Stefan de Vylder, nationalekonom - "Assistansersättningen skulle lindra effekterna av en lågkonjunktur"

Stefan de Vylder, nationalekonom och högaktuell med boken,"Världens springnota: finanskrisen och vägen framåt", anser att assistansersättningen är en utmärkt ekonomisk stötdämpare i en lågkonjunktur genom att den upprätthåller konsumtion och sysselsättning. Den skiljer sig också från andra socialförsäkringar genom att över hälften av kostnaden återgår direkt i skatt till staten.

Socialförsäkringarna stabiliserar i lågkonjunktur

Stefan de Vylder. Foto: Stig Sandkvist

Socialförsäkringarna inkluderar allt från barnbidrag/pensioner som utjämnar inkomstskillnader i människors livscykel till a-kassa och sjukpenning som garanterar en minimistandard vid sjukdom/arbetslöshet. Samtidigt fungerar socialförsäkringarna som automatiska stabilisatorer och stötdämpare i lågkonjunkturer genom att hålla efterfrågan och konsumtion uppe.
Assistansersättningens syfte är enligt Stefan de Vylder främst att funktionshindrade kan leva självständigt och inkluderas i samhället vilket också krävs i artikel 19 i FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Men den har också andra positiva effekter i samhällsekonomin.
- Assistansersättningen gör att assistenter kan fortsätta konsumera och därigenom lindra effekterna av en eventuell lågkonjunktur i spåren av finanskrisen.

Över hälften av assistansersättningen går tillbaka direkt i skatt

Assistansersättningen gör det idag möjligt för uppåt 75 000 assistenter, motsvarande 50 000 heltidstjänster, att ha en inkomst och konsumera. Personliga assistenter köper dessutom basvaror för praktiskt taget hela inkomsten säger Stefan de Vylder.
- Det håller uppe konsumtion av basvaror, när man ger skattelättnader för de riktigt rika så försvinner mycket i lyxkonsumtion och dyra semesterresor.
Assistansersättningen utmärker sig också från övriga socialförsäkringar, eftersom större delen av kostnaderna går tillbaka till statskassan, säger Stefan de Vylder.
- 90 procent av assistansersättningen går till lönekostnader till assistenter och administrativ personal. Det innebär att av en miljard i utgift kommer över hälften tillbaka till statskassan via sociala avgifter på drygt 30 %, skatt på drygt 30 %, och moms på det som konsumeras. Det kan jämföras med exempelvis barnbidrag därbara moms vid konsumtion kommer tillbaka.

Svaga grupper får en chans på arbetsmarknaden

Assistentyrket kräver ingen utbildning, eftersom assistansanvändaren kan välja sina assistenter, där personkemin ofta avgör vem som anställs. Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke, 2007 (sid 29) var en femtedel av assisterna födda i ett annat land. Enligt Stefan de Vylder ger assistentyrket en chans till grupper som annars har det svårt att komma in på arbetsmarknaden.
- Det skapas en ingång för människor med utländsk bakgrund, ofta med möjlighet att förbättra kunskaper i svenska. Assistentyrket innebär ett tillskott till arbetsmarknaden för många som annars inte skulle få arbete, alternativet att de inte gör någonting är inte bra.

Assistansanvändare skolas till självständiga individer

En grundtanke bakom assistans är att assistansanvändarna förutom att kunna leva som andra i samhället, ska kunna ta ansvar och själva välja assistent istället för att vara passiva hjälpmottagare. Det ger enligt Stefan de Vylder en möjlighet för personer med de största funktionsnedsättningarna att få ökad makt över sina liv och utvecklas som samhällsmedborgare.
- Att kunna styra över assistansen genom att vara arbetsgivare för sina assistenter eller att välja personal gör att funktionshindrade blir självständiga, styr över sina liv och på sikt också kan komma ut på arbetsmarknaden.

Kvalitet syns inte i ekonomiska rapporter

I rapporten Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektivfrån Socialstyrelsen 2007 sades det att assistans är en mer kostnadseffektiv insats än hemtjänst bland annat eftersomdet försvinner mer tid i restid mellan brukare i hemtjänst än i assistans. Stefan de Vylder ser det som en viktig rapport men anser att viktiga värden saknas.
- Rapporten sätter ingen prislapp på kvaliteten att ha assistans. Att ha en assistent tillhands inte bara korta stunder utan under längre tidsperioder, kan inte värderas i kronor och ören. Det är en samhällsekonomisk intäkt om människor mår bättre och en kostnad om de mår sämre. Låt mig citera vad Einstein uppges ha sagt: "Allt som är viktigt går inte att mäta, och allt som går att mäta är inte viktigt.".

Stefan de Vylder intervjuades av Kenneth Westberg 2011-08-25

Vidare läsning

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 19b berör personlig assistans)

Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (Socialstyrelsen 2008) Rapport som belyser att en del av kostnadsökningen för assistansersättning beror på att kvaliteten har ökat. Personlig assistans visas också vara mer kostnadseffektivt än hemtjänst.

Personlig assistans som yrke (Socialstyrelsen 2007)
Rapporten sammanställer och analyserar de yrkesmässiga problem som personliga assistenter möter i sitt arbete och pekar på områden där mer forskning behövs.

"Världens springnota: finanskrisen och vägen framåt" Bok av Stefan de Vylder om finanskrisen 2008 och följderna av den.