlig assistans till den del hjälpbehovet är av mycket privat och integritetskänslig karaktär. När det gäller andning och måltider i form av sondmatning ska dock hjälpbehovet beaktas oavsett dess karaktär.

Begreppet "mycket privat och integritetskänslig karaktär"

Begreppet började användas i bedömningarna när Försäkringskassan som i nov 2007 skickade ut ett internmeddelande om att grundläggande behov bara ska räknas om de är av "mycket personlig karaktär" när det bedöms om en person har de 20 timmar som krävs för att beviljas assistansersättning.

Försäkringskassan stödde sig på sid 64 i den ursprungliga LSS-propositionen 1992/93:159 där står: "Assistansen skall vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär". Det är dock omtvistat vad som var avsikten med den formuleringen.

Begreppet fick stöd i en dom i Regeringsrätten i juni 2009 som slog fast att ett grundläggande behov ska vara av "mycket privat eller integritetskänslig karaktär" för att ge rätt till personlig assistans. Detta har sedan gällt i rättspraxis i Försäkringskassans bedömningar.

Kritik från Funktionsrätt Sverige

Lagförslaget cementerar den nuvarande restriktiva tillämpningen och rätten till personlig assistans riskerar att ytterligare begränsas, säger Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige. Om det skulle stå i lagtexten att grundläggande behov ska vara ”av mycket privat och integritetskänslig karaktär”, innebär det i praktiken att endast vissa moment, tex i personlig hygien, ger rätt till assistansersättning.
– Vi ser positivt på att regeringen vill förtydliga att andning och sondmatning ska betraktas som grundläggande behov och att samtliga moment ska räknas in, men det kan aldrig accepteras att detta inte omfattar samtliga grundläggande behov, säger Elisabeth Wallenius.

Kritik från STIL

– I dagsläget är det i praktiken den tiden assistentens hand rör din nakna hud, eller tiden då din nakna hud exponeras, som räknas som ett grundläggande behov. Regeringen har fryst omprövningarna av statlig assistans, men när omprövningarna återupptas kommer tusentals människor att rasa ur den statliga assistansen. STIL och den förenade funktionshinderrörelsen har protesterat mot den förändrade rättspraxisen i tio år. Regeringarnas försvar har varit att de inte har gjort någon försämring av rätten till personlig assistans. Nu vill regeringen skriva den här försämringen i lagen. Det är helt obegripligt, säger Jonas Franksson.

Kritik från IfA

Att splittra upp de grundläggande behoven till att bedömas på olika sätt för olika behov leder till en ytterligare mer komplicerad och verklighetsfrånvänd tillämpning som går rakt emot den tillämpning som vi måste ha för att den personliga assistansen ska fungera, säger Vilhelm Ekensteen och Sophie Karlsson i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.
– Det är positivt att regeringen vill stärka rätten för personer i behov av personlig assistans med andning och sondmatning, men det kan inte ske till priset av försämrad tillämpning för övriga personer som är i behov av personlig assistans, säger Vilhelm Ekensteen och Sophie Karlsson.

Kritik från Riksföreningen JAG

Det är med sorg i hjärtat vi kan konstatera att regeringen vill permanenta den rådande praxis som det senaste decenniet tillämpats om grundläggande behovs integritetskänslighet, säger Cecilia Blanck , verksamhetschef för Riksföreningen JAG.
– Den har inget stöd i lag eller förarbeten och vi skulle önska att regeringen valt ett annat sätt att lyfta fram särarten hos behoven andning och sondätning. Vi har kämpat mot denna tolkning i tio års tid och det är ett hårt bakslag att det blir lagstadgat i stället för förkastat, säger Cecilia Blanck.
Riksföreningen JAG ifrågasätter också att integritetskänslighetskravet införs för alla fem grundläggande behov (av- och påklädning, sköta sin hygien, äta, kommunicera och annan hjälp som kräver ingående kunskap om personen).
– Praxis om integritetskänslighet har bara gällt för de tre första, mer praktiska, grundläggande behoven. När det gäller kommunikation och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap blir kravet både obegripligt och irrelevant, skriver Cecilia Blanck.

Kritik från KFO

Genom att förändra lagen på detta sätt skulle man cementera den praxis som har inneburit att det idag är omkring 2 000 personer färre som är beviljade assistansersättning jämfört med 2016, säger Henrik Petrén på Arbetsgivarföreningen KFO.
– Den föreslagna lagändringen, som visserligen kan öppna upp assistansen för inte minst de barn som de senaste åren har fått avslag, riskerar därmed att bli en pyrrhusseger.

Stark kritik mot regeringens lagförslag

Begreppet "mycket privat och integritetskänslig karaktär"

Kritik från Funktionsrätt Sverige

Kritik från STIL

Kritik från IfA

Kritik från Riksföreningen JAG

Kritik från KFO

Text: Kenneth Westberg

Skicka sidan till: