Stig Orustfjord, Försäkringskassan - "Det finns en kultur där assistansersättningen ses som en summa pengar istället för ett antal assistanstimmar"
Det förekommer två sorters fusk med assistansersättning enligt Stig Orustfjord, överdirektör på Försäkringskassan. Dels rena banditbolag som byggts upp runt personer som låtsas ha funktionsnedsättningar, dels att rapporterade assistanstimmar i praktiken inte används. Försäkringskassan bedömer dock inte att fusket har den omfattning som Hallandspolisen spekulerat i.
Gör en lägre beräkning av fusket än Hallandspolisen
Karl Arne Ockell på Hallandspolisen har spekulerat i att en tredjedel av all assistansersättning betalas ut felaktigt.Försäkringskassan gör dock en lägre uppskattning enligt Stig Orustfjord.
- Vi vill inte bråka om siffrorna, men vi har gjort en uppskattning att det handlar om upp till 2 miljarder per år, alltså upp till ca 10 % av all assistansersättning. Nu undersöker vi om våra beräkningar har varit för låga, och får återkomma när vi tagit reda på fakta.
Huvudproblemet är ekonomisk brottslighet bland assistansanordnare
Stig Orustfjord anser att det stora problemet inte ligger mellan Försäkringskassan och den assistansberättigade, utan att det främst handlar om ekonomisk brottslighet bland anordnarna.
- Det vi sett är skattebrott, bokföringsbrott eller att man inte följer Arbetsmiljölagen, vilket är samma problem som vi ser i andra branscher som frisörer, byggbolag och taxiverksamhet, detta är alltså till stor del en fråga för Skatteverket, Arbetsmiljöverket, polis och åklagare.
Assistans har byggts upp runt rena banditbolag
Stig Orustfjord anser att det fusk som kommit fram i Halland är av två slag. Dels rena banditbolag, som byggts upp kring personer som inte har någon funktionsnedsättning, där anhöriga till denne oftast är assistenter. Därefter har företaget, den så kallade assistansberättigade och assistenterna ingått en pakt och begått ett brott tillsammans.
- När vi ser på ärendena i Halland så är de inte slarvigt gjorda eller dåligt utredda på den lokala Försäkringskassan, det finns läkarintyg som säger att personen har en funktionsnedsättning, när det gjorts hembesök har familjen bekräftat detta, så vad ska vi göra, vi kan inte resa upp dem och se om de kan stå. En åtgärd vi planerar är att få bättre läkarundersökningar som inte bara bygger på ett samtal utan på exempelvis neurologiska undersökningar.
Enligt Hallandspolisen är en orsak att det går att låtsas ha en funktionsnedsättning att personerna vuxit upp i andra länder och att deras bakgrund därför är helt okänd.
- Jag tror inte det spelar någon roll att de är uppväxta i andra länder, men visst, är du född med en funktionsnedsättning i Sverige är du känd ända från BB, vilket gör det svårare att göra denna typ av brott, säger Stig Orustfjord.
Även fusk med assistanstimmar misstänks
En annan typ av fusk förekommer enligt Stig Orustfjord främst runt personer som har en funktionsnedsättning som gör att de inte är medvetna om när assistenterna kommer och går eller om assistenter exempelvis arbetar dubbelt.
- Företaget kan kanske ha kontrakt på att leverera 80 assistanstimmar men levererar kanske bara femtio och stoppar resten i fickan. Assistenterna kan även skriva upp arbetstid som inte utförs. Jag tror att detta är ett större fusk än det som pågår i rena banditbolag. En assistent som nyligen trädde fram i TV4 arbetade i ett av de största bolagen i Sverige, vilket gör mig orolig.
Stig Orustfjord menar att företagsledningarna kan vara ovetande om att detta pågår, och att ansvaret ligger på en lägre chef i bolaget, kanske i samarbete med assistenter.
- I några fall där vi gjort husrannsakan har vi hittat färdigskrivna tidrapporter för tid som ännu inte inträffat.
Försäkringskassan har nu börjat använda sig av den så kallade Hallandsmetoden för att få en bild av omfattningen. Det är inte helt klart vad metoden innebär men Hallandspolisen har genom olika arbetssätt sett om assistenterna verkligen har arbetat den tid som anges på tidrapportarena till Försäkringskassan, eller om de befunnit sig på annan ort eller på ett annat arbete. Enligt Stig Orustfjord visar de första indikationerna att läget är liknande i hela landet.
- Jag kommer att ha ett möte med rikspolischefen och riksåklagaren för hur vi ska gå tillväga med att bemöta och ta tag i detta. Då kommer vi att gå igenom både att personer låtsats eller kraftigt överdrivit sin funktionsnedsättning och fusket med timmar. Sedan timfusket kom ut i medierna har vi fått in massor med tips om att det pågår fusk i olika bolag.
Förekommer det timfusk även i kommunerna?
- Det kan jag inte svara på, men jag vet att när jag var äldreomsorgschef i Stockholms stad förekom det att brukare sade att personalen bara hade varit där en del av den tid de hade beviljad. Om detta sker ligger troligen problemet även här på lägre nivåer i administrationen.
Assistansersättningen ses som en summa pengar istället för timmar
Stig Orustfjord anser att det finns en likhet med de så kallade trivselpengarna som fanns för några år sedan, där oanvänd assistansersättning från förbrukade assistanstimmar användes till konsumtion, vilket blev olagligt vid 1 juli 2008.
- Metoderna har sett olika ut genom åren, en del bolag har flyttat timmar mellan olika brukare, andra har anställt folk på icke avtalsenliga löner och sedan delat upp skillnaden mellan schablonen och den faktiska lönen mellan den assistansberättigade och bolaget och ibland har assistenterna kompenserats med svarta pengar.
Stig Orustfjord anser att det bland vissa förekommer en kultur i att se assistansersättningen som en summa pengar istället för ett antal assistanstimmar.
- Det har funnits en tolerans för att använda pengar som inte utnyttjas till timmar på ett annat sätt.
Hur ser du på att den assistansberättigade fördelar sina assistanstimmar till tillfällen när han/hon behöver de bäst...
- Det är helt ok, det är ju själva iden med personlig assistans men att förvandla pengarna till skattefria inkomster som man kan konsumera är inte ok.
Risk för att assistansen blir genomreglerad?
Jag frågar Stig Orustfjord om han ser en risk i att assistansberättigade som verkligen har funktionsnedsättningar kommer att drabbas efter debatten kring och åtgärder mot fusket.
- Den risken finns alltid, men den största risken är att oseriösa anordnare stjäl assistanstimmar från sina kunder och stoppar pengarna i egen ficka.
Bedömningarna av assistansersättning har ju skärpts de senaste åren, vilket lett till att alltfler som haft assistansersättning länge förlorat den, kan krafterna ha riktats åt fel håll?
- Jag tycker inte man kan välja mellan att bekämpa brott och utveckla tillämpningen av lagstiftningen, vi bör göra båda delarna.
Finns det en risk att systemet med assistansersättning blir alltför genomreglerat?
- Det kan finnas en risk men, samtidigt tror jag inte detta går att lösa med regleringar, jag vill istället uppmana branschen att ta ansvar, och kasta ut oseriösa företag. Sedan hoppas vi på att Socialstyrelsens tillståndsprövning och tillsyn som startar vid årsskiftet ska innebära kontroll om företagare är straffade, har betalat skatt eller har kompetens att driva assistansföretag. Vi måste börja se på assistansföretag som andra bolag på marknaden.
Har man inte gjort det?
- Nej, man har utgått från att det alltid är goda företag som inte är som andra bolag, och det är uppenbarligen inte sant, säger Stig Orustfjord.