Finland, Elina Akaan Penttilä – ”Det är svårt att få assistanstimmar som täcker behovet”
Antalet assistansanvändare har ökat kraftigt sedan Finland 2009 fick en rättighetslagstiftning för personlig assistans. Antalet beviljade timmar är däremot mycket lägre än i Sverige. Elina Akaan Penttilä har varit arbetsgivare för sina assistenter sedan 2011.
– Jag hade inte kunna bo i ett eget hem utan personlig assistans.
Läs även Assistanskolls intervju från 2008: Finland - "Den nya assistanslagen når inte ända fram"
Ingen åldersgräns
I Finland beviljas personlig assistans via Lagen om service och stöd på grund av handikapp (Handikappservicelagen) som har syftet att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället samt att förebygga och undanröja olägenheter och hinder som handikappet medför.
Personlig assistans beviljas till gravt handikappade vilket enligt 8 § c definieras som den som till följd av ett långvarigt eller framskridande handikapp eller en sådan sjukdom nödvändigt och upprepade gånger behöver en annan persons hjälp.
– Syftet med personlig assistans är att den ska hjälpa en gravt handikappad att göra sina egna val till sådant som personen själv inte klarar av att utföra säger Elina Akaan Penttilä, assistansanvändare och jurist på Invalidförbundet i Finland.
Finns det en åldersgräns för vem som kan få assistans?
– Nej, det finns ingen 65 årsgräns som i Sverige. Men assistans beviljas inte om behovet främst beror på sjukdomar och funktionshinder på grund av normalt åldrande. Det är också svårt att få personlig assistans beviljat efter 75 år.
Kommunen beviljar
I Finland är kommunerna beslutsfattare för assistansen och ansökan görs på socialbyrån i hemkommunen. Assistans är liksom i Sverige kostnadsfritt och påverkas inte av inkomst eller förmögenhet. Enligt Handikappservicelagen 8 § c kan assistans anordnas i och utanför hemmet beroende på behovet för dagliga sysslor, arbete och studier, fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och upprättande av sociala kontakter, berättar Elina Akaan Penttilä.
– För fritidsaktiviteter, deltagande i samhällsverksamhet och för att sköta sociala kontakter kan personlig assistans beviljas upp till 30 tim/mån. I övrigt beviljas assistans efter behov, det ska inte få nekas på grund av anslagsbrist
Finns det något krav för att assistans ska kunna beviljas?
– Den gravt handikappade människan ska kunna definiera vad hjälpen innebär och hur den förverkligas. Om du inte kan beskriva dina egna behov, ordnas servicen på annat sätt tex med hemhjälp via socialtjänstlagen eller gruppboenden via handikappservicelagen.
Svårt få timmar som täcker behovet
Antalet assistanstimmar/person är mycket lägre än i Sverige. Det går att få max 24 timmar per dygn och det beviljas ingen dubbelsassistans säger Elina Akaan Penttilä. I Sverige är det genomsnittliga antalet timmar för assistansberättigade 126 timmar/vecka. I Finland saknas det samlad statistik om detta men enligt en kommunenkät 2013 hade 72 % av assistansanvändarna mindre än 25 tim/vecka och 50 % mindre än 10 tim/vecka.
– De sex största kommunerna säger att det genomsnittliga antalet assistanstimmar hos dem är cirka 24 timmar/vecka, säger Elina Akaan Penttilä
Hur kan man klara sig på det timantalet?
– Många klarar sig inte utan måste hela tiden prioritera vad hjälpen ska användas till och vilka saker man vill göra. Många tvungna att leva och bo i service/gruppboende. Många måste också få hjälp av anhöriga, eller ha hemhjälp vid sidan av.
Omprövas ett beslut om assistans, kan man då få mindre timmar än tidigare?
– Jaa, det har hänt att timmar har minskats eller ersatts med hemhjälp de sista åren i personers liv.
Om Elina Akaan Penttilä
Elina Akaan Penttilä bor i Helsingfors och har varit assistansanvändare sedan 1989 för studier och senare i arbete. Hon hade då ett mindre antal timmar och var tvungen att bo i boendeservice. Hon beviljades personlig assistans 2011 vilket gjorde att hon kunde flytta från boendeservice till ett eget hem. Hon har idag assistans 24 timmar/dygn och ca 6-7 assistenter.
– Eftersom jag behöver hjälp dygnet runt i alla fysiska aktiviteter hade jag inte kunnat ha en egen lägenhet utan assistans.
Hon är själv arbetsgivare för sina assistenter.
– Det tar mycket tid och är jobbigt, men är det enda sättet att leva självständigt. Jag betalar gärna priset att använda min fritid för att sköta min assistans.
Ersättningen täcker i stort sett bara assistentlönerna
Elina Akaan Penttilä säger att för de som själva organiserar assistansen betalar kommunen ut ca 10,60 Euro per timme (motsvarande ca 100 kr)
– Kostnadsersättningen täcker i stort bara nettolönekostnader och kostnader för lagstadgade försäkringar. Kommunen betalar utöver detta även sociala avgifter och skatt på assistentlönerna.
Kan du använda en del av pengarna för kostnader för att administrera assistansen?
– Nej.
Finns det medel till omkostnader för assistenter?
– Kostnader för tex assistentens inträdesavgifter eller resebiljetter under arbetstid får man söka separat från kommunen. Sådana kostnader är osäkra och jobbiga att ansöka om. Oftast är den handikappade tvungen att ersätta detta själv.
Kan assistenterna få extra ersättning när de arbetar natt, helg eller kvällar?
- Den arbetsgivare som är med i en fackförening är bunden till det och då finns det avtal för extra lön för helger, natt och kväll. Annars betalas det bara ut extra lön på helger.
Olika syn på ordet handikapp?
I Sverige har ord som handikapp bytts ut mot funktionshinder och funktionsnedsättning (och ordet funktionsvariation står på tur). I Finland används däremot fortfarande ord som handikapp i lagstiftning och till och med ordet invalid i organisationers namn.
Är det olika syn på ordens betydelse i Sverige och Finland?
– Det har jag svårt att svara på men det kan bero på att de här orden och begreppen inte så stigmatiserade i Finland som i Sverige, säger Elina Akaan Penttilä.
Antalet assistansanvändare har däremot ökat kraftigt
Sedan rättighetslagstiftningen infördes i Finland 1 sep 2009 har antalet personer som beviljats personlig assistans däremot ökat kraftigt. Enligt statistik från Institutet för Hälsa och välfärd har antalet ökat från 5 751 personer 2008 till 17 356 personer 2014. Se även statistisk årsbok sid 118. Från 2008 till 2014 har antalet tredubblats säger Elina Akaan Penttilä.
– Relativt mest har antalet som är över 65 år ökat. Personlig assistans har beviljats också för utvecklingsstörda, speciellt för aktiviteter och hobbys utanför hemmet.
Vill se flera förändringar av lagen
Det kommer att ske förändringar av Handikappservicelagen i Finland säger Elina Akaan Penttilä.
– En ny lag ska träda i kraft 2019, vi vet ännu inte vad det kommer att innebära. Det har föreslagits, att det blir ett gräns så att personer över 75 år skulle inte ha rätt till handikappservice.
Vilka andra förändringar diskuteras?
– Det har också föreslagits att man överger kravet att den gravt handikappade personen måste kunna definiera vad hjälpen innebär och hur den förverkligas.
Vad skulle det innebära?
– Att också utvecklingsstörda och personer med kognitiva svårigheter får rätt till assistans. Det betyder att det uppstår ett behov av att utveckla systemet så att det även garanterar situationer för personen som inte kan framhäva sina krav på vad hjälpen innebär och hur den förverkligas.
Elina Akaan Penttilä säger att det finns mycket att fortsätta kämpa för. Man måste
bevaka att arbetsgivarmodellen blir kvar och att personlig assistans förblir ett alternativ.
– Fler timmar behöver beviljas, att leva självständigt förutsätter ofta assistans 24 timmar per dygn 7 dagar i veckan. Det behövs även mer råd och stöd till gravt handikappade med personlig assistans.
Tre sätt att organisera personlig assistans
Den som beviljas personlig assistans kan välja på tre olika arbetsgivarmodeller. Dels att själv vara arbetsgivare och anställa sina assistenter. Kommunen ersätter då kostnader. Dels kan assistansanvändare köpa assistans från offentlig eller privat sektor med en så kallad servicesedel från kommunen. Det sista alternativet är att lämna ansvaret till kommunen som inhandlar tjänsten. Enligt en kommunenkät som gjordes 2013 var 64 % själva arbetsgivare för sina assistenter och 3 % köpte assistans via en servicesedel. Resten lät kommunen anordna assistansen.
– Personer som har svårt att själva vara arbetsgivare för sin assistans kan låta kommunen inhandla tjänsten eller använda servicesedel, säger Elina Akaan Penttilä.
Hur stort inflytande har kommunen då över assistansen?
– När kommunen anordnar personlig assistans har de rätt att besluta hur servicen verkställs, men de måste beakta den handikappade personens egen åsikt och vilja och de individuella hjälpbehoven som är beskrivna i serviceplanen.
Ej tillåtet med anhörigassistenter
En anhörig eller annan närstående kan enligt Handikappservicelagen § 8 d inte väljas som personlig assistent, om det inte finns särskilt vägande skäl. Elina Akaan Penttilä säger att det ges få undantag.
– I princip är det begripligt om man tänker på assistansanvändarens självständighet. Men man ska alltid komma ihåg att det finns undantag och i vissa situationer är en anhörig det bästa alternativet.
Inga lägstalöner/minimilöner
Sedan 2009 har personliga assistenter mer blivit en egen yrkesgrupp säger Elina Akaan Penttilä men de ingår ännu inte i en officiell bransch med ett eget kollektivavtal, vilket gör att det inte finns definierade lägstalöner .
– Personliga assistenter har inte någon minimilön eller allmänbindande arbetsavtal. Personliga assistenter har dock normalt bindande arbetsavtal för anställda när den handikappade arbetsgivaren är med i en fackförening. På grund av detta är lönerna relativt låga. Det finns mycket att göra innan yrket blir attraktivt och konkurrenskraftigt.
Kritisk till att Sverige skär ner sin assistans
I Sverige har en ny tolkning av lagstiftningen för grundläggande behov lett till att vissa förlorat sin assistansersättning eller fått färre timmar trots att funktionsnedsättningen är oförändrad. Antalet nybeviljanden har också minskat kraftigt. Elina Akaan Penttilä anser det är fel att backa tillbaka från redan införda rättigheter. Vad som sker i Sverige kan påverka också Finland säger hon.
– Personlig assistans är det viktigaste medlet för självbestämmande. Det är ett brott mot mänskliga rättigheter och berövande av friheten när den hjälpen begränsas. Om Sverige skär ner assistans kan det också göra det svårare för oss i Finland att utöka den personliga assistansen, säger Elina Akaan Penttilä.
Elina Akaan Penttilä intervjuades av Kenneth Westberg 2016–03–22
Vidare läsning
Finland - "Den nya assistanslagen når inte ända fram"