Ciara Brennan - "Artikel 19 i FN-konventionen förpliktigar stater att införa personlig assistans"

Personlig assistans är en nyckel för att få tillgång till andra grundläggande rättigheter och friheter enligt Ciara Brennan, forskare baserad på Island.
Sverige har nått långt i att genomföra personlig assistans mer får kritik av Ciara Brennan för att gå i en alltför medicinsk riktning och för att sedan några år minska möjligheten att få personlig assistans.

Om Ciara Brennan

Om FN-konventionen

Under 2013 har Ciara Brennan arbetat några månader i Stockholm med att studera det svenska systemet med personlig assistans. Hon ser personlig assistans som en nyckel för att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
- Assistans är en förutsättning för att få tillgång till grundläggande rättigheter och friheter som val, självständighet och delaktighet i samhället.
Var i FN-konventionen talas det om personlig assistans?
- FN-konventionens Artikel 19 förpliktigar stater som ratificerat konventionen att införa personlig assistans.

(a) Persons with disabilities have the opportunity to choose their place of residence and where and with whom they live on an equal basis with others and are not obliged to live in a particular living arrangement;
(b) Persons with disabilities have access to a range of in-home, residential and other community support services, including personal assistance necessary to support living and inclusion in the community, and to prevent isolation or segregation from the community;

svensk översättning av ovanstående citat.
a) personer med funktionsnedsättning har möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte är tvungna att bo i särskilda boendeformer,
b) personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till annan service, bl.a. sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället
(Det faktum att personal assistance översatts till personligt stöd i den svenska översättningen har kommenterats av Adolf Ratzka i artikeln Adolf Ratzka - "Handikapprörelsen sov när FN-konventionen översattes")

Civilsamhället, med tex brukarorganisationer, var inflytelserikt i utformningen av konventionen, därför speglar den många av de centrala målen för Independent Living-rörelsen menar Ciara Brennan.

- De allmänna principerna i konventionen inkluderar "frihet att göra egna val " och att "fullt och verkligt deltagande i samhället ". Stater är skyldiga att vidta åtgärder för att fullt ut förverkliga alla rättigheter i konventionen. Artikel 4 ålägger medlemsstaterna att "vidta åtgärder och till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser ... i syfte att gradvis uppnå det fulla förverkligandet av dessa rättigheter".

Europarådet har dragit upp riktlinjer utifrån FN-konventionen

develop and implement a plan for services such as personal assistance, housing, support in finding a job, life planning, and support to family, which prevent isolation within the community, and which ensure that a person’s support needs do not compromise their full and equal participation and inclusion in society.

Om signering och ratificering av FN-konventionen

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006. Sverige signerade konventionen den 30 mars 2007 och ratificerade konventionen tillsammans med det frivilliga protokollet den 4 december 2008, varefter den trädde i kraft den 14 januari 2009. Hittills har 155 stater undertecknat och 130 stater ratificerat konventionen berättar Ciara Brennan.
Vad innebär det att signera den?
- Då avser man att ratificera den och måste rapportera om vad som sker till FN inför en kommande ratificering. Finland och Irland är de enda EU-stater som inte ratificerat konventionen. Irland har skrivit under men inte ratificerat eftersom det finns lagar som måste ändras först.
Vad innebär det att ha ratificerat den?
- Då har landet förbundit sig att följa den och ska ta steg för att förverkliga den. 76 stater har dessutom skrivit under det frivilliga protokollet som ger invånare rätt att anmäla landet till FN om det bryter mot konventionen.
Men en ratificering betyder väl inte att funktionshindrade har fått alla rättigheter?
- Nej, men det finns en rätt i lagstiftningen och FN kan gå in och inspektera landet vid anmälningar.
Har det gjorts inspektioner?
- Jag vet inte att det skett, det är så nytt ännu. Men FN-konventionen kan användas på olika sätt. Jag var på en konferens i Bryssel förra året där det framgick att tre länder hade använt pengar från fonder i EU till att renovera och bygga institutioner till funktionshindrade. EU försöker nu stoppa detta med hänvisning till artikel 19 i FN-konventionen. EU-kommissionen förhandlar för närvarande om förutsättningarna för nästa omgång av strukturfondsmedel. Många organisationer sätter press på kommissionen att se till att medlen används på ett sätt som stämmer med konventionen.

Hur ska assistans förverkligas i olika länder

Vissa förändringar kan ske relativt snabbt, som att institutioner inte längre byggs. Andra förändringar kommer inte att ske över en natt säger Ciara Brennan, men det bör genomföras steg mot förändringar i de länder som ratificerat konventionen. Länderna bör börja vidta åtgärder omedelbart när konventionen ratificeras och garantera skydd mot kränkningar.
Kan personlig assistans betyda olika saker i olika länder?
- Ja konventionen är generell för att kunna rymma kulturella skillnader. Jag var på en konferens i Galway där personer från afrikanska länder hade en tolkning av independent living som fokuserade mycket på familjen. Helst bör personlig assistans skräddarsys för att passa vad enskilda medborgare vill ha och behöver. Det är mycket viktigt att människor har ett val eller stöds för att göra val.
Borde assistansen likna den som finns i de nordiska länderna?
- Det viktiga är att den skapas av det civila samhället i landet och att de funktionshindrade i landet är med och påverkar lagstiftningen.
Är det ok att det ser olika ut i olika länder?
- Till viss del, det viktiga är att civilsamhället är med i utformningen och att det stöd som väljs av individer som passar deras livsstil.
Finns det en miniminivå för vad som ska uppnås?
- Du ska exempelvis inte diskrimineras beroende på vilken funktionsnedsättning du har. Du ska även kunna delta i och vara självständig i samhället.

Uppnådda rättigheter ska inte försämras

Även om FN-konventionen erkänner att rättigheter ska uppnås gradvis, finns det ett starkt antagande att stater inte ska genomföra bakåtsträvande åtgärder säger Ciara Brennan. Bakåtsträvande åtgärder innebär att redan uppnådda rättigheter tas bort eller begränsas.
- Detta är en viktig punkt för stater som har gjort framsteg i det förflutna, det finns inget utrymme för självbelåtenhet.

Sverige går mot en mer medicinsk modell

Ur ett människorättsperspektiv finns det många positiva aspekter i den svenska lagstiftningen säger Ciara Brennan. Till exempel, diskriminerar den inte människor som inte kan styra sin personliga assistans, och den omfattar barn.Samtidigt är hon kritisk på vissa punkter.
- FN-konventionen bygger på en social, relationell förståelse av funktionshinder. I Sverige tycks införandet av ett bedömningsinstrument som definierar personens alla behov lägga allt större tonvikt på medicinska bedömningar. Det blir tveksamt om assistansen kan användas till vad assistansanvändaren vill göra i sitt liv. Andra viktiga målen i konventionen, som deltagande i samhället, valfrihet och autonomi ska beaktas.
Vad anser du om viljan att dokumentera alla behov med ett bedömningsinstrument?
- Det tror jag inte på, jag kan inte själv planera mitt liv alltför långt framåt. Det blir för medicinskt, och personen blir inte självständig när hela livet är planerat.

Kritisk till förändrade bedömningar av grundläggande behov

I Sverige har det blivit svårare att få assistans beviljat sedan Försäkringskassan 2007 ändrade bedömningen av grundläggande behov. Regeringen har inte agerat trots att bland annat ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, visat att alltfler förlorat sin assistansersättning och allt färre beviljas assistansersättning. De som förlorar sin assistansersättning hänvisas till kommunen där de får antingen kommunalt beviljad assistans, hemtjänst eller plats i ett gruppboende. Det finns stora variationer mellan kommuner från tex Linköping som visat en hög ambition i att ge stöd och Leksand som sänker timersättningar. Ciara Brennan ser ett problem här.
- Det är oroande att ingen riktigt vet vad som sker med de som förlorar sin assistans från Försäkringskassan. Sverige har inte bara ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utan även undertecknat det frivilliga protokollet där det sägs att ett land inte ska backa tillbaka om de nått en viss nivå i rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Sverige kan anmälas till FN:s övervakningskommitté

Att personer haft assistansersättning sedan 1994 nu förlorar den utan att funktionsnedsättningen förändrats går inte ihop med rättigheterna i det frivilliga protokollet, man borde tänka om här anser Ciara Brennan.
- Sverige kommer att rapportera till FN: s övervakningskommitté om hur de uppfyller rättigheterna i konventionen. Det civila samhällets organisationer och enskilda medborgare har här möjlighet att rapportera om den verklighet som drabbar grupper och individer. Det är viktigt att FN: s övervakningskommitté är medveten om negativa förändringar som sker i Sverige, säger Ciara Brennan.