”Assistansberättigade som försökt göra rätt krävs på miljoner i återkrav”

Idag kan assistansberättigade krävas på miljonbelopp i återkrav, trots att de försökt göra allt rätt, säger juristen Josefin Mikaelsson. Hon kräver lagändringar, en ny typ av uppföljningar och nödstopp i väntan på ny lagstiftning.
– Och det riskerar bli ännu värre om förslagen i den statliga utredningen SOU 2026:39 genomförs.

Krävdes på 1,2 miljoner för deltidsjobb

Maria Andersson fick i augusti 2025 nästan 1,2 miljoner i återkrav för att hon inte anmält till Försäkringskassan att hon slutat arbeta 2014 efter ett halvårs halvtidsanställning – något som Försäkringskassan ansåg innebar ”väsentligt ändrade förhållanden”. Hon hade lika många assistanstimmar före, under och efter det halvår som hon arbetade. Hon överklagade till förvaltningsrätten, som gick på hennes linje. Försäkringskassan överklagade inte domen. Josefin Mikaelsson, jurist på Altius Advokatbyrå, som var Maria Anderssons ombud säger att det avgörande i hennes fall var att Försäkringskassans egna utredningar och beslut var så otydligt formulerade att Maria Andersson omöjligt kunde förväntas förstå att hennes rätt till assistans påverkats.
– När Maria började arbeta angav Försäkringskassan uttryckligen att hon fick behålla samma antal assistanstimmar som tidigare och myndigheten kände till både att hon började och slutade arbeta utan att agera. Därför kunde Maria inte förväntas inse att hennes rätt till ersättning hade påverkats när hon slutade arbeta, säger Josefin Mikaelsson.

”De flesta har försökt göra rätt”

Det är rimligt med återkrav vid rena bidragsbrott där den assistansberättigade medvetet vilselett Försäkringskassan, säger Josefin Mikaelsson.
– Men enligt min erfarenhet handlar det sällan om det. De som jag möter i mitt arbete har i grund och botten försökt göra rätt men har ändå fått beslut om återkrav.
Vad handlar det om då?
– Om att Försäkringskassan gör en ny och snävare bedömning, eller att det inträffat förändringar där den enskilde inte har förstått att det påverkat rätten till assistans eller inte delar Försäkringskassans syn på hjälpbehovet.

”De låtsas som att deras egna bedömningar inte förändrats”

Behov som tidigare gav rätt till personlig assistans gör det inte alltid i dag, och tidsberäkningen har blivit betydligt snävare, säger Josefin Mikaelsson.
– När Försäkringskassan granskar äldre beslut upplever jag att de alltför ofta utgår från dagens bedömningsgrunder. De tycks ofta bortse från hur bedömningen av rätten till personlig assistans har förändrats över tid och handläggarna verkar sakna erfarenhet av detta.

Assistans ifrågasätts utan att behov förändrats

Konsekvensen blir att assistansen ifrågasätts trots att varken funktionsnedsättning eller faktiska hjälpbehov har förändrats, säger Josefin Mikaelsson.
– För de assistansberättigade blir det obegripligt att de förhållanden som tidigare låg till grund för ett beslut plötsligt anses förändrade. Trots detta får man höra att man borde ha förstått och anmält förändringen till Försäkringskassan.

Problem att ansvar läggs på den assistansberättigade

Fredrik Falk på Försäkringskassan säger i en intervju på Assistanskoll att problemet är att hela ansvaret att anmäla ändrade förhållanden ligger på den assistansberättigade. Josefin Mikaelsson håller med och kallar det ett jättestort problem för hela socialförsäkringen.
– Paragraf 110:46 i socialförsäkringsbalken, SFB, kräver att man anmäler ”ändrade förhållanden”, men det är otydligt vad ”ändrade förhållanden” är. Av förarbetena framgår att Lagrådet hade invändningar mot den här otydligheten när lagstiftningen infördes. Att det är så här otydligt gör det svårt för enskilda att veta vad som gäller för det egna beslutet.

Krävs lagändring eller prejudikat

Fredrik Falk på Försäkringskassan säger att det antingen krävs en dom i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, eller en lagändring för att Försäkringskassan ska ändra sin hantering av återkrav mot privatpersoner som Maria Andersson. Josefin Mikaelsson håller med.
– Ja, det krävs antingen lagändring eller prejudikat från högsta instans för att Försäkringskassan ska ändra hur de drar in rätten till assistansersättning och gör återkrav i efterhand.
Vilka lagändringar anser du krävs?
– Lagen behöver förtydligas så att det framgår vad den enskilde måste hålla Försäkringskassan underrättad om. Dessutom bör det regleras att återkrav inte får beslutas efter att en anmälan om ändrade förhållanden har gjorts.

Fällan: Straffas under utredningstiden

I dag kan den som anmäler ändrade förhållanden även få återkrav för den tid som Försäkringskassan behövde för att utreda. Myndigheten motiverar detta med att den assistansberättigade skäligen borde ha insett att ersättningen kunde krävas tillbaka när anmälan gjordes.
– Här bortser Försäkringskassan från att ”ändrade förhållanden” ska anmälas, men att endast väsentligt ändrade förhållanden kan leda till omprövning eller indragning. Det är helt absurt att den enskilde redan vid anmälan förväntas förstå det som Försäkringskassan behöver månader på sig att utreda.

Tioårig paus skapade tidsbomben

Om funktionsrättsrörelsen hade anat vilka återkrav stoppet för tvåårsomprövningar i april 2018 skulle leda till, hade den säkert reagerat, säger Josefin Mikaelsson.
– Men jag tror inte att någon kunde förutse den utveckling som återkraven har tagit. Stoppet för tvåårsomprövningar 2018 var nödvändigt, men det borde ha följts upp och ersatts av en bättre fungerande uppföljningsmodell.

Inför uppföljning – inte omprövning

Fredrik Falk på Försäkringskassan sade till Assistanskoll att en lösning vore att Försäkringskassan istället kan följa upp besluten. Josefin Mikaelsson håller med om att någon form av uppföljning behövs.
– Vi behöver ett regelverk som tillgodoser både Försäkringskassans behov av insyn och kontroll och den enskildes behov av trygghet och kontinuitet.
Lagtexten behöver dock formuleras så att risken för tolkningar till den enskildes nackdel minimeras, säger Josefin Mikaelsson och fortsätter:
– Jag har landat i någon form av regelbunden ”uppföljning”, men inte regelbunden ”omprövning” som förr.
Vad ska krävas för omprövning?
– Det ska fortfarande krävas ”väsentligt ändrade förhållanden”. Jag önskar ett förtydligande av vad som gör ett ändrat förhållande ”väsentligt”, och att Försäkringskassan ska ha bevisbördan.

Varje uppföljning måste bli en nollpunkt

Josefin Mikaelsson vill dessutom att varje uppföljning ska vara en ny nollpunkt. Om Försäkringskassan gjort en uppföljning och inte funnit några ändrade förhållanden, ska de inte senare få åberopa omständigheter som inträffat före den uppföljningen.
– Det skulle pressa Försäkringskassan att göra mer robusta uppföljningar som håller över tid samtidigt som det ger enskilda ett skydd mot retroaktiva återkrav, decennier tillbaka i tiden.

Hårdare lagar hotar runt hörnet

I SOU 2026:39 Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen föreslås bland annat strikt återbetalningsskyldighet (där undantaget för god tro försvinner) och kortare tidsfrister för att invända mot återkrav. Utredningen är nu ute på remiss fram till 22 januari 2027. Josefin Mikaelsson är oroad över förslagen, som hon anser driver på de senaste årens utveckling med mer kontroll och hårdare tag mot enskilda.
– En strikt återbetalningsskyldighet med minimalt utrymme för eftergift gör att den enskildes möjlighet att agera begränsas kraftigt, med uppenbara risker att människor kommer i kläm.

Kräver nödstopp för återkraven

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har i rapporten 2025:8 ”Rättsliga brister i återkrav" (2025:8)” pekat på stora brister i Försäkringskassans hantering av återkrav. Tillsammans med otydliga regler om vad som enligt lag ska anmälas som ändrade förhållanden motiverar detta, i väntan på ny lagstiftning, ett nödstopp för återkrav, säger Josefin Mikaelsson.
– Ett nödstopp skulle skydda personer som försökt göra rätt men som drabbats av brister i myndighetens hantering eller som inte har förstått hur regelverket ska tillämpas. Nödstoppet ska däremot inte gälla de som medvetet har fuskat och utnyttjat systemet, säger Josefin Mikaelsson.

Josefin Mikaelsson intervjuades av Kenneth Westberg 2026-11-10

Mer läsning

SOU 2026:39 Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen
Statlig utredning som strikt återbetalningsskyldighet, där undantaget för god tro försvinner, och kortare tidsfrister för att invända mot återkrav. (Förslagen är ute på remiss till den 22 januari 2027)

ISF-rapporten ”Rättsliga brister i återkrav" (2025:8)