Birgitta Målsäter, Försäkringskassan – ”Vi kunde inte agerat snabbare”

Birgitta Målsäter, chef för Avdelningen Funktionsnedsättning, säger att indikationerna om att det läckte personuppgifter från Försäkringskassan redan sommaren 2015 inte var tillräckligt starka för att då göra en anmälan. Hon tillbakavisar även kritiken att de försöker skylla på andra.
– Vi har varit tydliga med att det som uppdagas är något som har hänt inom Försäkringskassan och som vi tar på oss och ser djupt allvarligt på.

Tråkigt med kritik

Apropå den kritik Försäkringskassan fått bland annat från Hanna Kauppi, KFO, och Helena Sjölander, Vårdföretagarna, säger Birgitta Målsäter att hon förstår att branschen är engagerad i den här frågan. Hon säger också att det engagemanget är bra. Kritiken har kommit i samband att det uppdagats att några medarbetare på Försäkringskassan läckt sekretessbelagda personuppgifter till anordnare med syfte att kunna värva nya kunder. Birgitta Målsäter säger att det alltid är tråkigt att få kritik och kanske ännu mer när den kommer från två sidor som de tycker att de har ett ”gott samarbete med”.
– Sen tror jag också att vi måste ha respekt för varandra och i en del fall också förståelse för vi i ett sådant här sammanhang inte kan agera när vi inte har tillräckligt på fötterna. Det måste finnas rättssäkerhet.

Uppgifterna inte tillräckligt starka

Birgitta Målsäter tillbakavisar kritiken att de skulle kunna agerat fortare än vad de gjorde. Hon säger att de så fort de hade en möjlighet tog kontakt med berörda parter och informerade om vad som hänt. Hon säger att de uppgifter de fick på sommaren inte ”var av den digniteten” att de då gick att gå vidare med.
– Vi måste ha tillräckligt på fötterna för att kunna gå till personalansvarsnämnd, IVO och för att göra polisanmälan. För det behöver våra utredningar vara klara. Vi måste ha tydliga indikationer så våra internutredare kan se att det går att leda i bevis. Det dröjde till december, sedan jobbade våra internutredare med det här under januari månad och då gick vi ut och informerade direkt.
En del av kritiken handlar om att ni inte har tillräckligt ”tidiga och täta” kontakter med era partners. Hade det inte gått att ta en tidigare kontakt med de som till exempel anmält?
– Vi har redan mycket kontakter och en bra dialog med branschen om olika frågor som rör assistansen men just ett sådant här ärende kan inte vi ha dialog om förrän det är klart. Det är vår uppfattning att vi informerade så fort det gick och var så transparanta som vi bara kunde vara.

Ingen fri från skuld

En stor del av kritiken handlar om hur Försäkringskassan agerat sedan läckorna kommit i sin dager. Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler tillkännagav vad som skett genom en debattartikel i DN, något som fick f.d. försäkringsdirektören Elisabeth Hamilton att i en replik i samma tidning hävda att Försäkringskassan försöker lägga skulden på andra. I stora drag delar Hanna Kauppi och Helena Sjölander den ståndpunkten. Birgitta Målsäter tillbakavisar kritiken.
– Jag håller inte alls med om att vi försöker dölja någonting och skylla på andra. Jag tycker vi har varit tydliga med att det som uppdagas nu är något som har hänt inom Försäkringskassan och som vi tar på oss och ser djupt allvarligt på. Grundproblemet är att det i branschen finns en del företag som inte skött sig. Det går inte att säga att någon är fri från skuld i en sådan här fråga. Branschen måste också vara med och ta sitt ansvar, precis som IVO och vi om vi ska lyckas stävja brotten mot assistansen.
Men går det att skylla på branschen generellt när det är enskilda anordnare som begår brott?
– De som ska pekas ut är ju de som begått brotten. Inga andra.
Branschen tycker ju att de gör allt de kan. Men ni tycker de har mycket kvar att göra?
– Jag tycker alla ska vara med och ta sitt ansvar. Det är jättebra med att de gör allt som de säger de kan men vi måste alla hjälpas åt.
Varför lät ni meddela läckorna genom en debattartikel och inte till exempel att kalla till en presskonferens? Det ser onekligen ut som ni tänkt att anfall är bästa försvar.
– Vi ville vara transparanta och vägde olika sätt att kommunicera kring det vi hade upptäckt. Vi ville starta opinion kring hur viktigt det är att stävja fusket, därför föll valet naturligt på en debattartikel.

Ingen ursäkt till brukarna

Hanna Kauppi säger i intervjun med Assistanskoll att Försäkringskassan borde be om ursäkt till de vars personuppgifter lämnas ut. Birgitta Målsäter säger att det inte var möjligt.
– Vi funderade på hur vi skulle göra med de brukare som kunde ha blivit kontaktade men vi vet inte vilka det var. Vi hade inga möjligheter att träffa rätt personer och bedömde vi att det skulle skapa mer oro om vi skulle försökt oss på att till exempel skriva ett brev till alla brukare. Så vi står fast vid att vi hade en genomtänkt kommunikationsplan i det här fallet.
Ni kontaktade ändå anordnarna. Skulle ni inte via dem kunnat skicka vidare en ursäkt?
– Vi vet ju vilka bolag som fanns på listan och vi vet vilka brukare som bolagen har men vi vet inte vilka av de brukare som faktiskt hade blivit kontaktade.
Men om ni hypotetiskt skulle haft tillgång till de namnen skulle ni då bett dem om ursäkt?
– Jag tänker att våra personliga handläggare är en viktig länk i den här frågan. Om det finns någon brukare som känner oro kan man också ta kontakt via sin personliga handläggare.
Men ni tycker det är överflödigt med ursäkter?
– Det jag tycker man kan göra är att kommunicera på det sättet som vi har beskrivit och väldigt tydligt säga att det här ser vi mycket allvarligt på. Vi har 14 000 medarbetare på Försäkringskassan och många av dem brinner för socialförsäkringen och vill inget annat än det bästa. I det här fallet är det några få individer som begått brottsliga handlingar och det tar vi avstånd från.

Alla kan anmäla

I Assistanskolls förra intervju var Birgitta Målsäter kritisk mot att inte anordnarna själva anmälde tvivelaktiga anordnare till exempel till IVO. Hanna Kauppi svarade att anordnarna sällan har tillräckligt på fötterna för att anmäla andra och att det inte skulle vara bra för branschen med anmälningar på lösa grunder. Men Birgitta Målsäter säger att hon står fast vid det hon sa.
– Skulle man upptäcka vanvård eller något annat som inte står rätt till så kan även branschen anmäla. Då är det oerhört viktigt att IVO tar de impulserna på allvar och tar ansvar för utredningsarbetet. Det ska inte vi på Försäkringskassan fördjupa oss i.
Helena Sjölanders utrycker en oro över att IVO fått mindre anslag och inte kommer att ha resurser att utföra tillsyn i den utsträckning som skulle behövas. Delar ni den oron?
– Jag vet inte om de fått mindre anslag så det kan jag inte uttala mig om men vi säger tydligt i vår DN-debattartikel att IVO:s roll är oerhört viktig och att vi gärna ser att deras uppdrag utökas så att de även tittar på de långsiktigt ekonomiska förutsättningarna för de bolag som söker tillstånd. Så vi ser gärna att IVO:s roll förstärks.

Ser över behörighetssystem

En annan del av kritiken har handlat om att Försäkringskassan haft dålig koll, dels på vilka de anställer men också på det som gjort det möjligt för enskilda medarbetare att komma åt känsliga uppgifter. Birgitta Målsäter säger att de arbetar med att täppa till de luckorna.
– En viktig sak sedan det här uppdagades är att vi sett över våra behörighetssystem och hur säkerheten kan förstärkas vid internutredningar. Det är en avvägning att handläggarna ska kunna utföra sitt arbete och ha tillgång till de uppgifter som de måste ha men ändå inte ha tillgång till för många uppgifter.
Och när det gäller rekrytering av ny personal?
– Då är vi noga med att ta referenser och att de går igenom säkerhetsutbildning. Alla våra medarbetare ska göra det regelbundet. Hur våra system får användas och vilken information man har rätt ta ut är något vi aktivt pratar om på våra arbetsplatsträffar, den frågan är viktig att hålla vid liv hela tiden. Absolut. Men jag tror att hur mycket vi än anstränger oss kommer vi aldrig att kunna täppa till fullständigt, man måste ha åtkomst till uppgifter för att kunna göra sitt jobb.

Ingen egen definition av ”överutnyttjande”

Hanna Kauppi nämner i intervjun på Assistanskoll begreppet ”överutnyttjande” som enligt henne ”myntades och bestämdes till miljarder kronor”. Hanna Kauppi säger att hon ”ännu inte fått något redigt svar, vare sig från politiker eller Försäkringskassan” på vad begreppet betyder…
– Den definition som finns är väl den som fanns i det betänkande som kom för några år sedan, där man pratade om överutnyttjande. Utifrån Försäkringskassans sida är det otroligt viktigt att vi kommer till rätta med brottsligheten. Men vi har ingen egen definition på ”överutnyttjande”.
Hanna Kauppi, bland andra, säger att det är stort tryck på Försäkringskassan från flera håll...
– Jag har jobbat med socialförsäkringen i 28 år och suttit i ledningen sen 2008. Jag tycker att vi har ett viktigt uppdrag och då måste man stå pall även om det blåser. Men visst har vi många förväntningar på oss, från våra politiker, från våra kunder och brukare, de vi är till för. Men det är väl också därför det är så viktigt och inspirerande att få jobba med de här frågorna.

Positivt möte om fusk och kriminalitet

Vårdföretagarna tog, på uppmaning från BRÅ, Brottsförebyggande rådet, initiativ till ett möte om fusk och kriminalitet i branschen. På mötet deltog förutom branschrepresentanter och berörda myndigheter, bl.a. Försäkringskassan. Birgitta Målsäter säger att hon själv inte var på plats men allt det hon hört varit positivt.
– Bland annat var Therese Karlberg där och det lär ha ett varit ett konstruktivt möte. De här samarbetssammankomsterna är otroligt viktiga. Jag tror vi både behöver mötas i regelbundna fora som assistansråd och funktionshinderråd och finnas med på varandras konferenser och i Almedalen där vi är i samma paneler osv. I alla viktiga gemensamma frågor ska vi samarbeta och samverka. Sen har vi olika roller. Vi är en myndighet som utövar myndighetsutövning och de har sina frågor som de företräder. Då får man ha respekt för varandras uppdrag men i många frågor kan vi också ha ett fint samarbete.

Birgitta Målsäter intervjuades av Erik Tillander 2016-04-20