läs skrivbordsversionen istället

Magnus Arnek, analytiker, Försäkringskassan – ”Det finns inga säkra uppskattningar av omfattningen av kriminalitet i assistans”

Försäkringskassan har ingen egen uppfattning om hur stor omfattningen är av fusk/kriminalitet inom personlig assistans säger Magnus Arnek. Han ser risker med att extrema fuskfall via media färgar bilden av assistans men säger att det inte påverkar Försäkringskassans arbete.
– Vårt arbete med att bekämpa fusk pågår på samma sätt oavsett mediabilden.

Ingen åsikt om fuskets omfattning

FUT– Delegationen, där kassans dåvarande analysenhet ingick, tog 2007 i Vad kostar felen? fram uppskattningar av fuskets omfattning med hjälp av expertmetoden, expert elicitation, som visade att 10 % av utbetalningarna inom assistansersättning var felaktiga varav 7 % var medvetna fel från den sökande. Magnus Arnek säger idag att uppskattningen var omgärdad av stor osäkerhet.
– Vi har ingen egen uppfattning idag om omfattningen av kriminalitet/fusk inom assistansersättning. Vi vet dock att det har förekommit, och kanske fortfarande förekommer bedrägerier.

Polisen hinner inte utreda

Magnus Arnek säger att det skedde ett uppvaknande efter ett antal större assistansbedrägerier i Halland 2009/2010. Det ledde till Operation Fjord, där Försäkringskassan 2011–2016 tillsammans med polisen gjorde en stor satsning mot 26 utvalda assistansanordnare, där det fanns misstankar om systematiskt fusk med tidredovisningar, räkningar mm. I projektet medverkade Rikspolisstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och åklagarväsendet.
– Resultatet av de utredningar som genomförts ledde till att flera stora brottshärvor uppdagats, inklusive ELMA assistans i Södertälje. Stora framtida utbetalningar har kunnat stoppas och ett antal fall där brukare farit illa har upptäckts. I Fjordprojektet fälldes några anordnare och åtta är idag kvar i förundersökning.
Det är trots allt ganska få utredningar av de ni startar upp som går till fällande domar, hur kommer det sig?
– Det är ett generellt mönster i de flesta förmåner, vi gör kontrollutredning på få av de ärenden vi tittar på, en mindre andel av dessa går vidare till polisanmälan och en ännu mindre andel går slutligen till dom. Ett problem är att det är svårt att bevisa saker eftersom det tar så lång tid innan polisen hinner utreda efter att vi polisanmält.
Är det resursproblem inom polisen som orsakar detta?
– Det kan vi inte uttala oss om, det är en fråga till Polismyndigheten.

"Välgjord studie" av Niklas Altermark

I studien ”Det handlar om miljarder” – En metodanalys av hur assistansfusket bedöms av svenska myndigheter har forskaren Niklas Altermark riktat stark kritik mot expertmetoden (expert elicitation) där, när fakta saknas, personer med erfarenhet i kontrollverksamhet på olika myndigheter tillsammans bedömer omfattningen på fusket. Han anser att det dels är en dålig metod att använda på detta område, dels att den inte används rätt. Magnus Arnek har läst studien.
– Jag har tagit del av den, det är en välgjord studie, jag har inga synpunkter på den. Hur stor omfattningen är spelar egentligen ingen roll för oss. Vi arbetar med att det betalas ut rätt i alla förmåner, assistans är inget undantag.
Om det vore så att Niklas Altermarks kritik mot expertmetoden stämmer, är det då inte ett problem att siffror på 10 % fusk inom assistans förekommer?
– Jag vill betona att Försäkringskassans pågående arbete med att motverka felaktiga utbetalningar av assistansersättning inte utgår från dessa tidigare uppskattningar. Försäkringskassan är medveten om de svårigheter som finns när det gäller att uppskatta brottsligt nyttjande och överutnyttjande av socialförsäkringsförmåner. Det gäller i synnerhet assistansersättning som innebär svåra behovsbedömningar där insynen av den assistans som utförs är ytterst begränsad.
Har ni planer på att bedöma omfattningen på något annat sätt?
– I tex föräldrapenning kan vi i efterhand beräkna omfattningen genom slumpmässiga stickprov och se föräldern var frånvarande från jobbet och om barnet var på dagis. I assistans kan man inte göra på samma sätt, det är inte heller önskvärt, det blir ett för stort ingrepp i den personliga integriteten.

Arbetar vidare oavsett mediabild av assistans

Det har talats mycket om fusk/kriminalitet i assistansersättning i media, frågan är ofta om media ger en skev bild av verkligheten. Magnus Arnek säger att de arbetar med att upptäcka kriminalitet oavsett hur det ser ut i media.
– Det är relevant att de rapporterar om det vi upptäcker, och de har ett ansvar att rapportera på ett korrekt sätt. Ibland går vi ut i debattartiklar och ger vår bild, vi kanske vill komplettera eller nyansera något.
Finns det en risk att extrema enskilda fall färgar bilden av all assistans?
– Den risken finns säkert, men vårt arbete är frikopplat från mediabilden.
I en rapport från Finansinspektionen (sid 19–20) sägs det att en resande stridande varit anställd som assistent och deltagit i ett assistansbedrägeri och att pengar skickats utomlands i tre–fyra fall. I media talades det då om att terrorism finansieras via svenska assistansbolag.
Är det olyckligt om det sprids en bild i media att assistansersättning finansierar terrorism baserat på så få fall?
– Det är klart att det är olyckligt om det leder till det, och att brukare känner sig utpekade. Men vårt arbete påverkas inte av detta, säger Magnus Arnek.

Magnus Arnek intervjuades av Kenneth Westberg 2017–10–10

Skicka sidan till: