läs skrivbordsversionen istället

Christine Liljendahl, Försäkringskassan – ”Om vi inte får in uppgifter om en assistent, betalas det inte ut ersättning för tiden denne arbetat”

Sedan juli 2013 begär Försäkringskassan in personuppgifter om alla personliga assistenter. Från september 2017 kommer inte assistansersättning att betalas ut om inte Försäkringskassan fått in uppgifter om en enskild assistent.

En av lagändringarna 1 juli 2013 i 51 kap. 24 § i Socialförsäkringsbalken var att arbetsgivaren/uppdragsgivaren ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om de anställda assistenternas namn, personnummer, om assistenten är över 18 år, bosatt inom eller utanför EES–området och om assistenten är närstående till den assistansberättigade. Uppgifterna ska lämnas innan assistansen börjar utföras och vid ändrade förhållanden, tex om en assistent blir sambo med brukaren, säger Christine Liljendahl, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
– Det innebär att det inte endast är på Försäkringskassans begäran som uppgifterna ska lämnas eller att Försäkringskassan ansvarar för att inhämta uppgifterna.
Ska uppgifter lämnas även när en assistent timanställs, vilket ju kan ske snabbt vid akuta behov?
– Ja, lagen gör ingen skillnad mellan om det är ordinarie eller tillfälliga assistenter.

Tidsgräns sätts till september i år

Försäkringskassan tolkar bestämmelsen så att arbetsgivaren måste lämna uppgifter för att assistansersättning ska kunna betalas ut för den tid assistenten arbetat, säger Christine Liljendahl.
– Vi sätter nu en tidsgräns för när uppgifterna ska vara inne. Från och med september 2017 kommer Försäkringskassan inte att betala ut ersättning för den tid som en assistent arbetat om uppgifterna om assistenten inte har lämnats. Vi uppmanar alla anordnare att se till att de lämnar uppgifterna om assistenter snarast och kontinuerligt för att inte riskera att utbetalning uteblir.

Uppgifterna lämnas inte på heder och samvete

Christine Liljendahl kan inte ge någon exakt siffra på hur många uppgifter som lämnats sedan juli 2013 när lagen började gälla.
– Vi har uppgifter i vårt nya it–stöd på ca 150 000 assistenter men vi vet att vi fortfarande saknar uppgifter på ett relativt stort antal.
Hur kan uppgifterna lämnas?
– Det bästa är att lämna uppgifterna på blankett FK 3066 och skicka blanketten till Försäkringskassans inläsningscentral.
Vilka följder får det för anordnaren om det kommer fram att denne lämnat felaktiga uppgifter om en assistent?
– Man skriver som anordnare inte under på heder och samvete. Vad som händer i de fall det kommer fram att uppgifterna är felaktiga beror på varför anordnaren lämnat dessa. Dvs om det beror på att man fått felaktiga uppgifter av assistenten, om anordnaren lämnat dem av misstag eller ur något slags brottsligt syfte. Det går alltså inte att säga något om hur det blir rent generellt. Anordnaren är alltså skyldig att lämna uppgifterna men har inte ansvaret för att kontrollera att de är riktiga.

Om närstående assistenter

En av uppgifterna som ska lämnas är om assistenten är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade. Med närstående menas make, sambo, barn, förälder och syskon samt deras makar, sambor och barn säger Christine Liljendahl.
Är detta en förberedelse inför någon form av särbehandling av assistenter som är närstående?
– Nej det är det inte. Däremot har IVO möjlighet att göra inspektion i de fall assistenten är närstående eller lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade.
Är det en förberedelse inför eventuella kommande lagändringar där assistenter som är anhöriga ska begränsas eller behandlas annorlunda?
– Nej det är ingen sådan förberedelse.

Christine Liljendahl intervjuades av Kenneth Westberg 2017-05-11

Vidare läsning

Information från försäkringskassan

Försäkringskassan registrerar uppgifter om assistenter

Skicka sidan till: