Bengt Eliasson, Liberalerna – ”Vi kommer att driva våra krav hela vägen fram”

Schablonbeloppet bör höjas med 3 %. Minuträkning av behov bör avskaffas liksom begreppen grundläggande och andra personliga behov. En ny LSS-insats ”Vardagsstöd” bör införas. Dessa tre krav vill Liberalerna övertyga övriga januaripartier om i förhandlingarna om höstbudgeten.

Bengt Eliasson är partiets talesperson i funktionsrättsfrågor och ledamot i Socialförsäkringsutskottet. Han säger att höstens budgetförhandlingar är avgörande för återstarten av Sverige.
– Därför prioriterar vi främst reformer och tillskott till offentliga kärnuppgifter som rättsväsendet, sjukvården och assistansen.
Liberalernas tre krav beräknas enligt de själva kosta ca 1 miljard från 2021 om de skulle genomföras.
Vilka chanser ser du att få igenom kraven?
– Vi driver dem hela vägen fram, in i kaklet. Jag förväntar mig att vi får ett gensvar från regeringen.
När ska budgetförhandlingarna vara klara?
– Budgetpropositionen lämnas till riksdagen den 21 september. Därefter vidtar den vanliga riksdagsbehandlingen med beslut i december.

Höj schablonbeloppet med minst 3 %

Assistansersättningens Schablonbelopp har höjts med 1,5 % de senaste tre åren. Den bör nu höjas med minst 3 % säger Bengt Eliasson.
– Det har varit låga eller inga uppräkningar under många år nu, och det blir allt svårare att bedriva assistans med kvalitet och rimliga villkor för personalen. Eftersom detta snart sagt är det enda område där staten i praktiken sätter lönerna måste vi i riksdagen ta vårt ansvar för att schablonersättningen täcker de faktiska kostnaderna.

Minuträkning är integritetskränkande

Stopp för minuträkning innebär att assistansbedömningarna istället ska utgå från en helhetsbedömning, inte som idag att man räknar minuter av delar av olika moment, säger Bengt Eliasson.
– Det är integritetskränkande och får absurda konsekvenser.
Hur bör tidsberäkningen göras istället?
– Genom en helhetsbedömning utifrån de faktiska behoven, inte indelad i olika moment eller fragmentiserad i integritetsnära delar. Det måste vara möjligt att hitta modeller för att göra rättssäkra bedömningar utan att den personliga integriteten kränks. Hur det konkret ska gå till bör bli en fråga för utredningen ”Stärkt assistans”.
På vilket sätt kan utredningen Stärkt assistans ta tag i frågan?
– Genom tilläggsdirektiv om det behövs. De har redan i uppdrag att förtydliga rätten till assistans vid behov av hjälp med egenvård och vid behov av tillsyn. Det här passar bra in i deras arbete.

Ta bort uppdelning i olika typer av behov

Liberalerna vill inte bara att grundläggande behov inte ska delas upp i integritetsnära delar, de vill även ta bort uppdelningen i grundläggande eller andra personliga behov, säger Bengt Eliasson.
– Hjälpbehovet behöver bedömas i sin helhet utan uppdelning i moment eller delar. Uppdelningen av olika behov i grundläggande respektive andra personliga behov leder till integritetskränkande utredningar och att toalettbesök och andra aktiviteter klockas. Behov som tex medicinska insatser och egenvård, har vid en tidpunkt ansetts vara grundläggande och sedan definierats om till andra personliga behov. Detta kan leda till att personer som i många år har haft assistansersättning plötsligt blir av med den trots att ingenting förändrats.

Nya LSS-insatsen ”Vardagsstöd”

Den nya LSS–insatsen vardagsstöd är tänkt för personer som bor i, eller skulle vilja bo i eget boende, men som inte har tillräckligt stora behov för att få personlig assistans. Den nya insatsen skulle täcka det glappet, menar Bengt Eliasson.
– Det handlar främst om personer som har rätt till LSS och som idag har tex hemtjänst, boendestöd eller ledsagning. Vi tänker oss också personer med tex någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller synskadade. Behovet av stöd skall vara i centrum och inte diagnosen. Genom att de istället får en LSS-insats blir stödet mer flexibelt och den enskilde får mer makt.
Vad skulle skilja Vardagsstöd från personlig assistans?
– Det är en enklare form. En blandning av kontaktperson, socialpsykiatrins boendestödjare och ledsagare. Eftersom det handlar om en målgrupp med mindre stödbehov så blir det också mindre omfattning. Men precis som med assistansen ska makten ligga hos den enskilde.

Ska inte ersätta personlig assistans

Inom nuvarande lagstiftning skulle både stat och kommun kunna ha hand om den nya insatsen, säger Bengt Eliasson men han ser den som i huvudsak statlig.
– I ett framtida perspektiv ser vi att det är en helt statligt finansierad insats.
Vardagsstöd låter som den tidigare av LSS-kommittén föreslagna insatsen "personlig service med boendestöd" Är det den fast med ett nytt namn?
– En del av idén kommer därifrån men sedan har vi vidareutvecklat den. Även i Malmborgs utredning finns resonemang om en liknande insats.
Det har funnits en rädsla att en sådan ny LSS–insats ska ersätta personlig assistans beviljad av kommunerna, finns det någon sådan risk?
– Nej, inte om lagstiftningen är tydlig att det är en elfte insats som har ett annat syfte. Det ska absolut inte ersätta assistans, säger Bengt Eliasson.

Bengt Eliasson intervjuades av Kenneth Westberg 2020-08-21

Vidare läsning

Budgetkrav från Liberalerna: Ett LSS-paket