Bengt Westerberg beräknar alternativkostnad till assistansersättning
23 miljarder istället för 30 miljarder plus enorma standardsänkningar och obetalt anhörigarbete. Det är enligt Bengt Westerberg den verkliga alternativkostnaden för stat och kommun om all assistansersättning idag tas bort. Dessutom tillkommer ökad sjukfrånvaro och förtidspensionering för anhöriga, och kompletterande LSS-insatser. Beräkningen finns i rapporten ”Personlig assistans – en kritisk granskning av regeringens direktiv till LSS-utredningen”
Se Bengt Westerbergs presentation av rapporten
Alternativkostnad utifrån vad som i praktiken beviljats
Bengt Westerberg var Folkpartistisk socialminister när LSS infördes och skrev förarbetena till lagstiftningen. I beräkningen av alternativkostnaden på 23 miljarder till dagens assistansersättning utgår han från vad som i praktiken beviljas när den dras in. I den alternativa kostnaden ingår kommunalt beviljad assistans, hemtjänst, gruppboenden, vårdbidrag och arbetslöshetsåtgärder för 20 000 fd assistenter.
Bengt Westerberg räknar med ca 25 % färre timmar för de som får kommunal personlig assistans och ca 75 % färre timmar för de som får hemtjänst, vilket är beräknat efter vad som skett hittills när personer förlorat sin assistansersättning.
Utöver detta bör det tillkomma fler sjukhusvistelser, ökad sjukfrånvaro och förtidspensionering för anhöriga, och kompletterande LSS-insatser.
Enorm standardsänkning
Förändringen innebär enligt Bengt Westerberg en mycket stor standardsänkning för de som tidigare haft assistansersättning. Detta är dock svårt att mäta ekonomiskt men innebär en dramatisk förändring för de som berörs.
Stor del går tillbaka i skatt
Merkostnaden på 7 miljarder, är i verkligheten mindre eftersom skatt betalas tillbaka i form av sociala avgifter och inkomstskatt på assistenternas löner, vilket nationalekonomen Stefan de Vylder intervjuats om på Assistanskoll
Andra slutsatser och förslag i rapporten
- Regeringen driver medvetet fram besparingar på personlig assistans via regleringsbrev till Försäkringskassan och direktiven i LSS-utredningen.
- Kostnadsökningen för assistans 1995 - 2015 beror till stor del på anpassning till verkliga behov som kan försvaras med en allmän standardökning.
- Föräldrar till barn med många vårdkontakter bör kunna få samordningsstöd.
- Tidsbegränsning av LSS-insatser bör bara ske när något väsentligt förändrats.
- Boendestöd bör införas som en ny LSS-insats.
- Personkrets 3 bör få rätt till daglig verksamhet.
- LSS bör ha en personkrets som omfattar alla funktionsnedsättningar.
- Kommunen ska kunna ta över Försäkringskassans utredningar/bedömningar och tvärtom för att minska dubbelarbete.
- Det bör finnas ett allmänt juridiskt stöd för den som söker assistansersättning.
- Uppdelningen i grundläggande och andra personliga behov bör slopas genom att § 9a i LSS avskaffas. Då jämställs assistans med andra LSS-insatser.
- Fuskbedömningar i assistans gjorda med expertmetoden är inte tillförlitliga.
Vidare läsning
”Personlig assistans – en kritisk granskning av regeringens direktiv till LSS-utredningen”