Marie Axelsson, Försäkringskassan – ”Assistansberättigade känner oro kring omprövningarna av assistansersättning”
funktionsnedsättning
Dagens regler är otydliga och leder till onödigt omfattande omprövningar av assistansersättning, anser Försäkringskassan. De föreslår att utredningen om huvudmannaskapet ska utreda lagändringar av tex begreppet ”väsentligt ändrade förhållanden”.
I en skrivelse till regeringen föreslår Försäkringskassan att Lars Lööws pågående utredning om huvudmannaskapet ska få ett tilläggsdirektiv om att utreda dagens system för omprövningar. Marie Axelsson, chef för avdelningen för funktionsnedsättning, säger att det finns en osäkerhet om vad Försäkringskassan prövar vid en omprövning eller en ansökan om fler timmar.
– Vi anser att regelverket behöver bli tydligare så att alla kan känna sig trygga både när det gäller vilka förändringar som ska leda till en omprövning av timmarna och vad Försäkringskassan ska pröva när vi får en ansökan om fler timmar.
Oro bland assistansberättigade
Bakgrunden är att Försäkringskassan fått signaler från brukarorganisationer att assistansberättigade inte vågar ansöka om fler timmar då de är rädda att det ska göras en omprövning av timmarna i sin helhet, berättar Marie Axelsson.
– Under hösten har vi haft dialog med JAG som beskriver att denna oro bland deras medlemmar leder till att en del assistansmottagare inte söker om fler timmar. Att den här oron finns är självfallet inte bra. Därför anser vi att reglerna behöver förtydligas kring ramarna för omprövningar och ansökningar om fler timmar.
I skrivelsen till regeringen talar ni om en lösning där bara de nya timmar som en assistansberättigad söker ska prövas?
– Vi föreslår inte någon lösning, däremot anger vi tänkbara inriktningar på hur reglerna skulle kunna utformas. Frågeställningarna är komplexa, därför är det viktigt att en utredning ser över detta så att regelverket blir tydligt.
Oklart begrepp
Begreppet ”väsentligt ändrade förhållanden” har funnits sedan 1 april 2018 när tvåårsomprövningarna stoppades. Marie Axelsson beskriver det som ett oklart begrepp, där det inte är självklart vilka ändrade förhållanden som ska leda till omprövning.
– Det gör att många är oroliga och i vissa fall begränsar sina liv på ett sätt som inte är rimligt. JAG har berättat att det finns brukare som inte vågar delta på vissa aktiviteter för att de är rädda att vi ska göra en omprövning. Det är självfallet inte acceptabelt att det är på det sättet, därför behöver reglerna ses över.
På vilket sätt borde begreppet ”väsentligt ändrade förhållanden” ändras?
– Vi har inte några svar på hur regelverket ska utformas men det vi för fram i skrivelsen är att det uttryck som finns idag inte är tydligt.
Omprövningarna för omfattande
Marie Axelsson säger även att omprövningarna riskerar att bli alltför omfattande eftersom det saknas tydliga regler kring exakt vad det är Försäkringskassan ska pröva vid en omprövning.
– Därför finns det en risk att det vi prövar är mer omfattande än vad som skulle kunna vara nödvändigt. Med tydligare regler för både ansökan om fler timmar och omprövning blir det enklare för Försäkringskassan att säkerställa att vi endast prövar det saken gäller och inget annat.
”Det snabba borttagandet av tvåårsomprövningarna”
Assistansberättigade har länge kritiserat omprövningarna av ”väsentligt ändrade förhållanden” och att många inte vågar söka fler timmar av rädsla för att all assistans ska omprövas. På frågan om hur det blivit så här nämner Marie Axelsson det snabba borttagandet av tvåårsomprövningarna 1 april 2018.
– Då sade regeringen att det tillfälliga regelverket kring omprövningar skulle gälla till dess förslagen i LSS–utredningens betänkande trädde ikraft. Förslagen i det betänkandet har ännu inte remitterats i sin helhet och det är nog inte troligt att de förslagen kommer leda till lagstiftning. Utifrån att det nu har gått flera år sedan den tillfälliga lagstiftningen trädde ikraft är det dags att reglerna ses över, inte minst mot bakgrund av den oro som finns bland brukare.
”Huvudmannaskapsutredningen lämplig”
Marie Axelsson säger att huvudmannaskapsutredningen är lämpad att ta tag i frågan om omprövningar eftersom de redan är igång och kan ta tag i frågan snabbare än en helt ny utredning.
– Utredningens uppdrag tangerar även dessa frågor och därför är det också av den anledningen lämpligt att deras uppdrag utökas.
Bör huvudmannaskapsutredningen skapa en permanent lösning för hur omprövningar av assistansersättning ska göras?
– Eftersom behov hos enskilda brukare förändras över tid är det såklart bra om vi också har ett tydligt system för vad som gäller om behovet av timmar förändras, både vad gäller fler timmar eller färre timmar.
Tillfälligt utökad assistans
Idag beviljar kommunerna tillfälliga utökningar av assistansersättning, i skrivelsen till regeringen säger Försäkringskassan att huvudmannaskapsutredningen bör utreda även denna fråga.
Borde Försäkringskassan bevilja även tillfälliga utökningar?
– Vi har inte tagit ställning till det, säger Marie Axelsson.
Borde behovsbedömningarna också utredas?
Många i funktionsrättsrörelsen anser att frågan om behovsbedömningarna bör utredas och förändras innan ett eventuellt statligt huvudmannaskap införs. Krav har förts fram på att grundläggande behov inte ska delas upp i integritetsnära delar utan i sin helhet vara grund för assistansersättning.
Anser du att detta behöver utredas?
– Det är en komplex fråga som det inte är lätt att ge ett snabbt svar på. Vi behöver idag veta hur lång tid olika moment tar eftersom lagen ställer krav på ett minsta antal timmar av vissa hjälpbehov, säger Marie Axelsson.
Påbörjat arbete av behovsbedömningarna
Marie Axelsson säger att Försäkringskassan påbörjade en översyn av sitt arbetssätt redan innan uppdraget från regeringen att till den 30 juni 2022 utveckla kunskap om hur bedömningar av assistans ska bli mindre integritetskränkande.
– Vi undersöker om vi måste vara så detaljerade i våra beslut som vi är nu, eller om vi istället kan fastställa behovet av hjälp i större block. Det är ett exempel på områden där vi undersöker om vi utan lagändringar kan förändra vår handläggning. Vår förhoppning är att det ska stärka kvaliteten och öka förtroendet för vår handläggning hos brukarna. Men vissa saker kan vi inte göra på egen hand – de förslag vi lämnat om omprövningar gäller just det.
Borde frågan om lagändringar av behovsbedömningarna kanske också utredas av huvudmannaskapsutredningen?
– Det har vi inte tagit ställning till, säger Marie Axelsson.
Marie Axelsson intervjuades av Kenneth Westberg 2022-02-02
Vidare läsning
Försäkringskassans framställning om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05)