Bo Gunnar Karlsson – ”Omprövningsstoppet visar hur dåligt assistansen hanteras av politikerna”

Omprövningsstoppet var som ett assistanslotteri där förlorarna hamnade utanför assistansen och vinnarna är kvar men rädda inför framtiden, säger Bo Gunnar Karlsson, vars son har assistans.
– Samtidigt har Försäkringskassan effektivt stoppat politikernas försök till förbättringar.
Omprövningsstoppet för assistansberättigade på Försäkringskassan började tillämpas i slutet på 2017 och infördes formellt i april 2018. Det var en absolut nödvändighet, utan det hade assistansen havererat fullständigt för de allra flesta, säger Bo Gunnar Karlsson.
– Däremot innebar inte stoppet att de som förlorat sin assistans före stoppet fick tillbaka den. De flesta av dessa står nog fortfarande utan personlig assistans.
”Assistanslotteriet”
Att det efter sju år fortfarande råder ett tillfälligt omprövningsstopp visar hur dåligt assistansreformen har hanterats av riksdag och regering under dessa år, fortsätter Bo Gunnar Karlsson.
– För alla assistansberättigade som hamnade på ”rätt sida” med sin omprövning i almanackan när stoppet infördes var det naturligtvis en lättnad. Däremot lever dessa ständigt med en osäkerhet om vad som ska ske i framtiden eftersom i princip inga av de problem som ledde fram till stoppet är åtgärdade. Samtidigt blev de som hade otur och omprövades innan omprövningsstoppet förlorarna i ”assistanslotteriet”.
Har son med personlig assistans
Bo Gunnar Karlsson har en son, Peter, med Downs syndrom, som haft personlig assistans i 20 år. Han bor i en egen lägenhet och har assistans dygnet runt, men lever med en ständig oro för framtiden, säger Bo Gunnar Karlsson.
– Peter skulle haft en planerad omprövning i december 2017, bara någon vecka efter att beslutet om omprövningsstoppet togs. Peter var alltså en av dem som hade turen i ”assistanslotteriet” den gången.
Försäkringskassan stoppar förbättringar
Ibland har politiker försökt förändra situationen med relevanta lagåtgärder men Försäkringskassan har ofta lyckats med att i praktiken omintetgöra dessa, säger Bo Gunnar Karlsson.
– Ett exempel är lagändringen om andning och sondmatning som fick mycket liten effekt på grund av de tolkningar som gjordes av Försäkringskassan kring hur tidsberäkningen av hur dessa behov skulle hanteras som grundläggande.
”Föräldraavdraget tydligaste exemplet”
Det tydligaste exemplet är dock Stärkt Assistans där flera av reformerna inte blev de förbättringar de var tänkta att bli.
– Det sjätte grundläggande behovet, ”stöd för att förebygga skada”, och tolkningen av begreppet ”kvalificerade aktiverings- och motivationsinsatser” har fått mycket liten effekt på möjligheterna att få eller behålla ett assistansbeslut eftersom tolkningarna görs oerhört stramt av Försäkringskassan.
Införandet av det schabloniserade föräldraavdraget kan betecknas som en skandal eftersom det gjorde mycket svårare att beviljas assistans då det blev "dubbla föräldraavdrag", säger Bo Gunnar Karlsson.
– Politikerna verkar inte förstå, eller vill inte inse, vilket inflytande Försäkringskassans självpåtagna roll som lagtolkare har på assistansreformens faktiska funktion.
Startade med domen 2009
De domar som idag styr behovsbedömningar i Försäkringskassan och kommunerna har urholkat LSS så till den grad att inte mycket av reformens ursprungliga syfte återstår, säger Bo Gunnar Karlsson.
– Allt startade med domen RÅ 2009: 57, från 2009 som befäste indelningen av grundläggande behov i integritetsnära delar. Domen handlade om ett mycket specifikt fall som egentligen inte var relevant i andra assistansärenden. Till en början fick inte domen så stor inverkan men den lyftes successivt fram som vägledande och styr idag möjligheten att få personlig assistans i de allra flesta fall.
Urartade efter regleringsbrevet
Det riktiga förändringen kom när dåvarande S-regeringen i regleringsbrevet inför 2016 gav Försäkringskassan i uppdrag att ”bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar". Efter det fick en rad domar plötsligt fullt genomslag, säger Bo Gunnar Karlsson.
– Sedan dess är det i princip omöjligt att behålla, eller erhålla, assistans om den funktionsnedsatte har minsta förmåga att genomföra delar av de grundläggande behoven något så när självständigt. Ett av de mest absurda exemplen är intag av mat. I dag är inget av det som ingår i en måltid assistansgrundande om den enskilde kan föra maten till munnen från tallriken på egen hand.
Statligt huvudmannaskap
Bo Gunnar Karlsson vill att all personlig assistans samlas under i statligt huvudmannaskap, men det blir stora problem om det införs utan en förändring av behovsbedömningarna, särskilt minuträkningen av grundläggande behov, säger Bo Gunnar Karlsson.
– Vad händer med alla kommunala assistansbeslut som flyttas över till kassan om omprövningsstoppet samtidigt dras tillbaka? Då finns det inte ens någon kommunal räddningsplanka i form av personlig assistans som fångar upp dem.
Politisk passivitet
Om det är någon kraft som drivit fram denna utveckling så är det den politiska passiviteten, säger Bo Gunnar Karlsson.
– Under alla år som nedmonteringen av LSS, och specifikt den personliga assistansen, pågått har samtliga åtta riksdagspartier i någon form haft en regeringsställning eller agerat som officiellt stödparti. Det innebär att samtliga riksdagspartier haft möjlighet att påverka den politiska hanteringen av LSS.
Vad anser du behöver göras inom personlig assistans idag?
– Vi måste komma bort från all den rättspraxis som idag totalt tagit över syftet med LSS. Ett statligt huvudmannaskap måste föregås av en totalrenovering av LSS, där framför allt minuträkningen av de grundläggande behoven undanröjs, säger Bo Gunnar Karlsson.