Mats Fagerlund, Grant Thornton – ”Personlig assistans är mest kostnadseffektivt vid stora behov”
Alternativa insatser som boende och hemtjänst/ledsagning kan i vissa fall kosta mindre än assistans, men till priset av stora sociala konsekvenser, säger Mats Fagerlund, Partner på Grant Thornton.
– Anhörigas insatser är en kostnad som ofta inte syns i ekonomiska kalkyler.
Det internationella revisions och rådgivningsföretaget Grant Thornton har på Vårdföretagarnas uppdrag i rapporten ”Den personliga assistansens samhällskostnader” granskat vad personlig assistans kostar jämfört med andra alternativ och jämfört privat assistans med kommunal assistans.
Vad gör personlig assistans till en kostnadseffektiv insats?
I Grant Thorntons rapport jämförs personlig assistans med alternativa insatsers kostnad. Den lite försiktiga slutsatsen är att det varken är billigare eller dyrare, säger Mats Fagerlund, som de senaste 15 åren arbetat med uppdrag i vård och omsorgssektorn.
– Personlig assistans är mest kostnadseffektivt för individer med stora behov, vilket också speglas av att exempelvis individer inom personkrets 3 sällan återfinns på ett LSS-boende.
Störst kostnadseffektivitet vid stora behov
För den fiktiva personen, Anders 45 år med 182 tim assistans/vecka (sid 27 i rapporten), var årskostnaden för personlig assistans 3,033 miljoner medan ett gruppboende skulle ha kostat 3,073 miljoner. En orsak till att personlig assistans är kostnadseffektivt är att en assistent är knuten till en individ, säger Mats Fagerlund.
– Kostnadseffektiviteten ligger i själva formen, att en person följer en så nära. Det var också tydligt att personlig assistans var mest kostnadseffektivt för personer med stora omsorgsbehov.
Vad är orsaken till det?
– Det beror på att assistenterna kan utbildas och fylla upp funktioner som annars kräver mycket dyrare personal. Om inte assistenten fanns skulle det komma olika personal från olika håll, tex från sjukvården. Det blir kostnadseffektivt när en assistent är utbildad i omsorgen av den specifika personen och får göra kvalificerade arbetsuppgifter. Alternativet är ofta legitimerad personal, vilket kostar mer.
Anhörigas insatser behöver också räknas
Ett annat fiktivt exempel var barnet Lisa 12 år, med 102 tim assistans/vecka (sid 26 i rapporten). Ett barnboende skulle kosta 1,66 miljoner/år jämfört med 1,67 miljoner för personlig assistans. Om föräldrarna istället slutar arbeta och tar hand om Lisa vore kostnaden 1,74 miljoner för samhället.
– Assistansen möjliggör att föräldrar kan arbeta och bidra till samhället, säger Emelie Kagart, ansvarig för branschgruppen vård och omsorg på Grant Thornton.
Anhörigas arbete tas ju inte alltid upp i sådana här beräkningar?
– Ja, Det saknas ofta studier som ser på helheten i samhället. Anhörigas arbete är en osynlig kostnad som inte syns i statens eller kommunernas budget. Den landar i befolkningen och ger kostnader i sjukskrivningar och att anhöriga går ner i tid eller slutar arbeta.
Måste tala om kvalitetsskillnaderna
Rapporten visade att de alternativa insatserna, tex hemtjänst/ledsagning och barnboende, var lite billigare än personlig assistans för två av de fiktiva personerna, Det kan dock få stora konsekvenser för individen, säger Mats Fagerlund.
– Exempelvis får det stora sociala konsekvenser om assistansen ersätts av tex ett barnboende och barnet inte kan bo kvar hos sina föräldrar.
Varför behöver man tala om de kvalitetsskillnaderna?
– Därför att LSS är en rättighetslagstiftning, som ger livskvalitet. Omsorgsinsatserna ska vara anpassade för individen.
Men man kan eventuellt spara lite pengar på att ta bort assistans?
– Vår bedömning är inte att man kan det. Det finns alltid ett underliggande behov som kommer att kräva andra typer av insatser och att kostnadsmässigt hamnar vi i våra beräkningar på ungefär samma kostnad. Behoven speglar kostnaderna och hur väl insatsen passar individens behov.
Vad anser du om politikerna är beredda att ta konsekvenserna av att spara in de pengarna trots mycket försämrad livskvalitet?
– Det finns en risk men jag tror inte politikerna är beredda att i förlängningen försämra så mycket för den här gruppen för att spara pengar, om man är medveten om vad det innebär för individerna.
Alternativen riskerar att bli dyrare
De något billigare alternativen kan också leda till ytterligare kostnader. Om en person pga besparingar får tex ett boende kan det kosta mer i slutänden beroende på hur personen fungerar och mår där, säger Emelie Kagart.
– Om personen inte mår bra kanske det krävs ännu mer omsorg och då blir det vare sig kvalitativt eller kostnadseffektivt.
För den fiktiva personen Maria, 28 år, med 110 tim assistans/vecka (sid 28 i rapporten) kostar kombinationsinsatsen hemtjänst/ledsagning 1,46 miljoner/år istället för 1,83 miljoner/år för personlig assistans. Men det innebär samtidigt en mycket stor kvalitetsskillnad, givet Marias stora behov, och kostar troligen mer i längden, säger Emelie Kagart
– Hon skulle lämnas ensam stora delar av dygnet jämfört med personlig assistans. I praktiken skulle sannolikt hemtjänsten behöva lägga på fler besök, mer ledsagning och till slut vara uppe i motsvarande kostnad.
Stigande kostnader och fusk
Det har blivit svårare beviljas assistans pga ny rättspraxis när det kommer domar från Högsta Förvaltningsdomstolen som tolkas av Försäkringskassan. Även kommunerna har tagit bort personlig assistans. Trycket i den här utvecklingen verkar komma från olika håll, säger Mats Fagerlund.
– Det har funnits ett fokus på de här kostnaderna, vilket beror på att det är en post i statens budget tillskillnad från övriga omsorgskostnader som är fördelade på kommunernas budget. Sedan har kostnaderna ökat kraftigt jämfört med hur det bedömdes från början 1994. Sedan påverkas bilden också av att det funnits relativt många aktörer i branschen som har varit oseriösa och direkt kriminella.
Har fuskdebatten i personlig assistans påverkat detta?
– Det är jag övertygad om, dagens diskussion i samhället om kriminalitet gör att många politiker vill visa handlingskraft, vilket kan vara bra, men risken är att man drar det för långt så att även seriösa aktörer drabbas vilket vi kan se har hänt.
Behoven försvinner inte…
Man får ofta höra politiskt att assistans är en så dyr insats, men det handlar mer om att det är en grupp med stora behov än att insatsen är dyr, säger Emelie Kagart.
– Vi vill få bort fokus på ”den dyra insatsen” och istället tala om behoven.
En annan åsikt som ofta hörs i debatten att det inte är motiverat med så här mycket stöd till de här personerna, det skulle kunna lösas på ett annat sätt, fortsätter Emelie Kagart.
– Här ville vi belysa att behoven inte försvinner om man tar bort assistans utan då måste det hanteras i andra system och sannolikt bli dyrare, säger Emelie Kagart.
Mats Fagerlund och Emelie Kagart intervjuades av Kenneth Westberg 2024-04-24
Vidare läsning
Rapporten ”Den personliga assistansens samhällskostnader - är personlig assistans för dyrt”