läs skrivbordsversionen istället
Socialminister Lena Hallengren tillsatte nyligen en utredning som till 1 mars 2023 ska ge förslag om hur personlig assistans ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap. Utredningen ska även se på fördelar och nackdelar med ett statligt huvudmannaskap och utreda alternativ. Utredare är Lars Lööw. (direktiv till utredningen)
Direktiven borde varit tydliga i att enbart ett statligt huvudmannaskap ska utredas och att det ska läggas förslag på hur grundläggande behov ska bedömas i sin helhet. Det säger IfAs ordförande Sophie Karlsson.
– Direktiven tar nu upp att det ska tas fram ett kunskapsstöd kring hur bedömningen ska göras, men det är inte det som är problemet. Problemet är att behoven delas upp i små beståndsdelar.
Vad anser du om att Lena Hallengren säger att det inte blir någon utredning av bedömningarna av grundläggande behov med integritetsnära delar?
– Jag beklagar det, huvudmannaskapsutredningen borde rimligtvis innehålla direktiv för vad som krävs för att kunna beviljas insatsen och då kommer vi osökt in på grundläggande behov eller “integritetsnära” behov. Det skulle kunna vara intressant att eventuellt titta på en annan modell än att det ska grunda sig på grundläggande behov, vilket förespråkats av t ex STIL.
Lena Hallengren säger att regeringen inte har några planer just nu på att återinföra tvåårsomprövningar. Sophie Karlsson tycker det bra men anser att omprövningsstoppet i längden skapar problem.
– Det måste bli klart en gång för alla vad som ska ligga till grund för personlig assistans. Nu blir vi hängande i luften, omprövningsstoppet skapar en stiltje där vissa behov riskerar att inte tillgodoses för att assistansanvändare inte vågar ansöka om fler timmar. I det långa loppet har det troligtvis en negativ inverkan på folks livskvalitet. Det finns också en risk att väsentligt ändrade förhållanden missas och i värsta fall kan det så småningom leda till omfattande återkrav för den enskilde.
I direktiven står det att utredaren ska se på för– och nackdelar med ett statligt huvudmannaskap och utreda alternativ till ett statligt huvudmannaskap.
– Här finns en risk att regeringen håller en dörr öppen för ett kommunalt huvudmannaskap, säger Sophie Karlsson.
Vad anser du om att Lena Hallengren säger att utredaren Lars Lööw ska ta ställning till vilka alternativ till statligt huvudmannaskap som ska utredas?
– Förhoppningsvis vill regeringen få information om vilka alternativ som finns och lämnar till utredaren att se över det.
Maj Karlsson, Vänsterpartiet, sade i en intervju att Socialdemokraterna egentligen vill ha ett kommunalt huvudmannaskap. Sophie Karlsson säger att hon märkt att det finns en sådan tradition inom Socialdemokraterna.
– Jag tror att det finns en tradition inom Socialdemokraterna där kommunerna har stark ställning och att kommunernas ansvar genom socialtjänsten är starkt förankrat i omsorgen. Det kan vara svårt för Socialdemokraterna att se alternativa lösningar.
Hur bedömer du S/Mp regeringens avsikter i assistansfrågan just nu?
– Jag får känslan av att man tycker att man gjort tillräckligt i dagsläget, och inte har för avsikt att göra några revolutionerande förändringar.
Regeringen har sagt att de innan riksdagsvalet i september 2022 ska lägga fram lagförslag utifrån utredningen Stärkt rätt till personlig assistans som föreslagit stärkt rätt vid tillsyn, egenvård och föräldraansvar. Sophie Karlsson tycker att utredningen i det stora hela är bra och att utredaren till stor del lyssnat på funktionsrättsrörelsen.
– Det finns dock ett visst ovanifrånperspektiv t ex kring gränsen för sjukvårdande uppgifter, men jag förstår att det inte har varit helt lätt att hitta en bra lösning.
I sitt remissvar till utredningen varnar IfA för en medikalisering av assistansen. Sophie Karlsson säger att historiskt har den personliga assistansen brutit med “professionen”.
– Att då sakteliga föra in sjukvård i den personliga assistansen skulle gå emot den principen och kan i längden hota självbestämmandet och riskera att den personliga assistansen blir något annat än just assistans.
Om sjukvårdsinsatserna blir så avancerade att assistansanvändaren inte själv kan ansvara för dem utan att de ska utföras av någon med sjukvårdande kompetens så riskerar den enskilde att tappa makt över sin vardag, säger Sophie Karlsson.
– Om sjukvården ser en möjlighet att personliga assistenter ska kunna utföra sjukvårdande uppgifter finns det en risk att det läggs mer och mer avancerade uppgifter på assistenterna, som de inte har kompetens för.
IfA kräver även att den assistansberättigade är en tydlig part i överenskommelser om sjukvårdande åtgärder och egenvård. Assistansanvändaren ses inte fullt ut som ett rättshandlande subjekt i utredningen, utan ibland som ett objekt som ska tas om hand av assistansanordnaren och sjukvårdshuvudmannen, menar Sophie Karlsson.
– Det verkar också finnas ett tänk i utredningen att anordnaren är involverad redan innan det finns ett assistansbeslut och det är inte tanken, även om det ibland förekommer att en anordnare bistår vid ansökan.
När Assistanskoll sammanställde höstens riksdagsmotioner om assistans och budgetar så ville främst KD, L och SD stärka rätten till assistans. Sophie Karlsson vill se en samling från alla partier.
– Vi behöver politisk enighet kring den personliga assistansen från samtliga partier om att stärka assistansen.
Hur ser du på trovärdigheten hos SD, de har ju antytt att de vill begränsa välfärdsförmåner till svenska medborgare…
– Det är positivt med förslag till förbättringar, men det ska inte ske på bekostnad av vissa människors rättigheter, säger Sophie Karlsson.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.