Funktionsrättsrörelsen och Svenska kyrkan avstyrker LSS-utredningens förslag i sin helhet. Försäkringskassan vill bli huvudman för personlig assistans och och överta de kommunala assistansbesluten utan omprövning. Socialstyrelsen tvekar om förstatligande delvis pga den hårda rättspraxisen. Kommunal vill ha ett kommunalt huvudmannaskap.
LSS-utredningen blev klar jan 2019, läs förslagen här. Utredningen hade starka besparingsdirektiv. När den skickades på remiss sade regeringen att remissinstanserna skulle bortse från de största besparingsförslagen, tex borttagen assistans för barn och en schablon på 15 timmar för andra personliga behov.
Funktionsrätt Sverige avstyrker utredningens förslag i dess helhet. Utredningens direktiv är skrivna utifrån ett antal felaktiga utgångspunkter och hade sitt främsta fokus på att begränsa kostnaderna för den statliga assistansersättningen. Funktionsrätt vill ha ett statligt huvudmannaskap men innan det införs måste man först agera mot att tex rätten till assistans försämrats de senaste åren.
STIL avstyrker utredningen i sin helhet eftersom den grundas i besparingsdirektiv som går emot Funktionsrättskonventionen. STIL varnar för att den föreslagna LSS-insatsen personlig service med boendestöd kommer att ersätta personlig assistans. STIL vill att ett statligt huvudmannaskap införs, men förutsatt att behovsbedömningarna först förändras. Schablonbeloppet bör höjas efter löne och prisutvecklingen. STIL är positivt till att timmar som utförts under OB tid får ett högre schablonbelopp.
Intressegruppen för assistansberättigade avstyrker utredningens förslag i sin helhet, LSS-utredningen är alltför negativ för att kunna ligga till grund för positiva förändringar. IfA avstyrker bestämt förslaget om den nya insatsen personlig service med boendestöd, den riskerar ersätta personlig assistans. IfA är i grunden för ett statligt huvudmannaskap, men samtliga med behov av personlig assistans ska då följa med till ett statligt huvudmannaskap.
Independent living institute, ILI, säger att hela utredningen kan och bör förkastas. Förslagen bryter mot Sveriges internationella åtaganden genom att dra in uppnådda rättigheter i lagstiftning och i praktiken för individer. ILI är dock positivt till viljeyttrandet från utredningen att personer över 65 år ska kunna omfattas av en rätt till personlig assistans och assistansersättning. ILI vill även se ett statligt huvudmannaskap, men förutsatt att Försäkringskassans rättspraxis först ändras.
Riksföreningen JAG avstyrker utredningen i dess helhet och anser att det är beklagligt att den skickats ut på remiss. Fokuset på att begränsa kostnader har lett till förslag som inte är relevanta, och som begränsar människors rättigheter på ett oacceptabelt sätt. Den föreslagna LSS-insatsen personlig service med boendestöd" riskerar ersätta personlig assistans. Att timmar där anhörigassistenter arbetar föreslås få ett lägre schablonbelopp bygger på fördomar och misstroende mot närstående. Förslaget om statligt huvudmannaskap är inte tillräckligt genomarbetat och om ett sådant införs måste tex behovsförändringarna först förändras.
Neuroförbundet avstyrker utredningens förslag i sin helhet. Utredningens direktiv utgår från felaktiga utgångspunkter med främsta fokus på att begränsa kostnaderna assistansersättningen. Förslagen innebär dessutom uppenbara brott mot Sveriges åtaganden enligt Funktionsrättskonventionen. Neuroförbundet vill se ett statligt huvudmannaskap, men innan det införs måste rätten till assistans återupprättas. Schablonbeloppet måste höjas efter löneutvecklingen och assistans bör kunna beviljas även efter 65v år så länge en person bor i ett eget boende.
DHR avstyrker utredningens förslag i sin helhet förutom på några enstaka punkter. För personlig assistans har utredningens översyn endast resulterat i en rad förslag på försämringar som hör hemma i papperskorgen. Den föreslagna LSS-insatsen "Personlig service med boendestöd" riskerar ersätta personlig assistans. Frågan om statligt huvudmannaskap behöver utredas mer, först måste det tex utredas varför dagens rättsosäkerhet kunnat uppstå. DHR avvisar en lägre schablon för anhörigassistenter, alla ska behandlas lika. Omprövning av assistansersättning ska bara ske vid förändrade behov. DHR stödjer förslaget med krav på kollektivavtalsliknande villkor för att få bedriva personlig assistans.
Svenska kyrkan avstyrker LSS utredningen i sin helhet förutom att personlig assistans ska förstatligas. Istället bör nya utredningar tillsättas i de separata frågorna i syfte att stärka LSS som väsentlig rättighetslag och återupprätta de ursprungliga intentionerna i LSS.
Sveriges Advokatsamfund skriver att förslaget om ett statligt huvudmannaskap behöver utredas mer och det behöver säkerställas att det inte innebär en försämring för de assistansberättigade. Förslaget om ett differentierat schablonbelopp riskerar att inskränka assistansberättigades självbestämmande. Advokatsamfundet är även tveksamt till förslaget om dubbel assistans i förhållande till hjälpmedel eller anpassning av bostaden.
Myndigheter
Försäkringskassan vill bli huvudman för all personlig assistans. De kommunala assistansbesluten bör då direkt överföras till Försäkringskassan utan att omprövas. Det bör samtidigt finnas en tydlig gräns för att beviljas assistansersättning. Försäkringskassan säger nej till omprövning vart tredje år och vill istället ompröva vid väsentligt förändrade förhållanden och efter viss bestämd tid, vilket de säger kan vara olika beroende på personens funktionsnedsättning. Försäkringskassan vill ha ett eller möjligen två olika schablonbelopp istället för ett differentierat schablonbeloppet efter OB-timmar. De vill även ta bort det högre timbeloppet. De vill inte ha ett lägre schablonbelopp för timmar där närstående arbetar som assistenter. Assistansersättning bör fortsatt beviljas för beredskap.
Socialstyrelsen är kritiskt till att förslagen saknar utgångspunkt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen är positiv till den nya LSS-insatsen "personlig service och boendestöd" som ett komplement till personlig assistans och bostad med särskild service. Socialstyrelsen är tveksam till ett statligt huvudmannaskap pga senaste årens rättspraxis som gjort att många förlorat sin assistansersättning och inte fått kommunal assistans. De är kritiska till dubbelassistans bara ska beviljas om utredning av hjälpmedel/bostadsanpassning gjorts, den enskilde riskerar drabbas och det innebär ett avsteg från principen att behovet ska vara faktiskt tillgodosett på annat sätt.
Sveriges kommuner och regioner
SKR, Sveriges kommuner och regionerär mycket positivt till att förstatliga personlig assistans, men anser att det behövs ytterligare en utredning om hur det konkret ska genomföras. SKR säger däremot nej till att kommunerna ska medfinansiera personlig assistans. SKR är positivt till den nya LSS-insatsen "personlig service och boendestöd" men vill att den förtydligas och avgränsas och att ledsagarservice inte ingår. SKR säger ja till olika schablonbelopp för OB tid och ett lägre timbelopp för assistanstimmar där en närstående i hushållsgemenskap är personlig assistent. SKR vill att schablonbeloppet ska höjas efter löne/prisutveckling. Sjuklönekostnader bör ingå i schablonbeloppet. SKR vill att dubbel assistans bara beviljas när behovet inte kan ges via bostadsanpassning eller hjälpmedel.
Arbetsmarknadens parter
Kommunal vill ha ett kommunalt huvudmannaskap för personlig assistans. Sjuklöneersättning bör ingå i schablonen och schablonen bör vara olika om det OB-timmar eller inte. Det ska krävas kollektivavtalsliknande villkor för få bedriva assistans. Kommunal säger nej till att dubbelassistans bara ska beviljas om det utretts om hjälpmedel och bostadsanpassning, eftersom det skulle försämra arbetsmiljön. Höjningen av schablonbeloppet bör följa löneutvecklingen. De vill även ha en ny anställningsform med lagstadgad uppsägningstid och att heltid blir norm.
Arbetsgivarföreningen KFO anser att utredningen bör förkastas i sin helhet och att allt fokus nu behöver läggas på ett framåtsyftande arbete med ambitionen att uppgradera den personliga assistansen och övriga LSS. Det bör inte införas ett statligt huvudmannaskap förrän behovsbedömningarna återställts till LSS målsättningar och syften. KFO säger ner till olika timbelopp vid OB-timmar eller när närstående arbetar som assistenter. Schablonbeloppet måste höjas mer eftersom det under de senaste sju åren inte följde löneutvecklingen.
Vårdföretagarna säger att den föreslagna insatsen "personlig service med boendestöd" riskerar ersätta personlig assistans. Vårdföretagarna stödjer ett statligt huvudmannaskap, men det får inte leda till att kommunalt beviljad assistans tas bort. Schablonbeloppet måste höjas efter löne- och kostnadsutvecklingen. Vårdföretagarna saknar en tydlig ambition att långsiktigt värna den personliga assistansen utifrån LSS ursprungliga intentioner. Regeringen måste agera mot den hårda rättspraxis som kommit av domen RÅ 2009 ref. 57 som sade att enbart integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund för assistansersättning.