Margareta Persson, författare – ”Rörelsen borde tydligare attackerat den kriminalitet som finns i assistansen"
Funktionsrättsrörelsen hade fått ökad respekt och förståelse för sina krav kring personlig assistans om man tydligare erkänt kriminalitet som ett problem som finns och tydligare gått till attack mot det, säger Margareta Persson.
Margareta Persson, författare till Gamla synsätt spökar än – funktionshinder genom tiderna och Demokratins styvbarn, Funktionshinderrörelsen under 150 år, anser att funktionshinderrörelsen borde vara tydligare när det gäller kriminalitet i assistansen och att det lett till att assistansanvändare utnyttjats.
– Funktionsrättsrörelsen har varit helt fokuserad på att visa att många assistansanvändare inte får den assistans de behöver. Och att det är ytterst ovanligt att någon begär fler assistanstimmar än den behöver. Det är inte ev. fusk som stått i fokus när det finns så många behov som inte tillgodosetts.
Har inte omfattningen av fusk och kriminalitet också överdrivits ibland?
– Det är högst möjligt att fusket överdrivits, däremot förekommer det ju ren kriminalitet i anslutning till assistansen.
"Har inte haft fokus på fusk"
Funktionsrättsrörelsen har nog uppfattats som att man menat att assistansanvändare är personer som aldrig fuskar och som aldrig vill ha fler assistanstimmar än de behöver, säger Margareta Persson.
– Antagligen för att önskan att få leva som andra varit starkt ifrågasatt så länge, eftersom samhället inte gjorde det möjligt tidigare. Då har man inte haft fokus på att det kanske finns en och annan som fuskar. Eftersom man fortfarande måste kämpa för att visa att det finns så många behov som inte är tillgodosedda, så har fokus varit på det. Däremot tror jag det skulle ha varit bra om man varit mer aktiv i kampen mot den rena kriminaliteten, där också assistansanvändare kan utnyttjas på olika sätt.
Vad hade rörelsen vunnit på att tydligare erkänna kriminalitet i personlig assistans som ett problem?
– Jag tror man fått ökad respekt och därmed hade man kanske fått större förståelse för sina krav kring assistans.
Farligt använda stereotyper
Margareta Persson ser en risk i att skapa en stereotyp av personer med funktionshinder, tex assistansanvändare som alltid ärliga, vilket ingen grupp människor är till 100 % i verkligheten.
– Det finns hur många exempel som helst på att en person med funktionsnedsättning uppfattas som mer "god" och "oskyldig" än andra. Ett sådant synsätt vidmakthåller en diskriminerande syn.
Vilka problem kan en sådan stereotyp ge?
– Det finns en gammal syn som handlar om att man beskriver människor med funktionsnedsättning som antingen helgon eller offer. Därmed diskriminerar man, eftersom man tilldelar människor med funktionsnedsättning en särskild roll eller personlighet, säger Margareta Persson.