Bengt Elmén, intervjuare och satiriker – ”Jag vill påverka alla, särskilt den egna rörelsen”
Se förre ministern Maria Larsson presentera vårdhubbottar eller Försäkringskassan anställa dementorer. Bengt Elmén gör satir över utvecklingen i personlig assistans, en utveckling han är mycket oroad över.
– Många vill vrida klockan tillbaka idag.
Varit med från starten
Bengt Elmén är socionom med ett rörelsehinder sedan födseln. Han var med och ledde STIL:s första försöksprojekt kring assistans 1987 och har haft personlig assistans sedan dess. Han har skrivit ett antal böcker, tex Assistans med glans.
CP-assistenten
De sista åren har Bengt Elmén arbetat med filmprojektet CP–assistenten. Där gör han intervjuer med alla möjliga personer om personlig assistans. Där kan man se allt från förre Folkpartiledaren Bengt Westerberg tala om direktiven i den nya LSS–utredningen, nationalekonomen Stefan de Vylder tala om assistansens kostnader eller S-avhopparen Björn Häll-Kellerman tala om intern debatt inom Socialdemokratin.
Vad vill du åstadkomma med dina intervjuer?
– Jag vill påverka, jag märker mer och mer att det är ett sätt att överföra kunskap från de jag intervjuar till en publik.
Vem är publiken?
– Det är mycket funkisrörelsen men även politiker.
Bengt Elmén intervjuar även politiker i riksdagen som är med och fattar beslut idag.
– Hittills har jag intervjuat tex Maj Karlsson från Vänsterpartiet och Emma Henriksson från Kristdemokraterna men jag vill fortsätta att intervjua i alla partier.
Satir med politiker och myndigheter
Bengt Elmén gör också satir över tex politiker och myndigheter. I en video får man se förre ministern Maria Larsson presentera en vårdhubbott och i en annan Försäkringskassan anställa dementorer som verkställer negativa assistansbeslut.
Vad är syftet med satiren?
– Ett syfte är att gissla fördomen. Undansatta grupper har i alla tider häcklat makten med hjälp av politisk satir. Bengt Lindqvist, synskadad och f.d. socialminister skrev i ett betänkande redan 1999: ”Handikapporganisationerna bör få möjligheter att göra insatser som genom humor och satir syftar till att minska fördomar och motverka negativa attityder till personer med funktionshinder.” Det är i den andan som jag vill verka.
Vad vill du åstadkomma?
– Jag vill påverka alla, men framförallt den egna rörelsen. De är ganska snälla, de borde bli tuffare och säga ifrån mer, det är dags för det nu. Det går att protestera på många olika sätt, det kan vara att gå med i politiska partier eller göra politisk satir, det viktiga är att man gör något.
Du har gjort mycket satir med förre ministern Maria Larsson, har du någon satir på gång med Åsa Regnér?
– Nej tyvärr, det är inte så lätt, hon har ingen dialekt. Men det ska nog gå att hitta något annat kännetecken, hon verkar vara mycket nervös.
Inspiration på teatern
Bengt Elmén berättar att han bland annat går på teater för att få inspiration till sina filmer.
– Där kan jag inspireras av skådespelarna och hitta tips.
Hur arbetar du rent praktiskt, när du gör filmerna?
– Jag är regissör och skriver manus. Jag använder mig av de jag får tag i som skådespelare, dels jag själv men annars är det vänner, kompisar och släktingar.
Handlar om makt och pengar
Bengt Elmén är glad att han aldrig behövt bo i institutionsboenden.
– Jag slapp att bo på serviceboende, vilket andra i min omgivning fick göra innan assistansen kom 1994.
Idag är han mycket oroad av utvecklingen där det blivit allt svårare att få personlig assistans på grund av begränsande domar i domstolarna och Försäkringskassans hårdare bedömningar. Både den sittande socialdemokratiska och den tidigare alliansregeringen har de senaste åren ansett att det lagts för mycket pengar på personlig assistans. Det tillsattes också nyligen en statlig utredning där direktiven domineras av att det ska sparas in pengar. Assistansen är hotad, menar Bengt Elmén som tror det handlar om makt.
– Jag tror att många vill vrida klockan tillbaka.
Så att assistenter och tjänstemän får mer makt?
– Ja, och sedan handlar det om pengar, en del vill sänka skatten. De tror det blir billigare med serviceboenden och hemtjänst.
Assistansen inte vedertagen i samhället
Motståndet mot assistansreformen är inget nytt menar Bengt Elmén, det har alltid funnits där.
– Men vart motståndet finns exakt är svårt att säga, det är ganska komplext.
Beror det på kostnadsutvecklingen?
– Jag tror det handlar mer om legitimitet. Assistansen är inte vedertagen i samhället på samma sätt som t.ex. barnomsorgen. Barnomsorg är vedertagen och ifrågasätts inte trots att den är mycket dyr. Den sågs och ses fortfarande som en viktig jämställdhetsreform. Assistansen är inte lika etablerad, säger Bengt Elmén.
Varför då?
– De flesta ser assistansen som något som bara rör 16.000 svenskar. De förstår inte att assistansen är en garanti för att vi alla ska kunna fortsätta våra liv, även om till exempel en svår olycka drabbar oss, säger Bengt Elmén.