läs skrivbordsversionen istället

Sophie Karlsson, IfA - "Alla grundläggande behov måste ses i sin helhet"

Regeringen presenterade just ett lagförslag om att andning och sondmatning ska ses som grundläggande behov. Detta räcker inte menar Sophie Karlsson - grundläggande behov måste räknas i sin helhet. Detta kräver ytterligare lagändringar vilket också Kristdemokraterna ställt krav på.

De grundläggande behoven delas idag upp i integritetskänsliga delar och icke integritetskänsliga delar. Stöd för detta finns i Regeringsrättsdomen 2009:57 från 2009. Trots att sondmatning, efter HFD–domen 682-17, redan är ett grundläggande behov, räknar Försäkringskassan idag bara de integritetsnära delarna av sondmatningen som grund för att beviljas assistansersättning. Detta är helt orimligt anser Sophie Karlsson, verksamhetsansvarig på IfA - Intressegruppen för assistansberättigade.
– När Försäkringskassan splittrar upp den enskildes behov vid sondmatning i små beståndsdelar, där tex bara av och påkopplingen av sondmatningen räknas, leder det till att inte tillräckligt med assistanstid beviljas för att momentet ska vara genomförbart i praktiken.

Förtydligande om att hela det grundläggande behovet ska räknas

De grundläggande behoven måste ses i sin helhet, eftersom de i sig är integritetskänsliga, inte bara vissa moment, fortsätter Sophie Karlsson och ger några exempel.
– Att vid toalettbesök endast beräkna tiden när assistenten drar ner och upp byxorna är inte rimligt, hela tiden från att toalettbesöket påbörjas tills det är avslutat måste räknas, och samma ska gälla för sondmatning, andning och övriga grundläggande behov. Att bara räkna tex tiden när sondmatningen kopplas till och från räcker inte.

Om andning också delas upp i integritetsnära delar...

Om det kommande grundläggande behovet andning också delas upp i integritetskänsliga delar skulle behovet inte tillgodoses fullt ut utan bara fungera i teorin, säger Sophie Karlsson.
– Personlig assistans är en insats av väldigt stor betydelse, kanske livsavgörande, för många assistansberättigade. De som ingår i personkretsen och uppfyller kriterier för personlig assistans har rätt att leva ett liv som andra. När myndigheter fattar beslut som endast fungerar i teorin missar lagen sitt mål och de assistansberättigade sina rättigheter.

Kristdemokraterna kräver lagändring

I en intervju på Assistanskoll krävde Pia Steensland, Kristdemokraternas talesperson i funktionshinderfrågor, att nästa steg med lagändringar berör just uppdelningen av grundläggande behov i integritetskänsliga och ej integritetsnära delar. Hon menar att denna uppdelning gör att assistansen i många fall inte kan utföras i praktiken.
– Eftersom situationen är så akut måste vi göra allt i vår makt för att göra så snabba lagändringar vi bara kan, sade Pia Steensland till Assistanskoll.

Sophie Karlsson intervjuades av Kenneth Westberg 2019-02-22

Skicka sidan till: