Konsekvenser för assistansberättigade

Lss-kommittén föreslår en rad nya förändringar inom assistans. En avgörande skillnad från tidigare är att staten ska ha huvudansvaret för all assistans. Det innebär att staten står för kostnaderna medan försäkringskassan sköter pengarna och kommunen ansvarar för resten, dvs. att kommunen som tidigare är skyldig att erbjuda assistans om man inte vill anlita alternativa anordnare. Andra avgörande skillnader är att Lass kommer att försvinna: den ska ingå i en ny större och omfattande Lss-lag. Målet är att det som berör Lss ska finnas i en lagtext och inte som nu spridd i olika lagskrifter. Det finns även många fler förslag.

Brukaren

Här presenteras de centrala förändringar som riktar sig till dem som har assistans.

Det som berör själva behovsbedömningen …

Kommittén föreslår en lägsta nivå på 20 timmar för att få assistans. Detta berör inte barn och ungdomar innan de fyllt 21. De som är äldre än 21 och inte uppnår dessa timmar ska istället erbjudas "personlig service med boendestöd" med hemtjänsthjälp. Till skillnad från socialtjänstlagens nivå med skälig levnadsnivå för sådana insatser vill man istället införa goda levnadsvillkor som man har inom assistans. Därutöver ska personkretstillhörigheten inte vara en garant i sig för att få assistans utan det ska vara behov som går utöver det grundläggande behovet. Det grundläggande behov som avser annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade ska tas bort när det finns en samlad lösning för skydds- och begränsningsåtgärder bland dem som ingår i personkretsen i LSS. Däremot ska man kunna få tid för att med stöd av en assistent föra samtal med andra människor, förutsatt att den assistansberättige klarar det.

… och enskilda insatser

De personer som har beviljats assistans innan de är 65 år ska kunna ha fortsatt assistans. Däremot kan man inte söka assistans efter man fyllt 65 år. Inte heller ska man få sådant stöd som ges vid daglig verksamhet efter man fyllt 67 år.

Det är flera personer som idag har dubbel assistans. Innan de beviljas detta så bör man utreda möjligheter med hjälpmedel eller boendeanpassning. Om dessa möjligheter täcker samma behov och ger samma möjligheter så ska inte dubbel assistans beviljas. Men det kan ändras vid en omprövning om hjälpmedlen eller boendeanpassningen inte gav den kvalitet man förutsåg.

Det kan bli möjligt att få assistansen förlängt vid sjukhusvistelse. Lss-Kommittén uppmanar regeringen att planera för att staten och landstingen ska ha en gemensam finansiering av personlig assistans som sker i anslutning till sjukvård.

Lss-kommittén har även haft ambitioner att tillvarata barns rättigheter. "Barnens bästa ska vara i centrum" står det i förslaget. Kommittén vill anpassa LSS till artikel 3 i FN:s barnkonvention, vilket innebär att en särskild hänsyn ska tas till just barns behov och deras bästa såsom att beakta deras intresse, vilja och önskningar. Det föreslås även att assistenter som jobbar med barn ska kontrolleras i belastningsregistret. Undantag för detta är anhöriga.

Timersättningen

Den del av schablonen som avser löne- och lönebikostnader bör ha olika ersättningsnivåer. Assistans som utförs på vardagar mellan kl. 06.00-22.00 föreslås ha en viss ersättningsnivå medan den assistans som sker under övriga tider ska en annan högre ersättningsnivå. Men för att få denna högre ersättning så ska assistenten ha OB-ersättning. All schablon som betecknas övriga kostnader, såsom omkostnader löneökningar, administration, utbildning, bör räknas upp utifrån en så kallad nettoprisindex förkortad NPI. Det ska inte vara som nu att man enbart hänvisar till löneutvecklingen.

Text: Pär Blomqvist
10 oktober 2008