läs skrivbordsversionen istället
I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning rekommenderas att personalen bör ha en rad kunskaper. Det beskrivs även hur dessa kunskaper kan uppnås genom tex vissa kurser i gymnasieskolan. När det gäller personliga assistenter som utses av den assistans-berättigade är rekommendationerna om deras kunskaper och förmågor inte lika omfattande. Ulla Clevnert är utredare på Socialstyrelsen.
– Under rubriken Personlig assistent utsedd av den enskilde
rekommenderas att dessa assistenter bör ha kunskaper om bland annat LSS-lagstiftningen, FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, dokumentation och rapporteringsskyldighet av missförhållanden. se mer info om vad som rekommenderas
Med personlig assistent utsedd av den enskilde menas att den assistansberättigade själv eller genom god man eller förvaltare har utsett sin assistent enligt Ulla Clevnert.
– Att ha god man innebär inte en begränsning i rätten att själv välja assistent. Gode mannen är däremot ofta ett stöd i sådana situationer.
Och om den assistansberättigade har en Förvaltare?
– En förvaltare som har till uppgift att bevaka rätt och sörja för person bör lyssna på den enskildes önskemål och vilja. Det är sedan upp till förvaltaren att fatta lämpliga beslut.
Det finns dock assistenter som omfattas av alla rekommendationer i de allmänna råden, säger Ulla Clevnert.
– Det kan gälla assistenter som anställs för att kunna ta uppdrag hos flera personer, t.ex. för att kunna fungera som vikarier.
Kan man inte se det som att den assistansberättigade väljer en assistent som är vikarie genom att säga ja eller nej till att ta emot assistenten?
– Om den enskilde själv föreslår vem som ska vara vikarie bör man kunna se det som att han eller hon har utsett sin vikarierande assistent. I en situation där anordnaren erbjuder en vikarie som den enskilde inte känner, men tackar ja till för att över huvud taget få assistans, kan detta knappast ses som att den enskilde har valt och utsett en vikarierande assistent.
Bör anordnaren då ha en beredskap med assistenter den enskilde godkänt som kan hoppa in tillfälligt?
– Det måste bedömas i varje enskilt fall och utgå ifrån den enskildes önskemål.
I rekommendationerna sägs det att den assistent som valts av den assistansberättigade bör kunna omsätta kunskapen om de övergripande målen i LSS i praktiskt arbete. Detta innebär enligt Ulla Clevnert att assistenten ska respektera assistansanvändarens rätt att bestämma hur assistansen ska utformas.
– Stödet ska ges med respekt för den enskildes integritet. Assistenten bör ha förmåga att reflektera över vad målen kan innebära i praktiken och i förhållande till den assistans som utförs.
På vilket sätt ska assistenten medverka till god kvalitet i assistansen?
– Att ge det stöd som den enskilde har behov av på ett sätt som gör att hon/han är nöjd med hur assistansen utförs. Det handlar om en individuell bedömning.
På frågan hur anordnaren ska visa att assistenterna har kunskaperna svarar Ulla Clevnert attanordnaren inte behöver rapportera detta till någon.
– Anordnaren behöver däremot förvissa sig om att assistententerna har de kunskaper som rekommenderas i allmänna råden. Vid behov kan anordnaren erbjuda sina assistenter lämplig utbildning eller fortbildning.
Förutom de kunskaper som rekommenderas under rubriken ”Personlig assistent utsedd av den enskilde” behöver personliga assistenter många gånger tillägna sig andra och mer specifika kunskaper säger Ulla Clevnert.
– Den assistansberättigade och anordnaren behöver därför ta ställning till vilka ytterligare kunskaper som den personliga assistenten behöver.
Den assistent som valts av den assistansberättigade bör också kunna dokumentera händelser i assistansen. Enligt Ulla Clevnert framgår det redan i 21 a § LSS att genomförande av beslut om insatser enligt LSS ska dokumenteras.
– Det är faktiska omständigheter och händelser av betydelse som är kopplade till insatsen, dvs. assistansen, som ska dokumenteras. Om det finns en genomförandeplan där man exempelvis har dokumenterat den enskildes önskemål om vilket stöd, hur, när och av vem stödet ges, så kan det sedan räcka med att dokumentera eventuella avvikelser från planeringen. Behovet av dokumentation kan se mycket olika ut för olika assistansberättigade bland annat utifrån deras möjlighet att själva arbetsleda assistenterna.
Har den assistansberättigade rätt att se dokumentationen?
– Ja, den assistansberättigade har rätt att ta del av det som dokumenteras om hans eller hennes assistans.
Assistanskoll frågar slutligen Ulla Clevnert på Socialstyrelsen vad som händer om någon inte följer deras allmänna råd.
– Allmänna råd är generella rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och de utesluter därför inte andra sätt att uppnå de mål som anges i författningen. Den som är ansvarig för en verksamhet med t.ex. personlig assistans har ansvar för att personalen har den utbildning och erfarenhet som kan krävas och att verksamheten är av god kvalitet. Det finns inga särskilda sanktioner om personal inte har rekommenderade kunskaper. Däremot förmodar jag att tillsynen i samband med inspektion kan kritisera en verksamhet som inte är av god kvalitet och som inte arbetar med att utveckla personalens kunskaper, säger Ulla Clevnert.
Vidare läsning
Tidigare intervju på Assistanskoll: Allmänna råd för assistenters utbildning möter kritik
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.