läs skrivbordsversionen istället
– Om Skatteverket eller Migrationsverket skulle vilja ta del av sjukvårdsjournaler skulle många studsa högt.
Under IfAs Rådsmöte den 5-6 maj var bland annat Polisen, Skatteverket och Försäkringskassan inbjudna till ett seminarium om kriminalitet i personlig assistans. Sophie Karlsson, ordförande i IfA, var moderator.
– Polisen har tidigare inte varit med i diskussionen på våra event, vi tyckte att det var på tiden eftersom de arbetar med detta. Vi har ju tagit del av tex den omtalade Olle–rapporten och rapporten om Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten.
Vad ville ni uppnå med seminariet?
– Dels informera om den kriminalitet som finns och medvetandegöra om tecken på kriminalitet, men även påbörja en diskussion om vad assistansanvändare ska behöva tåla i jakt på kriminella.
Det är viktigt att tydliggöra att kriminaliteten i assistansen ofta handlar om organiserad kriminalitet och att det främst är personer som inte känner sina rättigheter som riskerar att bli utnyttjade, säger Sophie Karlsson.
– Detta ser vi dock inte inom vår rörelse, de engagerade i IfA är oftast mycket kunniga och har kännedom om insatsen och hur en ska göra rätt.
Lotta Mauritzson från Polisen sade att man inte ska använda ordet fusk utan istället tala om kriminalitet, hur ser du på det?
– Det är bra att hon är tydlig med det. Polisen sätter fokus på den grova kriminaliteten, vilket är bra. Jag håller med henne om att fusk inte är en bra benämning för det riskerar att förringa allvarligheten i att det finns människor som utnyttjas av kriminella som inte verkar sky några medel.
Under seminariet ville bland annat Pia Bergman från Skatteverket ta bort sekretess så att myndigheter kan dela mer information. Sophie Karlsson säger att nödvändig information behöver kunna delas mellan myndigheter, men det är samtidigt viktigt att värna människors integritet.
– Det krävs insatser i form av samverkan, men på en nivå där enskildas liv och leverne respekteras. Vi vill se en genomgång med samtliga myndigheter om vilken information som de vill kunna ta del av.
Hur viktigt är det att värna integriteten?
– Det kanske kan förefalla oskyldigt att myndigheter får information från en annan om de ändå inte gör något med den. Men jag tror att de flesta vill kunna känna att en har lite kontroll på vem som vet vad. Vi har ju trots allt GDPR för att värna integriteten och tystnadsplikt för att skydda assistansanvändares privatliv.
Om Skatteverket eller Migrationsverket skulle vilja ta del av sjukvårdsjournaler skulle många studsa högt, fortsätter Sophie Karlsson som anser att det är lite samma sak för assistansanvändare.
– Det finns mycket information om en i utredningen för assistansersättning och bara beslutet om personlig assistans säger en del om ens leverne. Migrationsverket har tex velat att personliga assistenter som söker om arbetstillstånd ska lämna in kopia på assistansanvändarens assistansbeslut, trots att en personlig assistent inte har rätt att ta del av assistansanvändarens beslut. Migrationsverket skulle få in många överflödiga uppgifter om assistansanvändaren, även om de inte använder det till något så finns det där. Vill vi att människors liv ska vara öppna på det sättet?
Sophie Karlsson anser att det behövs information från Försäkringskassan i ett tidigt skede till assistansanvändaren och eventuella företrädare med kunskap om systemet och vad personlig assistans innebär.
– Därefter behövs det kontinuerlig information och utbildning om skyldigheter och rättigheter. En person som nyligen beviljats assistans har mycket att tänka på och kan ha svårt att ta in alltför mycket information. Assistansanvändare behöver utbilda sig för att inte hamna i kunskapsmässigt underläge och riskera att inte kunna utöva sina rättigheter, eller känna till sina skyldigheter. Här försöker IfA dra sitt strå till stacken genom att erbjuda utbildningar.
Organiserad brottslighet påverkas väl inte så mycket av bättre information, vilka åtgärder behövs mot dem?
– Den organiserade brottsligheten arbetar efter en annan karta än resten av samhället och Polisen är nog bäst på att tala om vilka åtgärder som behövs för att stoppa dem. Men ju mer informerade och kunniga människor är desto svårare för kriminella att utnyttja situationen. Det vore även önskvärt att analysera all kontroll som myndigheterna utövar för att se om den träffar sitt mål, att kriminella utestängs eller om de bara utmanas till att bli mer kreativa.
Det krävs även en stram hållning från arbetsgivarorganisationerna, så att kriminella verksamheter inte kan få fäste, fortsätter Sophie Karlsson.
– Arbetsgivarorganisationerna behöver vara tydliga med att deras medlemmar måste följa regelverket och vad jag uppfattar är de tydliga med detta. Det vore även bra med krav på kollektivavtal i tillståndsgivningen för personlig assistans, då måste man vara med i en arbetsgivarorganisation och arbeta efter regelverket.
Behövs det mer kontroll av och krav på assistansanordnarna?
– Det behövs inte nödvändigtvis mer kontroll och krav, däremot måste de kontrollpunkter och krav som finns idag efterlevas. Jag tycker mig märka att IVO har blivit tuffare i sin prövning av tex insikt om lagar/föreskrifter med mera hos VD, styrelse eller ägare som krävs för att få bedriva personlig assistans och det är bra. Det är viktigt att IVO har tillräckliga resurser för att utöva bra tillsyn.
Lotta Mauritzson kopplade på IfAs seminarium en stor del av kriminaliteten till arbetskraftsinvandring, Sophie Karlsson säger att det förekommit felaktigheter.
– Det är tragiskt att det finns människor som medvetet missbrukar systemet. Det leder till att systemet hårdnar för alla.
Sophie Karlsson anser att man ska fokusera på det som är felaktigt, men se upp för att fastna i rasistiska värderingar.
– Det är viktigt att komma ihåg att sätta fokus på det felaktiga, dvs att människor utan kunskap och i utsatta situationer, blir utnyttjade och inte låta diskussionen få rasistiska förtecken.
På vilket sätt har diskussionen haft rasistiska förtecken?
– Om fokus blir på att felaktigheterna endast är kopplade till “brukarimport” och arbetstillstånd, uppfattas det ibland som att bara är personer med annan etnisk bakgrund än svensk som gör fel och så är det inte. Vi måste se till de strukturella problemen.
Lotta Mauritzson talade också om indikatorer på kriminalitet i assistans, hon nämnde tex att barn med funktionsnedsättningar aldrig deltar i aktiviteter utanför hemmet, att assistenterna är övervägande nyanlända, att den assistansberättigade med familj tillbringar stora delar av året utomlands eller att mer eller mindre alla i nätverket kring den som får assistans tillhör samma familj. Sophie Karlsson ser risker för generalisering med att uttrycka sig så om nyanlända eller närstående som assistenter.
– Lotta Mauritzson har rätt i att det skulle kunna vara tecken, men sådana exempel leder lätt till felaktig generalisering och en missvisande bild av assistansen.
Brist på självbestämmande behöver uppmärksammas för alla assistansanvändare oavsett ålder, etniskt ursprung, om det är närstående eller andra som begränsar personen. Utgångspunkten måste vara att alla assistansanvändare ska kunna utöva självbestämmande, säger Sophie Karlsson.
– Personer kan känna sig än mer begränsade av personliga assistenter som inte är anhöriga, där ska en akta sig för att generalisera. Det centrala är att arbeta med den personliga assistansen på ett professionellt sätt för att förhindra felaktigheter.
Lotta Mauritzson sade också att de vill ha in tips från allmänheten där man kan ana att det pågar brottslig verksamhet. Sophie Karlsson ser en risk att en negativ syn på personlig assistans späs på om allmänheten uppmanas att särskilt tipsa om brott inom personlig assistans.
– Naturligtvis är det bra att ha få kunskap om det finns de som begår brott i personlig assistans, sådan kunskap behövs kring alla samhällsområden. Men det finns en fara i att lägga onödigt stort fokus på att tipsa om brott i personlig assistans, det påverkar hur allmänheten ser på personlig assistans. Gemene person har dessutom inte alltid kunskap om vad personlig assistans är och hur det kan utföras så det kan leda till många missuppfattningar. Till exempel kan en person som använder rullstol och ställer sig upp av vissa uppfattas som bedragare, trots att det inte alls behöver vara så. Inte alla assistansberättigade använder rullstol och vissa behöver inte använda det hela tiden.
Linus Nordenskär på Försäkringskassan ville under seminariet se en lagändring så att myndigheten får tillgång till uppgifter om tex hur assistenter använder sina bankkort. Sophie Karlsson ifrågasätter bevisvärdet och om det är rimligt att myndigheten tar in denna typ av information.
– Ett bankkort kan ju tex användas av någon annan. Detta kräver även information om var assistansanvändaren befunnit sig vid samma tidpunkt, återigen riskerar assistansanvändare att behöva blotta sitt liv och sina förehavanden. Frågan är om detta verkligen är en väg som vårt samhälle vill gå?
Linus Nordenskär sade att Försäkringskassan vill utveckla en elektronisk tidsredovisning för att se att assistenterna är på arbetsplatsen, Han har tidigare talat om lösningar som använder sig av GPS. Detta anser Sophie Karlsson skulle gå emot flera lagar om att registrera och spåra människor.
– Om de ändå väljer att gå vidare med detta så vill jag att de nogsamt beaktar nyttan, om detta skapar begränsande system för de som redan gör rätt och om det kan uppstå nya kreativa tillvägagångssätt för de som utnyttjar systemet. Människor som inte drar sig för kriminella handlingar för att komma åt pengarna, kommer att hitta nya sätt att begå brott, säger Sophie Karlsson.
Vidare läsning
IfA bjöd in till diskussion om kriminalitet - referat från IfAs rådmöte 5-6 maj 2021
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.