Folkpartister kritiserar Socialdepartementets proposition i frågan om sparad assistansersättning

Ledande folkpartister och assistansberättigade kritiserar propositionen 2007/08:31 som föreslår att det inte ska gå att spara outnyttjad assistansersättning från redan använda assistanstimmar. Socialdepartementet försvarar däremot sin ståndpunkt. Frågan kommer att vara slutbehandlad i riksdagens socialutskott den 3 april innan definitivt beslut tas i riksdagen den 10 april.

Henrik Kjellgren sakkunnig på Socialdepartementet försvarar propositionen

Henrik Kjellgren är politiskt sakkunnig hos äldre och folkhälsominister Maria Larsson.
Han menar att propositionen följer LSS-kommitténs tankar om att all assistansersättning ska redovisas och att den del av assistansersättningen som inte använts för att köpa assistans eller betala kostnader för personliga assistenter ska betalas tillbaka till Försäkringskassan.
- Återbetalningen ska ske senast i samband med slutavräkningen var sjätte månad. Detta görs för att hindra att assistansersättning används till annat än kostnader för personlig assistans.
Riskerar man då inte att ha väldigt lite pengar strax efter en slutavräkning, om oväntade kostnader skulle uppstå?
- Nej, du hamnar aldrig på noll, innan du ska ha betalat tillbaka pengarna har du hunnit få ny assistansersättning.

Henrik Kjellgren om varför man gör en annan bedömning än LSS-kommittén

LSS-kommittén föreslog dock att det skulle gå att spara medel från redan använda assistanstimmar förutsatt att de vid ett senare tillfälle används och redovisas som en kostnad för personlig assistans. Henrik Kjellgren förklarar varför Socialdepartementet här gör en annan bedömning.
- Om egna arbetsgivare skulle få spara assistansersättning mer än sex månader skulle det missgynna dem som anlitar en assistansanordnare, eftersom de inte föreslagits få spara assistansersättning.
Hur gör en egen arbetsgivare om assistansomkostnaderna vid en semesterresa eller rehabiliteringsresa är för stora för att kunna sparas ihop på sex månader?
- Sådana återkommande behov bör vara inbegripna i Försäkringskassans beslut om assistansersättningen, men om den ersättningsberättigade har stora tillfälliga behov kan kommunen bevilja utökad assistanstid eller ledsagning, enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vid ledsagning kan kommunen även betala för ledsagarens omkostnader.
Hindrar inte detta förslag valfrihet för den enskilde?
- Vi gör inte den bedömningen, Försäkringskassan en skyldighet att i sin bedömning av antalet assistanstimmar ta hänsyn till återkommande behov hos den assistansberättigade, vilket kan vara resor i tjänsten, förtroendeuppdrag och semesterresor, säger Henrik Kjellgren.

Linnea Darell, Fp-ledamot i LSS-kommittén uttalar sig om propositionen

Linnea Darell, ledamot för Folkpartiet i LSS-kommittén tycker det vore beklagligt om det inte skulle gå att ha sparade medel utöver sexmånadersperioderna.
- Det är viktigt att skärpa kontrollen och förhindra missbruk, men samtidigt finns det behov av att kunna spara assistansmedel en längre tid, inte minst inför semestrar, introduktion av nya assistenter eller rehabiliteringsresor. Linnea Darell hoppas nu att socialutskottet hittar en lösning på den här frågan inför riksdagsbehandlingen.
- Antingen får de justera sexmånadersgränsen, vilket innebär en lagändring . Ett annat alternativ är att i § 16A om återbetalning beskriva att även medel från sparade assistanstimmar är att betrakta som en kostnad för personlig assistans, med den skillnaden att användandet skjuts upp. Förtydligandet behövs även för att förebygga att olika Försäkringskassor tillämpar återbetalandet olika.
I lagförslaget nämns det även att man kan söka extra medel från kommunen?
- Det anser jag inte är tillämpligt här, om du har fått din assistansersättning så ska den räcka, det är inte det diskussionen handlar om. Diskussionen handlar om hur länge du får använda dina medel innan de ska redovisas, säger Linnea Darell.

Maria Lundqvist Brömster, Fp-ledamot i Socialutskottet uttalar sig om propositionen

Även Maria Lundqvist Brömster, Fp-ledamot i Socialutskottet är tveksam till att möjligheterna att spara medel i en ekonomisk buffert försvinner. Hon anser att kooperativ eller egna arbetsgivare behöver ett sparande för att kunna vara beredda på oväntade utgifter utifrån exempelvis arbetsgivaransvaret.
- Med tanke på alla reaktioner vi har fått från brukare, egna arbetsgivare och assistansföretag så anser jag att detta behöver ses över och jag kommer att ta upp frågan när propositionen behandlas i socialutskottet.
Maria Lundqvist Brömster ser en möjlighet i att sexmånadersperioden utökas till tolv månader. Då skulle det även bli lättare för Försäkringskassan att utöva kontroll och perioden skulle ha samma längd som Skatteverket arbetar med. Hon är också öppen för att titta på skrivningen om den förstärkta återbetalningsskyldigheten i § 16A.
- Annars försvinner möjligheten att spara medel från redan använda timmar .
I propositionen står att det går att söka extra medel från kommunen vid varje tillfälle?
- Den möjligheten finns redan idag genom kommunens basansvar, men jag anser att du måste kunna disponera assistansersättningen själv på ett ändamålsenligt sätt, säger Maria Lundqvist Brömster.

Helena Karnström, assistansberättigad, uttalar sig om propositionen

Helena Karnström som är egen arbetsgivare för sina assistenter reagerar kraftigt när hon får höra att all oanvänd assistansersättning ska återbetalas efter sex månader.
- Då blir det svårt att vara egen arbetsgivare, jag skulle känna en enorm otrygghet om jag efter varje sexmånadersperiod skulle stå utan en ekonomisk buffert. Idag kan jag ha en buffert ifall något händer, det kan vara inför att en assistent säger upp sig eller inför resekostnader för mina anställda, säger Helena Karnström som ser svårigheter i att kunna göra en längre resa.
- Då krävs det flygbiljetter, boende och traktamente för minst två, ibland tre assistenter. Jag har aldrig ifrågasatt att sådana kostnader ska redovisas till Försäkringskassan. Men det är svårt för mig att spara ihop allt under en sexmånadersperiod, där behöver jag mer tid på mig.

Helena Karnström om vilka konsekvenser propositionen skulle få för henne

Tidigare var Helena Karnström med i STIL och hade då förhöjd assistansersättning från Försäkringskassan. När hon blev egen arbetsgivare sparade hon in avgiften till STIL och behövde inte längre förhöjd ersättning. Men detta skulle förändras om det inte går att ha en ekonomisk buffert säger hon.
- Om den här propositionen blir verklighet skulle jag inte våga vara egen arbetsgivare längre, det skulle vara för riskfyllt. Då skulle jag känna mig tvingad att söka trygghet i ett företag eller kooperativ även om jag egentligen inte skulle vilja det.
Propositionen säger att det finns möjlighet att söka extra medel från kommunen vid tillfälliga behov?
- Det vore att gå många steg tillbaka i utvecklingen.
Hur menar du?
- För det första hänger stödet jag får på vilken kommun jag bor i, och i kommunerna anser man ofta att sådana kostnader ska rymmas inom assistansersättningen. För det andra är vi då tillbaka i att jag ska söka, buga och bocka, samtidigt som de har värderingar i hur mycket jag rest eller vad som är rimligt att jag gör, säger Helena Karnström.

Henrik Kjellberg, Linnea Darell, Maria Lundqvist Brömster och Helena Karnström intervjuades av Kenneth Westberg 2008-03-04

LSS-kommitténs delbetänkande SOU 2007:73

Regeringens proposition 2007/08:31