läs skrivbordsversionen istället

Denise Cresso, initiativtagare till metoouppropet #Slutvillkorat – ”Neddragningar av personlig assistans ökar utsattheten ytterligare”

90 kvinnor med funktionsnedsättning vittnar om sexuella övergrepp i metoouppropet #Slutvillkorat. Denise Cresso, en av initiativtagarna berättar att det finns över 500 personer i den slutna gruppen på Facebook. Och metoo–uppropet #hjälpaintestjälpa för kvinnliga personliga assistenter är en del av samma problem menar hon.
– Vi är kvinnor och män i första hand med eller utan funktionsnedsättning.

De undersökningar som finns visar att uppåt hälften av alla kvinnor med funktionsnedsättning utsatts för sexuella övergrepp, säger Denise Cresso.
– I ”Slagen Dam” 2001 visar Eva Lundgren m.fl. att 46 % av de tillfrågade kvinnorna hade erfarenhet av våld och hot någon gång under sin livstid. I studien ”Dubbelt Utsatta Damer” av Kerstin Kristensen, blev samma resultat 50 % för kvinnor med funktionsnedsättning och 42 % för kvinnor utan funktionsnedsättning när resultatet spaltades upp i kvinnor med och utan funktionsnedsättning.

Beroendet i vardagen skapar utsatthet

I Dubbelt Utsatta Damer rapporterar kvinnor med funktionsnedsättning en högre utsatthet för hot, fysiskt och sexuellt våld i alla relationer, utom i relationen till nuvarande make eller sambo. Det kan enligt Denise Cresso tyda på att det är svårare att bryta upp från en relation för en kvinna med funktionsnedsättning som är beroende av en partners stöd i vardagen.
– Kvinnor med en funktionsnedsättning är i betydligt högre grad utsatta av vänner, bekanta och grannar och betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan släkting.
Varför finns det en extra utsatthet här?
– Beroendet av andra i vardagen. Det kan handla om att inte kunna ta sig ifrån en plötsligt uppkommen våldssituation i t.ex. färdtjänstbilen, på festen eller efter att ha skickat hem sin personliga assistent. Jag har tex mött en kvinna där mannen tog hennes batterier från rullstolen när han ville ha något.

Neddragningar i personlig assistans

Nedskärningar av personlig assistans ger enligt Denise Cresso ett ökat beroende av vänner och anhöriga för att få det stöd som behövs för att klara vardagen.
– Kvinnor kan bli hänvisade till den som vill vara snäll och ställa upp. Det stödet, är inget du kan ställa krav på. Varje minskad timme assistans är en timme mer beroende av välvilja.
Vilka åtgärder vill du se när det gäller personlig assistans?
– Vi måste backa till den ursprungliga tanken med personlig assistans. Att människor ska kunna leva som alla andra i sin socioekonomiska situation. Att vakna och vara fri att hantera sin dag. Alltså de som söker assistans måste få de timmar de behöver annars är inte intentionen i lagen uppfylld.

Kunskapen måste öka

För att minska risken för övergrepp behövs det en ökad kunskap om våldsutsatthet för kvinnor med funktionsnedsättning. Personal behöver ha kunskap att upptäcka våld, kunna agera och stötta vid anmälan, säger Denise Cresso.
– Polisförhören måste ha en förhörsledare med särskild kompetens om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Många drar sig för att anmäla en färdtjänstförare om du kan få honom ensam i bilen vid nästa resa.
Ett brott som kanske inte i sig leder till åtal kan enligt Denise Cresso tillsammans med andra typer våldsbrott leda till åtal i en kvinnofridskränkningsanmälan.
– För en kvinna utan funktionsnedsättning är det inte brottsligt att lägga hennes mobil och nycklar på en hylla hon inte når men om kvinnan är rullstolsburen och inte kan nå dem, då är det en del av ett kvinnofridskränkningsärende.
Vilka andra åtgärder vill du se?
– En förändrad skrivning i kvinnofridslagstiftningen där det våld som kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för finns med som möjliga åtalsdelar. Kvinnojourerna måste också bli mer tillgängliga, få är fysiskt tillgängliga även om det finns plats.

Svårt få funktionshinderrörelsen ta upp frågan

Det är svårt att ta upp frågan inom funktionshinderrörelsen anser Denise Cresso. När hon arbetade på Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt försökte hon förgäves komma till olika funktionshinderföreningarnas styrelser och presentera idéer om att skapa ett nationellt kunskapscentrum om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
– Inte heller vårt studiematerial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, fick vi respons på. När jag arbetade med projektet EJA om tillgängliga kvinnojourer, hade jag mycket svårt att samla lokalföreningar för att delta vid seminarier.
Vad beror det dåliga intresset på?
– Många tycker nog att det är fullt upp med vardagspusslet och orkar inte ens tänka våld och jämställdhet. Vi vill ju så gärna vara som alla andra och ha relationer men många betalar ett högt pris, är mitt intryck.

Övergrepp på personliga assistenter del samma mönster

I metoo–uppropet #hjälpaintestjälpa vittnar 17 kvinnliga personliga assistenter om övergrepp i sitt arbete. Denise Cresso menar att det visar att det finns samma maktrelation här oavsett funktionsnedsättning.
– Män med funktionsnedsättning är män som alla andra. De utnyttjar sin maktposition och kvinnorna blir förmodligen misstrodda då samhällets fördomar säger att män med funktionsnedsättning, väl inte kan utsätta en kvinna för sexuellt våld.

Assistentyrket extra utsatt

Från 2012 tom november 2017 tog Arbetsmiljöverket emot totalt 212 anmälningar om arbetssjukdomar orsakat av sexuellt ofredande. Av dessa var 43 anmälningar från personliga assistenter, vilket innebär 20 procent av alla anmälningar som gjordes överhuvudtaget. (se sid 32 i Personlig assistans - Analys av en kvasi marknad och dess brottslighet)
Hur ser du på att assistentyrket har många anmälningar av arbetssjukdomar orsakade av sexuella trakasserier?
– Kvinnor som arbetar som assistenter och ska göra intimhygien är så nära en kan komma någons kön. Om mannen får stånd så finns ju situationen där. Kanske i form av tjat, hot och fasthållning. Är det upprepat är det nog tungt att gå till jobbet och veta att detta kanske upprepas igen, säger Denise Cresso.

Denise Cresso intervjuades av Kenneth Westberg 2018-02-14

Skicka sidan till: