Lyssna

Sparad assistansersättning till kostnader utifrån arbetsgivaransvaret

Att ha arbetsgivaransvar innebär bland annat att ha rehabiliteringsansvar för de anställda och förhoppningsvis kunna garantera en trygg anställning. Kan egna arbetsgivare inom personlig assistans ekonomisk möjlighet att leva upp till detta utan en ekonomisk buffert?

Särnmark Assistans om kostnader för arbetsgivaransvar

Enligt Magnus Krossén, controller på Särnmark Assistans, behövs sparad assistansersättning för att arbetsgivaransvaret ska kunna skötas på ett bra sätt.
- Det kan snabbt uppstå oväntade problem på en arbetsplats, vilket kan kräva krishantering i form av handledning och täta personalmöten. Det är likadant om en eller flera assistenter skulle sluta samtidigt, då uppstår ofinansierade kostnader för rekrytering och introduktion av nya assistenter. Enligt regelverket ska dessa kostnader rymmas inom schablonen.

Särnmark Assistans om kompensation till assistenter för lönebortfall

Magnus Krossén anser också att arbetsgivaren borde kunna spara pengar för att kunna kompensera assistenterna för lönebortfall. Det kan vara aktuellt då den assistansberättigade hamnar på sjukhus mer än fyra veckor eller reser bort en längre tid. Då kan assistenterna bli utan lön eftersom assistansersättningen i det första fallet dras in och i det andra fallet kanske inte alla assistenter kan följa med på en lång resa.
- Det här är viktigt för att kunna ge både den assistansberättigade de anställda en trygghet och därigenom kunna behålla assistenter som arbetat länge. Möjligheten att ge en kompensation i sådana fall kan lätt vägas mot kostnader för att introducera nya assistenter, säger Magnus Krossén.

Stefan Pelc om rehabiliteringsansvar

Stefan Pelc är egen arbetsgivare sedan 1994 när LSS infördes. Han tycker att debatten kretsar för mycket kring den assistansberättigade och att assistenterna ofta glöms bort. Som exempel tar han att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar, vilket dels kan innebära kostnader när en skada bedöms ha en direkt koppling till arbetet. Dessutom kan arbetsgivaren behöva bekosta rehabiliteringsåtgärder vid en längre tids sjukskrivning.
- Rehabutredningen betalas av Försäkringskassan, men om jag vill få tillbaka en assistent kan det bli aktuellt att bekosta allt från behandling av ryggskador till alkoholmissbruk. Jag har inga möjligheter att erbjuda detta till mina assistenter om jag inte har en ekonomisk buffert, säger Stefan Pelc.
Han tycker att en rimlig ekonomisk buffert vore något mellan 50 000 - 100 000 kr. Det skulle då vara pengar som inte kan användas kontinuerligt utan som skulle ligga vilande på ett konto som bara rörs vid oförutsedda utgifter.
- Det viktigaste är att pengarna finns när du behöver dem, säger Stefan Pelc.

STIL om behov av uppsägningslöner när den assistansberättigade avlider

Per Anders Fröding, ekonomichef på STIL, Stockholm Independent Living, anser att en ekonomisk buffert även är nödvändig i en situation där den assistansberättigade avlider och assistenterna står utan arbete. Han efterlyser möjlighet att avsätta pengar för sådana tillfällen alternativt att Försäkringskassan åtar sig att i efterhand betala ut avgångslöner enligt kollektivavtalen.
- Om en medlem i STIL dör står det i kollektivavtalet att uppsägningslön ska betalas ut till alla assistenterna. Det kan vara två veckor, en månad, eller ännu mer om assistenten varit anställd en längre tid. Det kan handla om uppsägningslöner till upp till 20 assistenter. Idag finns det ingen del av assistansersättningen som täcker detta, säger Per Anders Fröding.

Frösunda Assistans om arbetsgivaransvar

Göran Fredriksson, VD på Frösunda assistans säger att han kan tycka att det vore skönt för den assistansberättigade att slippa arbetsgivaransvaret. Samtidigt anser han den som väljer att ha det så behöver resurser för att kunna hantera sitt arbetsgivaransvar.
- Nu är jag ju lite part i målet, men om du ser på situationen för en egen arbetsgivare så gäller visserligen inte lika höga krav rörande arbetstid och arbetsmiljöfrågor, men du kommer aldrig undan ditt arbetsgivaransvar. Du har ett ansvar för assistenternas arbetsmiljö, och är ansvarig om något händer.
Skulle ni vilja ha arbetsgivaransvaret utan att kunna ha en ekonomisk buffert för oförutsedda utgifter?
- Nej det skulle vi inte, vi bygger upp en buffert utifrån schablonersättningen. Där reserverar vi medel för omkostnader som kan uppstå för de personliga assistenterna.

Frösunda Assistans om differentierad assistansersättning

Frösunda Assistans har en möjlighet att ta oförutsedda utgifter eftersom de har många kunder och en stor ekonomisk omsättning. Men vissa kunder har alltid större utgifter än andra och här ser Göran Fredriksson behov av en förändring.
- Det går visserligen att söka utökad assistansersättning med tolv procent i uppdrag som kräver mycket arbetsledning. Men det avstår många från eftersom allt måste redovisas, det är ofta inte värt besväret. Jag anser att LSS-kommittén borde överväga en differentierad ersättning för alla där hänsyn tas till de faktiska kostnader som finns i varje enskilt fall rörande arbetsgivaransvar och assistansomkostnader.
Schablonersättningen på 237 kr är trubbig menar Göran Fredriksson, eftersom den missgynnar brukare som bor i delar av landet där det allmänna löneläget är högre och de som har omfattande behov av arbetsledning och handledning för assistenterna.
- Det slår även fel för brukare med dygnetruntassistans där mycket pengar går till OB-kostnader för nattarbete och helger, jämfört med en brukare som har dagassistans från åtta till fem, säger Göran Fredriksson.

Anita Fink Knudsen, Stefan Pelc, Per-Anders Fröding, Magnus Krossen och Göran Fredriksson intervjuades av Kenneth Westberg 2008-01-13


Få Assistanskolls artiklar i din brevlåda! Prenumerera på nyhetsbrevet..

Skicka sidan till: