läs skrivbordsversionen istället
Försäkringskassan säger enligt Marie Axelsson i sitt remissvar nej till förslaget i Lars Erik Lövdéns utredning att få en bidragsbrottsenhet som ska kunna delta i husrannsakningar och utreda brott.
– Vi har sagt nej till en brottsbekämpande enhet eftersom vi anser att det polisens ansvar att utreda brott. Att vi har en kontrollverksamhet och anmäler brott betyder inte att vi kompetens att leda och driva brottsbekämpande verksamhet.
Vad bör vara Försäkringskassans roll när kriminalitet i assistans utreds?
– Vår kontrollverksamhet utreder signaler från olika håll om misstänkta brott, i vissa fall polisanmäler vi. Vi försöker sedan ge polisen så bra underlag som möjligt.
Varför det viktigt att hålla isär de rollerna?
– Polisen utreder brott, vi är en myndighet som administrerar socialförsäkring, det är olika roller med olika kompetenser. Om polisen behöver bli bättre är det riksdagens och regeringens uppdrag att se till att de får förutsättningar att utföra sitt uppdrag.
Försäkringskassan vill också att mer sekretessbelagd information ska kunna delas, vilket föreslås i Lövdéns utredning.
– Vi har godkänt de ändringar som utredningen föreslår i sekretesslagstiftningen. Inom assistans vill vi exempelvis få ökad information från Migrationsverket för att bekräfta att personen finns kvar i landet så att vi inte fortsätter att betala ut ersättning till någon som flyttat. Brå har visat att brott görs mot olika bidragssystem, i det arbetet har vi sett hinder i tex sekretesslagstiftningen.
Försäkringskassan vill även liksom Lövdén inrätta en myndighetsgemensam utbetalande myndighet.
– Som vi skriver i vårt remissvar är vi positivt inställda till att införa ett så kallat medborgarkonto där alla pengar som betalas ut från myndigheter kan passera. Om varje person som är del av välfärdssystemen har ett konto kopplat till sitt personnummer kan detta motverka att personer ibland använder flera konton för att göra penningöverföringar med oseriösa syften.
Marie Axelsson vill också se standardiserade försäkringsmedicinska utredningar inom assistansersättning.
– Möjligheten att få assistans bygger på en medicinsk bedömning av funktionsnedsättningen, våra utredningar skulle bli bättre av ett bättre underlag.
Vill ni ha det på alla som söker?
– Inte på alla, men vi vill ha möjlighet att kunna kräva in det.
Vad skulle en standardisering innebära?
– En metod som ger svar på om funktionsnedsättningen berättigar till personlig assistans. Idag är det kanske en läkare som man bara träffat en gång. Det vore bättre med ett team med olika professioner, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog osv.
Ska de vara anställda på kassan?
– Vi tänker oss att landstingen får ett lagstadgat ansvar att göra detta.
Vad anser du om de som säger att försäkringsmässiga utredningar ger en för medicinsk syn på assistans?
– Lagstiftningen kräver att vi ska kunna säga ja eller nej utifrån en bedömning av funktionsnedsättningen och då behöver vi göra en medicinsk bedömning, säger Marie Axelsson.
Kvalificerad välfärdsbrottslighet– förebygga, förhindra, upptäcka och beivra
Försäkringskassans remissvar till Lars Erik Lövdéns utredning
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.