Rapport ger allvarlig bild av brottslighet i aktiebolag
13 myndigheter i MGS Väst står bakom rapporten
Över hälften av alla aktiebolag i personlig assistans används i kriminella syften av sina bolagsledningar. För aktiebolag som startats efter 2021 är motsvarande siffra 70 procent. Det är budskapet i en rapport från 13 myndigheter inklusive Polisen. Assistanskoll ger kritiska kommentarer till slutsatserna i rapporten.
Bolag som brottsverktyg i assistansbranschen är en rapport från MGS Väst (Myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet i Väst, Västra Götalands och Hallands län) med syfte att se hur kriminella nätverk utnyttjar aktiebolag i assistansbranschen.
Underrättelseinformationen analyseras på RUC Väst
Bedömningarna i rapporten är gjorda på RUC Väst (Regionalt Underrättelsecentrum Väst) där underrättelseinformation från 13 olika myndigheter samlas in och analyseras gemensamt.
166 aktiebolag har granskats
I denna rapport har man enbart granskat aktiebolag. Det finns idag totalt över 800 anordnare som har tillstånd på IVO.
Aktiebolag som fått tillstånd 2021 - 2024: Här har samtliga 106aktiebolag som fått nya tillstånd i april 2025 granskats. Det innebär en totalundersökning av denna grupp.
Aktiebolag som fått tillstånd före 2021: Här har det gjorts ett slumpmässigt urvalpå 10 procent och 60 aktiebolag av totalt 595 möjliga granskats.
Resultat i rapporten
För bolag som fick tillstånd före 2021 hittades ”tydliga indikationer” i 43 procent av bolagen att de används i brottsupplägg av sina bolagsledningar. (men eftersom det antas finnas en kraftig underskattning bedöms den verkliga siffran vara drygt 50 procent)
För bolag som fått tillstånd 2021–2024 hittades ”tydliga indikationer” i 56 procent av bolagen att de används i brottsupplägg av sina bolagsledningar. (men eftersom det antas finnas en kraftig underskattning bedöms att den verkliga siffran vara 70 procent)
Dessa bolag bedöms inte vara legitima företag som råkar begå fel, utan existerar för att användas för kriminalitet, ofta styrda av grupperingar i kriminella nätverk, där assistansersättning är en inkomstgren.
Typer av brottslighet som identifierats:
Ersättning betalas ut för assistans som inte utförs.
Assistansberättigades vårdbehov överdrivs eller fingeras.
Personer som får uppehållstillstånd för att arbeta som assistenter får inte den lön som redovisas och organiserad import sker av funktionsnedsatta i syfte att generera intäkter.
Omfattande penningtvätt.
Servicebolag som kryphål: När bolag får sina tillstånd återkallade fortsätter verksamheten ofta via "servicebolag", som sköter assistansen, men nu åt assistansberättigade som blivit egna arbetsgivare för sina assistenter.
Orsaker till brottsligheten
Felriktat kontrollfokus: Hittills har regeringens och myndigheternas åtgärder främst fokuserat på fusk hos enskilda assistenter och assistansberättigade. Detta missar målet när brottsligheten är organiserad från företagsledningen.
Naivitet kring företagens ärlighet: Nuvarande regler och kontroller förutsätter att företagsledarna i grunden vill följa lagen. Systemet är inte byggt för att hantera aktörer vars affärsidé är brottslighet.
Ineffektiv kontroll: Myndigheternas kontroller sker ofta på distans genom granskning av tidrapporter och ekonomisk redovisning. Organiserad brottslighet är för skicklig för att fastna i dessa kontroller. De kan producera korrekta "papper" trots att verksamheten är kriminell.
Ingen verklig konkurrens mellan bolagen: Eftersom assistansersättningens schablonbelopp är fastställt av staten finns ingen priskonkurrens.
För många assistansbolag: Det finns över 800 aktörer på marknaden. Det stora antalet bolag gör det i praktiken omöjligt och för dyrt för myndigheterna att genomföra de djupgående kontroller som krävs.
Föreslagna åtgärder och slutsatser
Fokus på bolagen istället assistansanvändarna: Det krävs en förflyttning av fokus från enskilda fuskare till de företag som organiserar assistansen. Det räcker inte med utökade kontroller av assistenter och brukare.
Närgångna och djupa kontroller av bolagen: Det krävs kontroller där myndigheter "kommer nära". Tex detaljgranska företrädare, för att avslöja målvakter, och verifiera att redovisade kostnader motsvarar verkligheten.
Begränsa antalet assistansbolag: Antalet assistansbolag behöver minska drastiskt, så att antalet aktörer är hanterbart för kontrollmyndigheterna. En genomgång av bolagens hemsidor visar enligt rapporten att de inte skiljer sig så mycket åt; därför skulle en minskning av antalet bolag inte nämnvärt påverka brukarnas valmöjligheter eller kvaliteten på assistansen.
Kritiska kommentarer av Assistanskoll till rapportens slutsatser
Det är en oerhört allvarlig brottslighet som rapporten anser finns inom aktiebolag i personlig assistans. Assistanskoll vill dock peka på några saker som behöver diskuteras i en analys av rapporten. Vi hoppas kunna göra det i kommande intervjuer.
Bygger inte på fällande domar: Rapporten bygger sina slutsatser på underrättelseinformation och myndigheternas egna bedömningar, inte på fällande domar. Detta innebär att företag kategoriseras som brottsverktyg baserat på misstankar som den utpekade inte har insyn i eller möjlighet att försvara sig mot.
Oklara bedömningsgrunder: Författarna medger att de inte öppet kan redovisa premisserna för varför ett bolag placeras i kategorin "tydliga indikationer" på brottslighet. Detta gör metoden svår att granska för utomstående.
Resultat baseras på subjektiva bedömningar: De höga procentsatserna (att 70 % av nya bolag är kriminella) är inte faktiska observationer, utan resultatet av författarnas egna antaganden om hur stort mörkertalet är.
Det statistiska underlaget för etablerade bolag: Slutsatsen att över hälften av de äldre bolagen (startade före 2021) är kriminella dras utifrån ett stickprov på 60 granskade bolag av totalt 595. Att generalisera en bransch på ett sådant urval kan vara statistiskt osäkert.
Svag analys av kvalitet och variation: Rapporten hävdar att det inte finns någon verklig variation mellan bolagen eftersom deras hemsidor ser likadana ut och saknar unik information. Detta riskerar att ignorera kvalitativa skillnader för den assistansberättigade, såsom specialistkompetens och personlig matchning.
Inskränkning av valfrihet: Förslaget att antalet bolag måste minska drastiskt för att underlätta kontroll riskerar att minska assistansberättigades makt och möjligheter att välja den anordnare som passar de bäst, vilket går emot tanken i LSS om individens fria val och självbestämmande.
