läs skrivbordsversionen istället

Sophie Karlsson, IfA – ”Det svåra är att komma åt de som medvetet kringgår reglerna”

Sophie karlsson, ordförande , IfA
Foto: Malin Näslund

Mer kunskap hos assistansanvändare är bästa botemedlet mot att oseriösa assistansföretag styr och ställer med sina kunder, säger Sophie Karlsson, ordförande på IfA – Intressegruppen för assistansberättigade.
– Ibland upplever jag att vissa anordnare är rädda för kunniga assistansanvändare.

I en intervju på Assistanskoll beskrev den fd assistansföretagaren ”Anna” hur fd ägare till bolag som förlorat sitt tillstånd ser till så att större grupper av assistansberättigade byter till ett annat bolag eller flyttas till så kallade ”vilande bolag” med tillstånd på IVO. De kan sedan verka i bakgrunden och fortsätta ha hand om sina fd kunder. Sophie Karlsson anser att det är fel och omoraliskt av de som ger sig in på ett sådant förfarande.
– Det är oärligt mot de assistansberättigade, för jag antar att man inte fullt informerar om det som sker och varför.
Hur vanligt bedömer du att det är?
– Jag har svårt att säga något om omfattningen, men har hört talas om dessa upplägg. Detta är något som inte förekom ”förr” inom assistansen, men med tiden och framför allt de senaste åren har vi börjat se en del avarter som växer fram.
Hur ska man komma åt att fd ägare finns med och påverkar i bakgrunden?
– IfAs vägledning kring seriös/oseriös verksamhet talar om tex behovet av att se vem som företräder anordnaren och om det är samma personer som står på tillståndet. Det vore önskvärt om IVO kunde komma åt detta i lämplighetsprövningen.

Rädda för kunniga assistansanvändare

Sophie Karlsson vill att assistansberättigade, seriösa företag och andra samarbetar genom ökad kunskap, föregå med gott exempel och sätta gränser mot verksamheter som man upplever inte lever upp till kraven.
– Ibland upplever jag att vissa anordnare är rädda för kunniga assistansanvändare, men ju bättre kunskap den assistansberättigade har om personlig assistans desto bättre förutsättningar finns det för att assistansen ska fungera bra.
Hur kan man generellt öka assistansberättigades kunskaper och medvetenhet?
– Jag upplever att den ideologiska grund som assistansen vilar på inte alltid är känd hos ”nya” assistansanvändare. Försäkringskassan skulle kunna utveckla utbildningspaket, både för egna arbetsgivare och för andra assistansanvändare, i samarbete med berörda organisationer, t ex IfA.

Egna arbetsgivare ska ta hela ansvaret

Ett annat upplägg som ”Anna” beskriver i intervjun på Assistanskoll är att fd kunder blir egna arbetsgivare och att fd ägare fortsätter att ha de som kunder i så kallade administrationsbolag. Sophie Karlsson anser att även detta är felaktigt och ett sätt att försöka kringgå reglerna.
– Det var inte tänkt att systemet skulle användas så. Att bli egen arbetsgivare ska vara ett medvetet val för den som vill ta arbetsgivaransvaret med allt vad det innebär.

Stoppa bulvaner för företag med indragna tillstånd

Sophie Karlsson vill se ökad kunskap om vad det innebär att vara egen arbetsgivare, med en ”grundutbildning”, så att man förstår vad man ger sig in på.
– De som fortsätter bedriva verksamhet utan att ha tillstånd borde kunna förbjudas, en sorts näringsförbud. Att vara nån slags ”bulvan” för företag som fått indraget tillstånd borde vara förbjudet.
Vårdföretagarna vill se tillståndsplikt för egna arbetsgivare, hur ser du på det?
– Jag ska inte sticka under stol med att det är ett stort ansvar att vara egen arbetsgivare, man måste ha den kompetens som krävs. IfA anser inte att tillstånd ska krävas, men att det är bra att skaffa sig så mycket kunskap som möjligt innan man blir egen arbetsgivare och kontinuerligt arbeta på sin kompetensutveckling.

Undanlagda medel för assistansomkostnader en hållhake?

Ett hinder att byta assistansföretag som ”Anna” hört assistansberättigade tala om är att man har pengar ”undanlagda” för assistansomkostnader, som inte kan tas med när man byter anordnare. Dessa medel kan då vara ett sätt att trycka på en fd kund att välja ett visst företag.
Kan ”undanlagda medel” för assistansomkostnader vara en hållhake?
– Jag vet att det är vanligt att assistansanvändare uppfattar det som att ersättning som sätts av för assistansomkostnader är ens "egna" pengar, men det är assistansanordnarens. Det finns ingen ”undanlagd” ersättning, eftersom man köper assistans för hela beloppet. Jag tycker att assistansanordnare ska vara mer ärliga med detta. Men det ska inte vara någon hållhake på den assistansberättigade. Det är viktigt att arbeta med en ärlig budget och transparens tillsammans, så att man är införstådd med hur assistansersättningen används.

Svårt nå de som vill kringgå regler

”Anna” skriver att det borde finnas ett debattforum för branschen där sådana här saker kan diskuteras. Sophie Karlsson säger att det finns möjlighet att ta upp sådana här frågor på IfAs Rådsmöte och Debattforum, i nätverk för assistansanordnare och i branschkommittéer hos arbetsgivarorganisationerna.
– Det svåra är att komma åt de som har avsikt att kringgå reglerna och medvetet gör ”fel”, de är inte intresserade av att diskutera.
Vad anser du om den idé ”Anna” har i intervjun på Assistanskoll om att skapa ett verktyg som kan se flöden av assistansberättigade som byter anordnare?
– Jag skulle vilja se hur ett sådant upplägg skulle se ut och vad man förväntas få ut av det för att avgöra om det är till nytta. Någon form av registrering skulle behövas för att följa flödet, vilket isåfall skulle göras av någon myndighet som får det i uppdrag, antagligen Försäkringskassan. Statistiskt kan man idag se att t ex antal egna arbetsgivare ökar, men det är svårare att koppla det samman med vissa assistansanordnare och indragna tillstånd, säger Sophia Karlsson.

Sophie Karlsson intervjuades av Kenneth Westberg 2024-10-15

Skicka sidan till: