läs skrivbordsversionen istället
– De ursprungliga besparingsdirektiven verkar totalt ha färgat utredningen, säger Carina Ståhl Herrstedt.
Carina Ståhl Herrstedt, andre vice Ordförande i Sverigedemokraterna, säger att partiet sedan 2012 drivit frågan om att LSS ursprungliga intentioner ska återställas.
– Vi vill se översyn av de grundläggande behoven och en förändrad tillämpning vid prövning av rätten till assistans, det är t.ex. inte rimligt att bara de integritetsnära behoven räknas in och att personer i behov av livsuppehållande hjälp i form av andning eller sondmatning inte får den assistans de behöver.
Kristdemokraterna har krävt snabba lagändringar så att sondmatning, andning och integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grundläggande.
– Det ligger helt i linje med vad vi framhållit, säger Carina Ståhl Herrstedt.
Bör åtgärder vänta tills LSS–utredningen ska vara klar den 10 januari?
– Nej, det finns tillräcklig fakta för att fatta vissa förtydligande beslut utan större utredningar. Läget är akut och har varit så alldeles för länge.
Carina Ståhl Herrstedt delar även Pia Steenslands kritik mot de förslag som blivit kända i ett andra utläckt utkast från LSS–utredningen.
– Jag är väldigt kritisk till de förslag som läckt ut, och även om jag ännu inte sett någon slutprodukt så kan jag säga att utifrån det jag sett så är det är ett katastrofalt svek och fullständigt dråpslag om den här utredningen blir verklighet.
LSS–utredningen hade behövt andra direktiv redan från start säger Carina Ståhl Herrstedt. Regeringen tog bort besparingsdirektivet i våras men det verkar inte ha påverkat utfallet så mycket säger hon.
– De ursprungliga besparingsdirektiven verkar totalt ha färgat utredningen.
I det utläckta utkastet finns ett förslag att barn under 16 år inte skulle beviljas assistans, utan istället en LSS–insats utan samma valfrihet från av kommunen. Barnen och deras familjer kommer att drabbas hårt av detta säger Carina Ståhl Herrstedt.
– I dagsläget är det otydligt exakt vad den nya insatsen skulle innebära men med den information vi har just nu så skulle detta förslag kunna leda till förödande konsekvenser för redan hårt ansatta barnfamiljer. Vi har svårt att se på vilket sätt detta förslag skulle leda till en förbättring.
I det utläckta utkastet sägs det att enbart praktisk hjälp ska ge rätt till personlig assistans, och att även det femte grundläggande behovet skulle ersättas med en kommunal LSS–insats utan samma valfrihet. Detta går emot FN-konventionen, säger Carina Ståhl Herrstedt.
– I Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står åtaganden som att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för alla personer med funktionsnedsättning, inklusive dem som behöver mer omfattande stöd. Detta förslag riskerar att personer med psykisk funktionsnedsättning skulle kunna förlora rätten till delaktighet i samhället och att kunna leva som andra. Men återigen så är det svårt att överblicka alternativen i utredningen. Och utan tydliga sådana är det lätt att känna att detta förslag skulle kunna leda till att personer mot sin vilja hänvisas till institutioner. Och det är fullständigt oacceptabelt för oss.
När nya LSS-insatser istället läggs på kommunen riskerar självbestämmandet att minska fortsätter Carina Ståhl Herrstedt.
– Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast betydelsen av individuellt självbestämmande och oberoende för personer med funktionsnedsättning, däribland friheten att göra egna val. Med dessa förslag så försvinner bl.a. möjligheten att själv välja utförare. Vi värnar självbestämmanderätten och valfriheten att själv kunna välja utförare.
I det utläckta utkastet finns även ett förslag på en schablon på 15 timmar per vecka för andra personliga behov som dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter. Utan att ha sett förslaget i sin helhet är Carina Ståhl Herrstedt tveksam till att ha schabloner vid behovsbedömning och säger att allas behov ska utredas individuellt.
– För många är flera timmar av daglig träning helt avgörande för att kunna upprätthålla sina funktioner. Att leva ett liv som andra innebär inte att saker tar lika lång tid för alla eller att behovet är detsamma.
För övrigt vill Carina Ståhl Herrstedt att personlig assistans ska ha ett samlat statligt huvudmannaskap och hon vill se en blocköverskridande överenskommelse där så många partier som möjligt deltar.
– Personer i behov av stöd måste kunna få en så förutsägbar tillvaro som möjligt och för att det ska uppnås så krävs det blocköverskridande uppgörelser som håller över tid. Det krävs såklart också att alla riksdagens partier är med på en sådan annars finns en risk att förutsättningarna ändras efter varje val.
Är det något du vill tillägga?
– Det är viktigt att lagen moderniseras och utvecklas för att följa med i den utveckling samhället har. LSS måste vara än mer tydlig för att i största mån undvika att tolkningar omkullkastar de ursprungliga intentionerna. En sådan intention är tex värdegrunden goda levnadsvillkor och då måste frågan ställas – vad som är goda levnadsvillkor idag jämfört med när lagen kom. Den generella levnadsstandarden har ökat och folks levnadsmönster ser annorlunda ut. Medvetenheten gällande välmående och hälsa har ändrats. Goda Levnadsvillkor 1994 är inte samma som goda levnadsvillkor 2018, avslutar Carina Ståhl Herrstedt.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.