Roger O Nilsson, Landstinget Gävleborg - "Ett individuellt hjälpmedel måste kunna hanteras fysiskt av individen"
För att ett hjälpmedel ska räknas som individuellt och bekostas av landstinget måste personen med funktionsnedsättning själv kunna hantera det, i annat fall anses det var till för de anställda och ska bekostas av arbetsgivaren.
Landstingets hållning grundas på Arbetsmiljölagen enligt Roger O Nilsson, divisionschef för barn- kvinnosjukvård, psykiatri och habilitering, (BKPH) i Landstinget Gävleborg som nu bemöter kritik.
Om uppdelningen i individuella och arbetstekniska hjälpmedel
Uppdelningen i individuella och arbetstekniska hjälpmedel (se landstingets hjälpmedelshandbok) görs enligt Roger O Nilsson för att skilja ut de hjälpmedel som är medicinskt motiverade för individen (individuella) och de som är arbetstekniskt motiverade för arbetsgivarens anställda.
- Här vill jag betona att om ett hjälpmedel är både är arbetstekniskt och medicinskt motiverat bekostar landstinget hjälpmedlet.
Hur bedömer ni om ett hjälpmedel är individuellt eller arbetstekniskt?
- Det görs efter noggranna bedömningar, där personen testas ett flertal gånger. Om jag tar en rullstol som exempel, så bedömer vi den som ett individuellt hjälpmedel om personen själv kan hantera den. Om personen inte själv kan hantera rullstolen bedömer vi den som ett arbetstekniskt hjälpmedel.
Roger O Nilsson berättar att man vid den medicinska bedömningen fastställer om personen själv kan hantera rullstolen genom att styra/stoppa, eller om det kan finnas någon risk eller fara för omgivningen när personen använder rullstolen.
- Klarar inte personen detta, anser vi att den är till i första hand för de anställda, exempelvis assistenterna.
Om en assistansberättigad inte fysiskt kan styra exempelvis en personlift, men kan ge muntliga instruktioner till sina assistenter, räknas det då som ett arbetstekniskt eller individuellt hjälpmedel?
- Då räknas det som ett arbetstekniskt hjälpmedel. Personen ska själv ha nytta av hjälpmedlet, vilket ska vara medicinskt motiverat utifrån att han/hon rör sig själv och tränar sin kropp som en del i rehabilitering eller habilitering. Detta anser vi inte vara fallet om personen enbart ger muntliga instruktioner.
Kan man inte se det som att ett hjälpmedel alltid i grunden är till för personen med funktionsnedsättning och inte för de anställda..
- Nej, vi anser att detta regleras av två olika lagar, Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Arbetsmiljölagen, där arbetsgivaren har ett ansvar för sina arbetstagare.
Bemöter kritik om att assistansberättigade drabbas olika
Det har framförts kritik (se intervju) om att kostnaderna för arbetstekniska hjälpmedel, exempelvis vid installation av takliftar, kan bli så höga att de inte går att bekosta via assistansersättningen från Försäkringskassan. Detta kan landstinget dock inte ta hänsyn till enligt Roger O Nilsson.
- Oavsett kostnaden, har arbetsgivaren en skyldighet att genomföra åtgärder för att finansiera en god arbetsmiljö för sina arbetstagare.
Hur tillämpar ni reglerna för hjälpmedel för assistansberättigade som är egna arbetsgivare?
- Det är ingen skillnad, det är lika för alla.
OP Assistans har framfört kritik (se intervju) mot att assistansberättigade med stora behov av hjälpmedel missgynnas gentemot assistansberättigade som inte har sådana behov. Detta blir enligt OP följden eftersom deras kunder har en egen budget utifrån den assistansersättning de beviljats individuellt från Försäkringskassan. Roger O Nilsson medger att detta kan bli följden, men att man inte kan ta hänsyn till det.
- Visst kan det få som konsekvens att det blir olika förhållanden för olika kunder, men arbetsgivaren har alltid ansvaret för de anställdas arbetsmiljö.
Om LOKAH-rapporten, Försäkringskassans vägledning med mera..
LOKAH-rapporten är en överenskommelse mellan flertalet landsting där dessa 1996 kom överens om att allt utom enklare hjälpmedel ska ses som individuella och bekostas av landstinget. Landstinget Gävleborg stöder dock inte LOKAH-rapporten enligt Roger O Nilsson.
- LOKAH-rapporten är inte bindande, vi grundar vår bedömning på Arbetsmiljölagen.
Hur ser du på att Försäkringskassan i sin vägledning menar att endast enklare hjälpmedel som exempelvis plasthandskar och förkläden ska bekostas via assistansersättningen?
- Jag tycker trots detta att Arbetsmiljölagen är tydlig, om man anställer personliga assistenter så har man ett ansvar för deras arbetsmiljö, då måste arbetsgivaren se att det finns arbetsteknisk utrustning.
Om en eventuell ändring av lagen
Kenneth Johansson, C-Ordförande i riksdagens socialutskott vill se en lagändring (se intervju) så att alla landsting måste klassa allt utom enklare hjälpmedel (exempelvis plasthandskar och förkläden) som individuella som inte ska bekostas via assistansersättningen. En sådan eventuell lagändring skulle kunna förändra situationen enligt Roger O Nilsson.
- Som vi ser det krävs det en ändring av Arbetsmiljölagen, om det blir nya beslut i frågan får vi ta ställning till det och revidera våra regler, säger Roger O Nilsson.
Roger O Nilsson intervjuades av Kenneth Westberg 2009-12-09
Vidare läsning
Försäkringskassans Vägledning om Assistansersättning 2003:6 Version 4 (2009-02-05)
På sid 112 i vägledningen står det följande "Assistansersättningen bör inte täcka kostnader för andra hjälpmedel än kostnader för enklare tekniska hjälpmedel som exempelvis handskar och förkläden"
LOKAH-rapporten
Rapport från Landstings- och Kommunförbundet 1996. Kom fram till att allt utom enklare hjälpmedel betraktas som personliga och då ska sjukvårdshuvudmannen betala.
Hjälpmedel - Betänkande av LSS och Hjälpmedelsutredningen SOU 2004:83
I Hjälpmedelsutredningen (sid 23) föreslås det att det: "I HSL införs ett förtydligande om att landstinget ansvarar för personliga hjälpmedel i det dagliga livet. Det omfattar de hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon skall kunna tillgodose sina grundläggande personliga behov."
Hjälpmedelsutredningens förslag har ej genomförts.