IfA bjöd in till diskussion om kriminalitet

Lotta Mauritzson, Polisen

Samordning mellan myndigheter är den viktigaste nyckeln för att bekämpa brott i den personliga assistansen. Det var representanterna från en rad myndigheter överens om på IfAs debatt om kriminalitet i assistans. Sekretess sågs som ett hinder för samverkan.
– Det är väldigt svårt att samverka när vi inte får tala med varandra, sade Pia Bergman, Skatteverket.

Läs även: Sophie Karlsson, IfA - "Analysera vilka av dagens kontrollåtgärder som fungerar på de kriminella"

På IfAs rådsmöte den 5 maj diskuterades kriminalitet i den personliga assistansen i en panel bestående av representanter från bland annat Polisen, Skatteverket, Fremia och Försäkringskassan.
Lotta Mauritzson, från Nationellt Bedrägericenter på nationella operativa avdelningen, Noa, inom Polisen, ansåg att det är en stor skillnad mellan att tala om fusk och kriminalitet, vilket kunde ses som ett inlägg i en mångårig debatt där ordet fusk misstänkliggjort assistansberättigade och använts som argument för att spara pengar på personlig assistans.
– Det här är brott, det handlar inte om fusk och ska inte benämnas som fusk. Det här handlar om organiserad brottslighet mot välfärden och har ett stort fokus för oss inom polisen, sade Lotta Mauritzson.

Brott i assistansbranschen

Lotta Mauritzson, hade dessförinnan inlett med en dragning om Polisens nationella operativa avdelning, NOAs, arbetsuppgifter och hur kriminaliteten i assistansbranschen såg ut. Hon sade att det 2020 totalt i Sverige anmäldes 230 000 bedrägeribrott (en minskning med 12%). Utöver det hade det inkommit 7100 anmälningar om bidragsbrott från utbetalande myndigheter (en ökning med 20%). 65% av bidragsbrotten kom från Försäkringskassan, en siffra som varierar över tid beroende på antalet kontroller på Försäkringskassan, sade Lotta Mauritzson. Hon nämnde dock inte hur stor andel av det som gällde personlig assistans.
– Det vi ser i brotten i assistansbranschen är brukare som är i händerna på dåliga verksamheter, överdrivna vårdbehov, överdrivet redovisade timmar och fiktiva anställningar, sade Lotta Mauritzson.

Brottsvinster går till organiserad brottslighet

Lotta Mauritzson sade att brotten är väl organiserade, att de finns en tydlig brottsplan att vinsterna från brotten går till organiserad brottslighet.
– Många utredningar visar att det finns en tydlig brottsplan, man vet exakt hur reglerna fungerar och vad som kontrolleras. Brotten kan ta månader, ibland år att utreda, och det sker efter att Försäkringskassan redan gjort en ganska omfattande utredning.
Många brott, säger hon är kopplade till arbetskraftsinvandring där invandrade personer kommit till Sverige antingen för att vårdas eller för att få en anställning. Men hon kunde inte ange en procentsiffra på hur stor andel det rör sig om.
– Det handlar inte bara om arbetskraftsinvandring utan att man utnyttjar personer. Ibland rör det sig om människohandel där personernas identitet sedan utnyttjas i alla möjliga sammanhang, vilket drabbar hela samhället.
Hon sade också att det pågår flera myndighetsgemensamma initiativ.
– Många spår hinner försvinna under de långa utredningarna. Bäst effekt ger det att se till att brotten aldrig sker. Vi måste jobba med kontroller innan beslut och utbetalning av pengar görs.

Indikationer på felaktigheter

Lotta Mauritzson tog också upp vad hon kallade indikationer som kan innebära felaktigheter som hon menar att folk i branschen, andra myndigheter och allmänhet borde ha koll på:
– Barn med funktionsnedsättningar som inte deltar i några aktiviteter utanför hemmet, att assistenterna är övervägande nyanlända och att den assistansberättigade med familj tillbringar stora delar av året utomlands, sade hon och fortsatte:
– Och med all respekt till alla som gör ett fantastiskt arbete för sina anhöriga: när mer eller mindre alla i nätverket kring den som får assistans tillhör samma familj.
Lotta Mauritzson uppmanade personer i branschen att komma med tips.
– Vi behöver indikationer från er när ni ser felaktigheter. Man kan tipsa även utan att upprätta en anmälan.

Vill ha mer samverkan

Pia Bergman, Skatteverket

Ett stort problem som framför allt Skatteverkets representant Pia Bergman tog upp är begränsningar i myndigheternas möjligheter att samverka. Hon nämnde Skatteverket, Polisen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
– Det här är problem som rör många myndigheter och då bör vi hantera det myndighetsgemensamt. Vi behöver samverka för att kunna lägga ihop pusslet och hitta de kriminella företagen och hitta riskindikatorer när vi ska åtgärda fusket för att kunna se hur det är upplagt.
Hon sade att de har ett regeringsuppdrag att samverka men att de är bakbundna av sekretessen där lagstiftningen fortfarande inte förändrats de senaste åren.
– Det är väldigt svårt att samverka när vi inte får tala med varandra. Om samverkan ska bli möjligt måste vi få möjlighet att dela information och skicka signaler till varandra när vi upptäcker saker och ting. Om Skatteverket upptäcker ett misstänkt företag behöver vi ha möjlighet att tala om för Migrationsverket att här finns troligtvis felaktiga arbetstillstånd eller till Polisen och Försäkringskassan att titta djupare, men det kan vi inte på grund av sekretess. Det är oerhört frustrerande för oss som myndighet att inte kunna ha ett effektivt kontrollarbete.

Dela information om fenomen

Lotta Mauritzson höll med om att det behövs mycket bättre förutsättningar att dela information och indikatorer mellan myndigheter när man ser misstänkta saker. Men påminde samtidigt om att det redan finns möjligheter som inte utnyttjas tillräckligt.
– Man kan dela information om fenomen, vilket kan bli bättre. Skatteverket, Polisen och Försäkringskassan delar information idag och många fler skulle kunna dela med sig av fenomen man ser och som inte har med enskilda individer eller organisationer att göra. Vi behöver också få in tips från allmänheten där man kan ana att det pågar brottslig verksamhet.

Positiv bild från Försäkringskassan

Linus Nordenskär, Försäkringskassan

Linus Nordenskär, Försäkringskassan, höll med om att det är problem med sekretessen men gav i övrigt en positiv bild av läget tack vare samverkan med andra myndigheter och nya möjligheter att göra kontroller med hjälp av ett nytt automatiserat IT-handläggningssystem. Han sade att återkraven, på grund av överdrivet hjälpbehov eller att assistansen inte blivit utfört, ökat markant.
– Vi har också ökat antalet anmälningar till IVO som i sin tur återkallat tillståndet till en rad bolag som vi anser inte har lämplighet att bedriva assistans.

Vill kunna kolla assistenters bankkort

Utan att nämna ordet GPS tog Linus Nordenskär (vilket han gjort i P1 Kaliber) upp svårigheterna att kontrollera om assistenterna verkligen befinner sig där de uppger.
– När vi gör efterkontroller tillsammans med polis och andra myndigheter ser vi att assistenterna inte varit på plats utan på andra platser eller utfört andra sysslor eller arbeten. Det har inte minskat med tiden utan snarare ökat. Här behövs en lagändring och vi ska lämna in förslag till departementet att vi får utökade möjligheter att genomföra kontroller för att kunna säkerställa att assistenterna verkligen är på plats.
Ett annat problem Linus Nordenskär nämnde är att de gått miste om chansen att inhämta uppgifter om var assistenterna använt sina bankkort.
– Förra året fick vi ett JO-yttrande så det är inget vi gör nu. Men vi har lämnat in ett förslag på lagändring så vi ska ges möjlighet att ställa frågor om assistenterna till bankerna och andra myndigheter.

”Måste skilja på misstag och brottslighet”

Henrik Petrén, Fremia

Henrik Petrén, från branschorganisationen Fremia, sade att assistansen alltid kommer att vara utsatt för brottsförsök eftersom den omsätter så mycket pengar och just därför måste det finnas ett skydd mot det.
– Det är viktigt att man inte blandar ihop brott med misstag. Idag finns det en sammanblandning som inte alls är bra. När man talar om kriminalitet i assistansbranschen pekar man ofta på hur många miljoner kronor återkrav som ställs ut och får det att se ut som ett mått på kriminaliteten. Samtidigt vet vi att runt hälften av återkraven inte handlar om kriminalitet utan att andra saker ligger bakom: misstag av assistansberättigade eller av anordnare eller till och med att Försäkringskassan fattat felaktiga beslut som man senare rättat till. Naturligtvis ska Försäkringskassan återkräva assistansersättning när brottsligheten är bekräftad men återkraven ställs också ut i situationer där det inte finns brottslighet.

IVO måste ta ledartröjan

Henrik Petrén menade att Försäkringskassan fått en alldeles för stor roll i bekämpandet av kriminaliteten i assistansbranschen. Han vill istället att IVO, som han säger, ska ta ledartröjan i brottsbekämpningen.
– Vi vill se att de rättsvårdande myndigheterna tar ledartröjan i bekämpande av brottsligheten på ett ännu tydligare sätt än hittills. Försäkringskassan är naturligtvis en central aktör i administrationen men deras centrala uppgift ska vara att bedöma, utreda och fatta beslut om rätten till personlig assistans och sedan administrera utbetalning av assistansersättning. Vi vill att IVO får utökade resurser men idag tvingas IVO dessvärre lita mycket på Försäkringskassans utredningar som vi har sett i många fall inte håller måttet, sade Henrik Petrén.

Text: Erik Tillander

Vidare läsning

Sophie Karlsson, IfA - "Analysera vilka av dagens kontrollåtgärder som fungerar på de kriminella"