läs skrivbordsversionen istället
Sjukvårdande behandling som delegeras till en assistent ska betalas av den som delegerat, landstinget eller kommunen. Den sjukvårdande åtgärden kan också definieras som egenvård, vilket innebär att den assistansberättigade bedöms kunna utföra åtgärden med hjälp av assistenten. Egenvårdsinsatser kan beviljas som andra personliga behov i personlig assistans. Efter en dom i HFD i somras kan det inte längre beviljas som grundläggande behov.
Det är svårt för Försäkringskassans handläggare att bedöma vad som är stöd som hör till brukarens dagliga liv och vad som är en sjukvårdande åtgärd, säger Tomas Agdalen.
– Det handlar om skillnaden mellan sjukvård och omsorgen i de grundläggande behoven hygien, måltider och av/påklädning, det är oklart var gränsen går.
Är sondmatning ett exempel på detta?
– Ja, absolut, det kan räknas till måltider men om det definieras som egenvård räknas det inte som grundläggande behov längre, pga att Försäkringskassan i somras började tillämpa en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen.
Finns det personer som sondmatas där det inte definierats som egenvård?
– Ja, i äldre beslut är det så, och om en läkare inte skriver något om det blir det måltid och räknas som grundläggande behov.
Vad kan man göra åt detta?
– Förtydliga, det ska regeringen och Socialstyrelsen göra. Det blir knasigt om handläggare på Försäkringskassan tar beslut om vad som är sjukvård och inte. De har sällan medicinsk kompetens, men sitter som ett slags gatekeepers i ett system som är konstruerat så att allt ska fungera trots att allt är lite oklart.
Rapporten säger även att Försäkringskassan har svårt att få fram underlag från sjukvården om tex vad som är egenvård. Tomas Agdalen vill se tydliga bedömningar om en sjukvårdsinsats kan göras som egenvård.
– Läkare eller sjuksköterskor ska göra den bedömningen. Ibland är det svårt att få dem. Det kan vara en läkare på landstinget eller en distriktssköterska på kommunen.
Bör det vara en blankett som är lika för alla här?
– Det vet jag inte, det behövs ett system där alla vet vad de ska göra.
Tomas Agdalen säger att det förekommer att anordnarna låter assistansersättningen bekosta tid då assistenter utför sjukvårdande insatser.
Varför är det ett problem?
– Det är förbjudet, detta ska landstinget eller kommunen delegera och betala för. Så fort något är delegerat kan det inte bekostas av assistansersättning.
Vissa anordnare har enligt Tomas Agdalen en fungerande rutin där de får pengar från kommunen eller landstinget för att finansiera assistansen.
– Då betalas den delegerade sjukvården som arbetstimmar. Anordnarna vill ofta ha allt som delegerad sjukvård när det utförs som personlig assistans, för då blir det klarare i ansvarsfrågorna. Då blir sjukvården ansvarig om något går fel.
Vad är det som delegeras på detta sätt?
– Medicinhantering, tillsyn av en track, slemsugning, sondmatning. Det kan vara delegerat både som sjukvårdande insats eller som egenvård, det beror på vem som är assistent, vad de klarar av.
Vid sjukvårdande behandling hamnar ansvarsfrågan under Patientsäkerhetslagen som har ett system med disciplinrättsliga åtgärder. Om det däremot är egenvård blir assistenten och anordnaren ansvarig säger Tomas Agdalen.
– Då faller det utanför sjukvårdssystemet. Om något då händer kan ansvaret bli straffrättsligt, civilrättsligt eller skadestånd.
Kan en assistent bli ansvarig om hen orsakar personskada vid egenvård?
– Om det inte delegerats och man orsakat en personskada kan man bli straffrättsligt ansvarig. Skadestånd borde drabba anordnaren som arbetsgivare.
Har detta hänt någon gång?
– Inte vad vi vet.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.