Ingeborg Watz Forslund, Försäkringskassan – ”Vi vill inte tillbaka till tvåårsomprövningarna”
Försäkringskassan vill införa ”differentierade uppföljningar” istället för de tidigare tvåårsomprövningarna. Men alla assistansberättigade ska inte behöva följas upp, säger Ingeborg Watz Forslund.
– När det är uppenbart att inga förändringar sker och där man har stora assistansbehov är uppföljningar inte rimliga.
Uppföljningar behövs för att tex undvika återkrav
För att få hanteringen av assistansersättning rättssäker och regelverket förutsägbart behöver vad Försäkringskassan kallar ”differentierade uppföljningar” införas, säger Ingeborg Watz Forslund, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.
– Det är ett problem att vi idag inte har stöd i lagstiftningen för att följa upp beslut på assistansersättning.
Vill ni återinföra tvåårsomprövningarna?
– Nej, vi vill inte tillbaka till tvåårsomprövningarna. Istället ska ”differentierade uppföljningar” kunna rätta till fel så att tex stora återkrav kan undvikas.
Vill ni att alla assistansberättigade ska få ”differentierade uppföljningar”?
– Vi vill att en statlig utredning ska beakta olika perspektiv, tex rimligheten i att följa upp de fall där det är uppenbart att inga förändringar sker och där man har stora assistansbehov.
När anser ni att det bör införas ”differentierade uppföljningar”?
– Försäkringskassan har föreslagit att en statlig utredning ska utreda detta så snart som möjligt.
För stort ansvar läggs på assistansberättigade
Vad är då skillnaden mellan ”differentierade uppföljningar” och dagens omprövningar av ”väsentligt ändrade förhållanden”? Ingeborg Watz Forslund säger att den lagstiftning som finns idag lägger ett stort ansvar på assistansberättigade att anmäla ändrade förhållanden.
– Här ser vi ett behov av ett tydligt regelverk. Men vi har ännu inte lämnat några förslag på hur det skulle kunna se ut. Vår utgångspunkt är att frågan måste utredas och att flera perspektiv tas med i den utredningen för att det ska bli en så bra lösning som möjligt för alla inblandade.
Ansvaret bör förskjutas till Försäkringskassan
Ingeborg Watz Forslund säger att ”differentierade uppföljningar” behövs eftersom livssituationer och hälsotillstånd förändras över tid och att behovet av stöd genom personlig assistans därför både kan öka och minska.
– Eftersom den assistansberättigade idag har ett mycket stort ansvar att anmäla ändrade förhållanden, skapas en osäkerhet och en oro kring när och vad som ska anmälas. ”Differentierade uppföljningar” skulle innebära att ansvaret förskjuts mer till Försäkringskassan.
Kommunala assistansbeslut bör behandlas likadant
Regeringen arbetar idag på en proposition om förstatligande av all personlig assistans där kommunala assistansbeslut förs över till Försäkringskassan. En fråga där regeringspartierna ännu inte är helt överens är om och hur de överförda kommunala assistansbesluten bör omprövas. Ingeborg Watz Forslund säger att Försäkringskassan inte vill ha några särregler för dessa beslut.
– I Lars Löövs utredning Statligt huvudmannaskap för personlig assistans fanns ett förslag om särskilda omprövningsbestämmelser för dessa ärenden. Försäkringskassan avstyrkte detta eftersom effekten av en sådan reglering skulle vara att inte alla assistansbeslut behandlas lika. Vi står kvar vid den bedömningen.
Alla tre förslag i utredningen är möjliga
Lars Löövs utredning hade tre alternativa gränser för att beviljas assistans i ett statligt huvudmannaskap. En gräns på 3 tim/grundläggande och 20 timmar assistansbehov totalt/vecka eller enbart 7 tim grundläggande behov/vecka eller huvudförslaget som innebar att den bedömning som görs idag (5-7 tim) i kommunerna övertas av Försäkringskassan.
Var anser du att gränsen ska gå för att beviljas assistansersättning?
– Försäkringskassan delar utredningens bedömning att det behövs en ny kvalifikationsgräns, men vad som ska krävas för att få assistansersättning är en politisk fråga. De tre alternativa förslag som utredningen presenterar är alla möjliga som kvalifikationsgränser. Försäkringskassan har inga synpunkter om vilken gräns som bör gälla, säger Ingeborg Watz Forslund.