Statlig utredning om assistansfusk klar
Åsa Regnér och Stig Svensson, Foto: Joanna Abrahamsson
Ökningen av antalet assistanstimmar beror inte på privata anordnare utan på att det i lagtexten saknas begränsningar av de behov som kan assistans kan beviljas för. Brottsligheten bedöms ha minskat sedan tillståndsprövningen infördes 2011, men risken för brottslighet är fortsatt stor, särskilt när anhöriga utför assistans. Det är några slutsatser av Stig Svensson i utredningen Personlig assistans - Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet.
Stig Svensson, som tidigare varit skatteutredare på Skatteverket, har haft i uppdrag att analysera assistansmarknaden, timutvecklingen och brottslighet i personlig assistans.
Fusket har minskat sedan 2011
Stig Svensson bedömer fuskets omfattning idag till minst två procent av utbetald assistansersättning men att den minskat från en tidigare nivå på ca 7 %, sedan tillståndsprövningen infördes 2011. Han bedömer att brottsligheten före 2011 var ca 7 % fram enligt de bedömningar som gjorde i tex FUT-Delegationen. Han anser att risken för brottslighet är fortsatt hög, eftersom det handlar om mycket pengar per beslut och brukare.
Oseriösa företag gynnas av schablonbeloppet
Schablonersättningen som är lika för alla ger oseriösa företag som har lägre löner och sociala förmåner än gällande kollektivavtal en konkurrensfördel. Samtidigt har en begränsad uppräkning av schablonen under senare år lett till minskade vinster. Om schablonersättningen framöver inte täcker löneökningarna finns risk för att de större seriösa aktörerna lämnar branschen.
Timökning beror på beviljandet av övriga behov
Antalet assistanstimmar har stigit sedan 1994 och är nu ca 129 tim/vecka och brukare. Timutvecklingen beror enligt Stig Svensson främst på lagens utformning. Han anser att lagen har en vid målbild men en otydlighet i det förvaltningsmässiga beslutsfattandet. han nämner att det i princip inte finns några begränsningar för övriga behov. Det innebär att om brukaren kan beskriva ett behov har denne i regel rätt att få det tillgodosett. Ökningen av antalet timmar har alltså inte främst berott på utvecklingen av privata anordnare enligt stig Svensson. De har sannolikt påskyndat timutvecklingen, men ökningen skulle ha skett ändå.
Analys av domar
En analys av brottmål mellan 2010 och maj 2017 visar enligt Stig Svensson att risken för fusk är särskilt stor vid anhörigassistans. Domarna visar att det kan saknas medicinsk dokumentation om funktionsnedsättningar, exempelvis när en brukare inte är född i Sverige. Personlig assistent är den sjunde vanligaste arbetskraftsinvandringsgruppen till Sverige, vilket Stig Svensson tolkar som att det finns inslag av människohandel i branschen för såväl assistenter som brukare.
Förslag från utredaren
- Försäkringskassan bör ges omfattande kontrollbefogenheter gentemot anordnarna, tex revision av anordnare, personligt ställföreträdaransvar vid återkrav, bevissäkring och säkring av återkrav
- Försäkringskassan bör ges rätt att upprätta register över anordnarna
- Försäkringskassan och IVO ska samarbeta i kontrollarbetet
- Rätt för Försäkringskassan att begära försäkringsmedicinska utredningar
- Åtgärder mot oseriös arbetskraftsinvandring (människohandel) inom branschen.
- Schablonersättningen som idag uppgår till 291 kr per timme ska för anordnare som inte har kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ha lägre ersättning (ca 30 kr/timme mindre) eftersom det är en stor konkurrensfördel att inte tillämpa kollektivavtal.
- Anhörigassistans ska begränsas
Vidare läsning
Personlig assistans - Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet (Promemoria 2018-01-16)