läs skrivbordsversionen istället
– Kriminaliteten ligger i huvudsak inte i bedömningen utan i utförandet.
Det är dags för ordning och reda inom funktionsrättspolitiken i allmänhet och inom LSS i synnerhet, säger Bengt Eliasson. Han vill se en myndighetsfunktion som, i likhet med Skolinspektionen, har i uppdrag att stå på den enskildes sida och granska utförarna.
– LSS-inspektionens övergripande mål skall vara att bidra till att personer som får LSS-insatser ska ha goda levnadsvillkor och kunna leva som andra.
Vilken roll ska LSS-inspektionen ha?
– Att kontrollera och följa upp att lagens intentioner följs och den enskildes rättigheter uppfylls. Så kommer vi bort från vanvård, icke verkställda beslut och fusk, och kan istället ge frihet till de som behöver.
Vad skulle en LSS-inspektion kosta och hur ska det finansieras?
– En utredare behöver göra en realistisk kostnadsbedömning. Vår bedömning är att de första inledande åren, under uppbyggnadsskedet, skulle kostnaden vara ca 10 miljoner kr. Sedan är det helt beroende på hur långt vi kommer i arbetet med att återställa lagstiftningen till dess intentioner. Behovet trappas ned i samma takt som det sker, tror jag. Det är även svårt att bedöma hur stor rättshjälpsavdelningens budget och tillsynsenhetens storlek skulle behöva bli. Kanske två hundra miljoner är en realistisk gissning.
Hur kommer ni att driva den här frågan i förhandlingarna med regeringen?
– Vi kommer att driva på i samtal med regeringspartierna i de kanaler som finns, vi driver också på i vanliga riksdagsarbetet. Det jag hört hittills av andra partier är försiktigt positivt.
Borde inte en sådan inspektion finnas även tex för personer med funktionsnedsättning som får stöd via Socialtjänstlagen?
– Jo, troligen, men det blir genast mycket mer komplicerat när det ska täcka in flera lagstiftningar. IVO har ansvaret idag och behöver uppenbart avlastning, om vi tar bort ansvaret för LSS så kan deras resterande tillsyn bli bättre. Jag tror att det blir bättre inom alla lagområden om vi skiljer ut LSS.
LSS-inspektionen skall ha två huvuduppdrag fortsätter Bengt Eliasson. Dels ska den ta tillvara den enskildes rättigheter gentemot myndigheter i tex rättighetslagstiftningens intentioner, de nationella målen för funktionshinderpolitiken och CRPD.
– Detta kan ske genom kvalitetstillsyn och kvalitetsuppföljning av verksamheterna oavsett driftsform. Det sker också genom en allmän rättshjälp för råd och stöd samt juridiskt bistånd vid överklagningar och liknande.
Varför behöver individer få rättshjälp?
– Det förs ganska ofta en diskussion om att privata assistansanordnare har jurister anställda som bistår enskilda assistansberättigade i bl a överklagande och andra ärenden. Detta är orättvist eftersom alla berättigades rättigheter då inte tillgodoses och dessutom landar kostnaden till sist på schablonersättningen som redan är pressad till max. Vi tänker oss en funktion med stöd, råd och möjlighet till ett allmänt ombud enligt en modell som redan finns inom andra juridiska områden.
LSS-Inspektionen andra huvuduppdrag skulle vara att stoppa kriminalitet och fusk bland utförarna av assistans.
– Det kan göras genom att oseriösa och kriminella utförare stängs av och ev. lagförs. Inspektionen skall beivra alla former av fusk och oegentligheter med fokus på utförarna.
Hur ska det gå till i praktiken?
– Samtliga assistansanordnare, offentliga såväl som privata skall granskas i en kraftfull tillsynsverksamhet med sanktionsmöjligheter, om nödvändigt en noggrannare tillståndsprövning och utökade anmälningsskyldigheter för enskilda samt möjligheter att ta emot anmälningar från allmänheten. Det krävs även genomgripande myndighetssamarbeten och sannolikt mer polisingripanden.
Varför ska fokus i bekämpandet av kriminalitet vara på utförarna?
– Därför att det är i det ledet som kriminaliteten i huvudsak finns. Där finns också oegentligheterna, dvs vanvården, uteblivna insatser, oavsett insats inom LSS.
Nora Eklöv beskrev i en krönika på Assistanskoll om den ingående granskning som sker vid bedömningar idag med tidtagning av toalettbesök, duschning osv och där personer granskar detta i hemmet. Bengt Eliasson håller med den beskrivningen.
– Jag håller helt med henne. Nora är både en klok och rättfram kvinna. Det är helt självklart något vi måste komma bort ifrån. Det var aldrig tanken med bedömningen från början. Här behövs helt andra, icke integritetskränkande och ickeförnedrande metoder. Schabloner eller egenrapportering är möjliga alternativ.
Går det att undvika integritetskänsliga/kränkande bedömningar och samtidigt komma åt fusk/kriminalitet?
– Ja, det är jag helt övertygad om. Fusket och kriminaliteten ligger i huvudsak inte i bedömningen utan i utförandet. Det måste gå att använda intyg från läkare, habilitering, arbetsterapeut, sjukgymnast eller liknande. Genomför man sedan en god kvalitetsuppföljning och strikt tillsyn tror jag det skulle fungera.
Bengt Eliasson föreslår att LSS-inspektionen skulle kunna vara en del av IVO, eller läggas under någon annan myndighet.
– Som vi ser det behövs inte fler nya myndigheter. Det viktiga är att det blir en fristående enhet med starka resurser och hög kompetens.
Detta går ju delvis in i IVO:s arbetsuppgifter, räcker inte det IVO gör idag?
– IVO försöker göra ett bra arbete. De har helt uppenbart inte tillräckliga resurser eller skarpa verktyg. Det kan även finnas en kompetensbrist. IVO har idag många fokusområden inom flera lagstiftningar. Jag är övertygad om att denna viktiga funktion måste frikopplas och stärkas, säger Bengt Eliasson.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.