Thomas Hammarberg - “Ett land som ratificerat FN-konventionen kan inte begränsa redan etablerade rättigheter”
Att försämra rättigheten till assistansersättning går enligt Thomas Hammarberg emot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Att ta ifrån människor assistansersättning genom att ändra en rättspraxis beskriver han som orättvist och djupt förnedrande.
Europarådets rekommendationer om personlig assistans
Thomas Hammarberg har en bakgrund som Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter 2006-2012, generalsekreterare i Amnesty International samt flera FN-uppdrag. I mars 2012 författade han för Europarådet de 15 rekommenderade stegen i The right of people with disabilities to live independently and be included in the community I steg 8 talas det om rätten till personlig assistans:
“the Commissioner for Human Rights calls on Council of Europe member states to: develop and implement a plan for services such as personal assistance, housing, support in finding a job, life planning, and support to family, which prevent isolation within the community, and which ensure that a person’s support needs do not compromise their full and equal participation and inclusion in society.” (Texten finns tyvärr ej översatt till svenska)
Vad ska Sverige göra enligt denna text?
– Den rekommendationen handlar om åtgärder för att verkligen genomföra krav och principer i artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta kräver en genomtänkt plan i konventionens anda och att planen följs. En av de åtgärder som tas upp är just att säkerställa behovet av personlig assistans i de fall där en sådan är nödvändig för att en person ska kunna tillgodogöra sig de rättigheter som konventionen föreskriver. .
Vad innebär begreppet personal assistance i texten?
– Med personlig assistans menas inte bara att det ska finnas någon tillgänglig för att hjälpa till att lösa vissa praktiska problem utan det avser en bredare överenskommelse som ska möjliggöra så långt möjligt något mer fundamentalt: jämlika levnadsvillkor, delaktighet i samhällslivet och självbestämmande, säger Thomas Hammarberg.
Försäkringskassans hårdare bedömningar av assistansersättning
Sedan 2008 har det blivit allt svårare att få assistansersättning beviljat av Försäkringskassan, samtidigt som alltfler förlorar sin assistansersättning vid omprövning. Den troliga orsaken är enligt Försäkringskassan själva de förändrade bedömningarna av grundläggande behov, som bland annat innebär att enbart integritetskänsliga delar av vissa grundläggande behov ger grund för assistansersättning.
I en rapport från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, 2012 sägs det att det skedde en stor förändring av bedömningarna 2008, idag får fler avslag på sin ansökan än de som beviljas, och alltfler (idag ca 10 %) förlorar sin assistansersättning vid tvåårsomprövningen.
Försämringar får inte ske enligt FN:s konvention
Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tillsammans med det frivilliga protokollet den 4 december 2008. Thomas Hammarberg är starkt kritisk till att det samtidigt genomförts försämringar i Försäkringskassans bedömningar av assistansersättning.
– Försäkringskassans kursändring reser onekligen frågor. Dess negativa beslut togs samtidigt som Sverige ratificerade FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter vars hela syfte är att säkerställa att samhället anpassas så att det ska finnas utrymme för personer med funktionsnedsättning att leva ett fullvärdigt liv. Den kräver förbättringar, inte försämringar.
Hur ser du på en situation där någon som hela tiden har en oförändrad funktionsnedsättning beviljas assistansersättning enligt en viss praxis för att sedan förlora den många år senare pga en förändrad praxis?
– Detta är orättvist och strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det sänder dessutom en indirekt signal som är djupt förnedrande: att den tidigare ersättningen inte var nödvändig. I den mån beslutet var ekonomiskt motiverat så bör det påminnas att konventionen faktiskt behandlar de finansiella frågorna och drar två viktiga slutsatser: att inga försämringar i rättigheterna kan accepteras och att, om det föreligger finansiella svårigheter att uppnå markanta förbättringar, så ska det åtminstone finnas en plan för stegvisa framsteg. Med andra ord detta är reformer som ska ges prioritet.
I en tidigare intervju på Assistanskoll intervjuas Ciara Brennan, forskare i projektet DREAM, Disability Rights Expanding Accessible Markets, där hon är specialiserad på just Artikel 19 i FN-konventionen. Även Ciara Brennan anser att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte tillåter att länder genomför bakåtsträvande åtgärder som innebär att redan uppnådda rättigheter tas bort eller begränsas.
Vad anser du om vad Ciara Brennans syn här?
– Ciara Brennan har helt rätt. Det land som ratificerat konventionen kan inte ta bort eller begränsa redan etablerade rättigheter, säger Thomas Hammarberg.
Kommunalisering ett sätt att dölja statliga nedskärningar
En vanlig invändning när personer förlorar sin assistansersättning är att "de får ju stöd från kommunen istället, det handlar bara om var man sätter gränsen mellan stat och kommun". Thomas Hammarberg menar dock att kommunalisering tycks ha blivit en metod att metod att dölja statliga nedskärningar.
– Så länge kommunerna inte har ekonomiska förutsättningar att ta över kostnaderna för LSS så handlar det konkret om just nedskärningar. Dessutom leder en övervältring av ett sådant här ansvar på kommunerna oundvikligen till olika standard för individen i olika delar av landet. Personer kommer att drabbas om de bor i "fel" kommun.
FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning har nyligen publicerat rapporten Svenska staten sviker de svagaste som bland annat visar att fyra av tio kommuner uppger att de inte har ekonomiska möjligheter att uppfylla intentionerna i LSS.
Vad är din kommentar till FUB:s rapport?
– Att rapportens titel tyvärr visar verkligheten.
Stödjer riksdagsmotion från folkpartister
Bland höstens riksdagsmotioner finns Assistansersättning och FN av folkpartisterna Ulf Nilsson och Christer Winbäck.De anser att den nya tolkningen av de grundläggande behoven rörande assistans i LSS går stick i stäv med FN-konventionen och kräver att rätten till assistansersättning förtydligas.
Hur ser du på vad som sägs i riksdagsmotionen Assistansersättning och FN?
– Jag instämmer i motionens motivering och förslag. Särskilt gillade jag formuleringen: "Personer med funktionsnedsättning ska ha makt över sin vardag". Det är det som det handlar om, säger Thomas Hammarberg.
Måste kunna skilja mellan fusk och rättigheter
Idag talas det ofta om ett omfattande fusk med assistansersättning där kriminella tex låtsas ha en funktionsnedsättning och får assistans, vissa menar att detta har lett till skärpta bedömningar.
Hur ser på om detta skulle påverka bedömningarna av assistansersättning?
– Fusk ska motarbetas. Men det faktum att det förekommit bedrägeri i några fall får inte innebära att hederliga och behövande personer berövas sina rättigheter. Det borde inte vara alltför svårt att göra den distinktionen, säger Thomas Hammarberg.
Är det något du vill tillägga?
– Jag hoppas att regeringen eller riksdagens utredningsbyrå översätter Europarådets skrift The right of people with disabilities to live independently and be included in the community till svenska. Det är en skrift som bygger på konsultationer med erkänd internationell expertis och borde kunna fungera som en guide för de beslutsfattare i vårt land som tar FN-konventionen på allvar, säger Thomas Hammarberg.
Thomas Hammarberg intervjuades av Kenneth Westberg 2013-10-20
Vidare läsning
Assistansersättning och FN riksdagsmotion av folkpartisterna Ulf Nilsson och Christer Winbäck
The right of people with disabilities to live independently and be included in the community
Innehåller 15 rekommenderade steg som EU:s länder ska göra för att förverkliga Artikel 19 i FN-konventionen, steg 8 nämner personlig assistans.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Artikel 19 nämner personlig assistans:
(a) Persons with disabilities have the opportunity to choose their place of residence and where and with whom they live on an equal basis with others and are not obliged to live in a particular living arrangement;
(b) Persons with disabilities have access to a range of in-home, residential and other community support services, including personal assistance necessary to support living and inclusion in the community, and to prevent isolation or segregation from the community;
Svensk översättning av ovanstående.
a) personer med funktionsnedsättning har möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte är tvungna att bo i särskilda boendeformer,
b) personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till annan service, bl.a. sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället
(Det faktum att personal assistance översatts till personligt stöd i den svenska översättningen har kommenterats av Adolf Ratzka i "Handikapprörelsen sov när FN-konventionen översattes")