Sophie Karlsson, IfA – ”Låt inte Försäkringskassan pröva de kommunala besluten mot ändrade förhållanden”
Lars Lööws huvudförslag för förstatligande kan leda till att Försäkringskassan sätter en alltför hög gräns för att bevilja assistans, säger Sophie Karlsson, expert i huvudmannaskapsutredningen. Hon motsätter sig att kommunala beslut ska prövas mot ”ändrade förhållanden” innan de flyttas över.
– Dagens hantering av ändrade förhållanden är inte rättssäker.
Utredningen om hur ett statligt huvudmannaskap ska genomföras ska vara klar 1 mars 2023. Lars Lööw sade nyligen i en intervju på Assistanskoll att huvudförslaget i utredningen är att dagens rättspraxis i kommunerna fortsätter att tillämpas på Försäkringskassan efter ett förstatligande. Eftersom det inte finns någon fastställd gräns för att beviljas assistans i kommunerna innebär det att utredningen inte föreslår en fast lägsta gräns på Försäkringskassan efter ett förstatligande. Sophie Karlsson, ordförande i IfA, ser vissa fördelar i detta.
– En fast gräns i timmar leder lätt till minuträkning. Dessutom går det mer i Funktionsrättskonventionens linje att inte ha en fast gräns utan ha fokus på den enskildes behov.
Men i praktiken kan det bli en hög gräns…
Sophie Karlsson är dock rädd för att huvudförslaget i praktiken innebär att det kommer att sättas en alltför hög gräns av Försäkringskassans tillämpning tillsammans med nya prejudicerande domstolsavgöranden.
– Rättspraxis har genom åren blivit hårdare och hårdare. Och effekten av den sk sminkdomen har inte fått full verkan på det grundläggande behovet personlig hygien än, då många beslut inte omprövats efter domen. Risken finns att personer med i huvudsak praktiska grundläggande behov som på- och avklädning och personlig hygien får svårare att beviljas personlig assistans.
Sju timmar grundläggande vore för hög gräns
I dagens tillämpning i kommunerna ligger gränsen i genomsnitt på 7 timmar grundläggande behov/vecka. Utredningen har övervägt en sådan gräns i huvudförslaget, säger Sophie Karlsson men hon tror den skulle utestänga många.
– Den gräns på 7 timmar grundläggande behov/vecka som varit på förslag ligger för högt, den skulle göra det svårt för vissa att kvalificera sig till personlig assistans. Men frågan är om det inte ändå kommer att landa på den nivån eller ännu hårdare i Försäkringskassans tillämpning.
”andra” förslaget bättre
Utredningen har också haft ett ”andra” förslag med en gräns på 3 tim grundläggande behov/vecka och 20 timmar behov totalt/vecka. Lars Lööw har sagt att det ”andra förslaget skulle kunna ge en helhetsbedömning av grundläggande behov, som en riksdagsmajoritet ville i våras. Sophie Karlsson föredrar det ”andra” förslaget.
– Gränsen för grundläggande behov blir då antagligen lite lägre än dagens praxis i kommunerna. De som riskerar att få sänkt tid på personlig hygien pga sminkdomen vid en omprövning borde kunna omfattas av en gräns om 3 timmar.
Bra att ”andra” förslaget läggs fram som alternativ
I våras föredrog även utredningen det ”andra” förslaget men har sedan dess ändrat sig. Lars Lööw säger att osäkerhet om kostnader och fusk, bidragit. Sophie Karlsson beklagar detta.
– Det “andra förslaget” hade först ingen nedre gräns, då kan jag se en risk för fusk, men med en fast lägsta nivå tycker jag inte att den farhågan är befogad. Lagstiftningens målsättning måste ju ändå vara att försöka omfatta de personer som har behov av personlig assistans och inte utestänga dem på grund av kostnader.
Hur ser du på att Lars Lööw säger att utredningen ändå lägger fram det ”andra” förslaget som ett alternativ så att politikerna kan välja?
– Det är bra att visa ett alternativ, beroende på den politiska viljan kan de välja att gå vidare med det ”andra” alternativet.
Kritisk till att möjlighet att upphäva kommunala beslut
Lars Lööw sade också i intervjun på Assistanskoll att det finns ”ventiler” där Försäkringskassan förslås kunna underkänna ett kommunalt beslut när det flyttas över vid förstatligandet. Det ska kunna ske dels om beslutet baseras på medvetet felaktiga uppgifter, dels för att ta hänsyn till ändrade förhållanden jämfört med när kommunen beviljade beslutet. Sophie Karlsson tycker det är rimligt att kunna upphäva beslut som grundas på medvetet felaktiga uppgifter, men hon motsätter sig starkt den andra ”ventilen”.
– Dagens hantering av ändrade förhållanden är för rättsosäker, enskilda riskerar idag betala tillbaka ersättning trots att behov har förelegat och konfronteras med ändrade förhållanden som de själva inte ser som ett ändrade förhållanden.
Hade hoppats på genomförd lagstiftning redan 1 jan 2025
Sophie Karlsson hade önskat att statligt huvudmannaskap kunnat genomföras till 1 jan 2025 istället för 1 jan 2026 vilket utredningen kommer att föreslå.
– Assistansen har för många hamnat i ett slags vakuum som kommer att bestå en längre tid innan förändring blir möjlig.
Tror ändå att regeringen genomför förstatligande
M, KD, L - regeringen med stöd av SD har i Tidöavtalet sagt att ett statligt huvudmannaskap ska ”övervägas” efter att de tagit emot Lars Lööws utredning. Sophie Karlsson utgår dock från att statligt huvudmannaskap kommer genomföras.
– Jag förutsätter att man snabbt går vidare med en proposition och beslutar om att genomföra förändringarna.
Hoppas på bra dialog med nya ministern
Sophie Karlsson har sedan riksdagens beslut i våras hoppats på ett tilläggsdirektiv till utredningen om att samtliga grundläggande behov ska bedömas i sin helhet, men nu måste utredningen komma till punkt säger hon.
– Det finns fler saker i personlig assistans som behöver åtgärdas, men nu det är bra att låta utredningen ha sin gång så att inte förstatligandet skjuts in i framtiden.
Hur ser du på att Camilla Waltersson Grönvall (M) som socialtjänstminister fick ansvaret för funktionshinderfrågor och LSS?
– Vi hoppas på en god dialog med nya ministern, och att hon hörsammar våra propåer om förändringar som behövs.
Vad anser du om att timbeloppet räknades upp med bara 1,5 %
– Det är en djup besvikelse att politiken i detta fall inte hörsammat våra propåer om en högre ersättning. De är väl medvetna om det ekonomiska läget och att assistansen halkat efter sedan tidigare. Tycker politiken att det är acceptabelt med försämringar kring den personliga assistansen, undrar Sophie Karlsson.