läs skrivbordsversionen istället

Peter Brusén, Socialstyrelsen - "Assistans ska inte bara ses som en kostnad"

Bilden av personlig assistans som bara en kostnad måste nyanseras, anser Peter Brusén, enhetschef på enheten för funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens senaste rapport Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv visar att assistansen har ett stort värde för individen genom att den ger kvalitet, att den ersatt en rad andra kostnader och att den är mer kostnadseffektiv än hemtjänst.

Peter Brusén om hur assistans ersatt andra kostnader

Rapporten påbörjades i samband med att Assistanskommittén(nu LSS-kommittén) startade upp 2004. Syftet är enligt Peter Brusén att ge en bild av kostnaderna för personlig assistans i ett större samhällsekonomiskt sammanhang. Vid sidan av de direkta kostnaderna har andra kostnader samtidigt minskat och dessutom har kvalitativa mervärden uppstått som en följd av reformen.
- I den här studien nyanseras bilden av den här "stora" kostnaden på drygt 21 miljarder för personlig assistans i LASS och LSS. Rapporten visar att assistansen ersatt en rad insatser som måste dras ifrån den summan, eftersom insatserna fungerar som kommunicerande kärl. Ett problem har dock varit att det inte finns statistik för att kunna räkna ut exakt hur mycket som sparats, vi kan däremot ange hur mycket vissa insatser minskat.
Det går alltså att konstatera att en mängd insatser dragits ner, vilket är den ena slutsatsen av rapporten enligt Peter Brusén.
- Vårdbidrag och handikappersättning har totalt minskat med ca 100 miljoner, det är en del. Den stora delen är naturligtvis de hemtjänstinsatser som assistansen ersatt. Det är svårt att beräkna den exakta siffran, men den mer omfattande hemtjänsten till vuxna har minskat med ca 60 procent .
Varför har antalet assistansberättigade och antalet timmar per person ökat?
- Assistansen har funnits i fjorton år nu, och vetskapen har hela tiden ökat om att insatsen är bra och det har dessutom kommit företag som ser det som en bra affär och verksamhet och som inspirerat brukare att söka assistans.

Peter Brusén om kvalitativa mervärden som assistansen gett

Den andra slutsatsen i rapporten är att assistansen ger ett kvalitativt mervärde, som inte alltid går att mäta i pengar, det finns ett stort värde för individen enligt Peter Brusén. Assistansberättigade har nu exempelvis fått helt andra möjligheter att komma ut i arbetslivet, bättre fritid, att bilda familj och därmed blir hälsan bättre hos de individerna.
- Värdet för individen att ha assistans är oerhört högt, vi kan visa på att föräldrar till barn med funktionsnedsättning får en bättre hälsa när de kan komma ut och arbeta. Föräldrar till barn med assistansersättning har i mindre utsträckning än andra sjukpenning, arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag och socialbidrag.
Riskerar sådana värden att missas om man bara ser till kostnaderna?
- Javisst, dessutom får sådana mervärden en betydelse kostnadsmässigt genom att besparingar sker på andra håll i samhället, personen med funktionsnedsättning behöver exempelvis inte söka sjukvård i samma utsträckning.
Assistenten gör också uppgifter som flera andra personer tidigare gjort, vilket var en viktig tanke när reformen kom enligt Peter Brusen.
- Det är bättre att en person gör allt och ersätter flera andra som tidigare funnits runt individen.
Vilka personer har en assistent ersatt?
- Dels hemtjänstpersonal, men även anhöriganställda, ledsagare och bostadsstödjare eftersom folk inte flyttar till kollektivboenden längre utan i större utsträckning bor i egna lägenheter.

Peter Brusen att assistans är mer kostnadseffektivt än hemtjänst

Rapporten konstaterar också att det är betydligt mer kostnadseffektivt med personlig assistans än med hemtjänst.
- Dels blir det en bättre kvalitet om man ser till målen med insatsen, en assistent kan ha en kontinuitet och är mer flexibel. Assistenten är på plats och är personbunden till skillnad från hemtjänsten som är mer verksamhetsbunden.
Rapporten visar att assistanskostnaden per timme är mindre än kostnaden för hemtjänst. Hemtjänsten koster mer för mindre tid - i snitt 70 procent mer per brukartimme. Skillnaden beror enligt Peter Brusén på att ungefär hälften av hemtjänstens personaltid tillbringas hos brukaren medan resten går till restid och annan kringtid, på grund av att många hemtjänstmottagare har få hjälptimmar.
- Vi vet vad hemtjänsten kostar per timme och har nu försökt att göra en jämförelse vilket visar att assistans är både mer kostnadseffektiv och kvalitetsmässigt bättre.
Kan restiden i hemtjänst liknas med inaktiv tid som assistenten kan ha?
- Det kan vara två inaktiva perioder, det är riktigt, men när du reser mellan olika brukare är du inte tillgänglig, när du är hos en person är du däremot tillgänglig, vilket ger möjligheter för brukaren att leva ett liv som andra, det är en central skillnad.
Borde då inte assistans införas oftare än idag?
- Absolut, det kan säkert finnas skäl att överväga att införa assistans oftare för personer med funktionsnedsättningar med tanke på de resultat som vår undersökning visat. Men det måste också finnas alternativ
Hur ser du på att Försäkringskassan skärpt reglerna kring grundläggande behov som berättigar till personlig assistans?
- De prövar sig fram, jag ska inte betygsätta det. Det finns dock ett regeringsuppdrag där Socialstyrelsen och IMS, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, i samarbete med Försäkringskassan ska utarbeta ett vetenskapligt instrument som kan användas när behovet av personlig assistans ska bedömas. Resultatet av detta ska redovisas i en delrapport senast den 31 mars 2009 och i en slutrapport senast den 31 mars 2011.

Peter Brusén om att hemtjänstinsatser borde bli mer lika assistans

Hemtjänsten och övrig service i samhället borde enligt Peter Brusén inspireras av de kvalitativa aspekterna i personlig assistans.
- I dagsläget ser jag det inte som att assistans kan ta över all hemtjänst, det finns det inga politiska möjligheter för. Däremot borde hemtjänsten utvecklas så att den liknar assistansen och blir mer personbunden, så att brukaren exempelvis kan anställa den han/hon vill. Idag är hemtjänsten i för hög grad kollektivt organiserad.
I en rapport från Socialstyrelsen 2005, Tid för vård och omsorg - Hur använder personalen inom vården och omsorgen om äldre och funktionshindrade personer sin tid? visades det att beslutade insatser ofta inte levererats inom kommunal funktionshinderomsorg och äldreomsorg, och att problemet är störst för de som har störst insatser.
- Det betyder att assistansen är mycket viktig för de med omfattande behov. För de med de största behoven fungerar hemtjänsten dåligt.
Varför är det på det sättet?
- Det vågar jag inte svara på.
Hur är kvaliteten på den assistans kommunerna utför?
- Brukarkartläggningar i LSS-kommittén visade att personer som anlitade kommunala utförare var mer missnöjda än de som anlitade kooperativ eller företag. Det kanske beror på att kommunerna döper om sin hemtjänst och kallar den assistans, utan att det får några konsekvenser för det nya sättet att arbeta, säger Peter Brusén.
Hur ser du på att kommunerna börjat lägga ut assistans på entreprenad?
- Det kan vara en bra utveckling rent kvalitetsmässigt, eftersom kooperativ och privat verksamhet idag är bättre än kommunal verksamhet. Att lägga ut det tror jag också kan gynna bildandet av personalkooperativ, där den tidigare personalen startar egen verksamhet.

Peter Brusén om hur assistans blivit en drivkraft även för assistenterna

Assistansberättigade får alltså ett kvalitativt mervärde av insatsen, men detta gäller även för assistenterna, menar Peter Brusén.
- Assistanskommitten(nu LSS-kommittén) gjorde 2006 en enkätunderökning där 588 assistenter svarade, den visade att 84 procent av assistenterna trivs med sitt arbete. Tyvärr finns inte samma siffror för hemtjänst men jag tror det skulle bli sämre siffror.
Sex av tio sökte enligt samma undersökning inte andra arbeten vilket tyder på att många stannar i yrket. Peter Brusén tror att personliga assistenter är en yrkesgrupp där personalen trivs, dessutom har vem som helst tillträde till yrket utifrån den assistansberättigades val.
- Det ger en möjlighet för nya grupper att komma in på arbetsmarknaden och jag tror att det är ett sätt att arbeta på som många uppskattar, du vet att du tillgodoser en persons behov och där värdet av vad du gör blir så tydligt och det blir en personlig relation inom vissa gränser. Det alternativet är bättre för många än den mer kollektiva omsorgen. Den här typen av samhällseffekter brukar vi inte räkna med i samhällsekonomiska studier, men effekten finns där. Skulle vi titta även på de här aspekterna skulle assistansen få ännu högre betyg i vår rapport, säger Peter Brusén.

Peter Brusén intervjuades av Kenneth Westberg 2008-07-24

Vidare läsning
Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv
Rapport från Socialstyrelsen

Skicka sidan till: