Pia Steensland, Kristdemokraterna – ”Nästa steg är lagändring mot domen om integritetsnära delar av grundläggande behov”

Den kommande lagändringen om sondmatning och andning måste agera mot att Försäkringskassan delar upp sondmatning i vad som är integritetsnära och inte. Pia Steensland vill även se ett förstatligande av personlig assistans och säkerställa rätten utifrån det femte grundläggande behovet. Hon hoppas på fortsatt samarbete med samtliga partier i Socialutskottet.
– Uppgörelsen mellan S+MP+C+L har komplicerat detta, nu är det upp till de fyra partierna att säga vad de tänker göra.

Lagändringar bör kunna komma vid halvårsskiftet

När Kristdemokraternas och moderaternas budgetreservation fick stöd i riksdagen före jul gavs uppdraget till regeringen att skyndsamt säkerställa att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov. Regeringen bekräftar att de arbetar på lagförslaget, men kan inte ange någon exakt tidsplan. Pia Steensland, partiets talesperson i funktionshinderfrågor, förväntar sig att regeringen nu skyndsamt skriver ett lagförslag.
– Med rådande rättspraxis bryter vi mot FN–konventionen. Nu är det upp till regeringen att ta fram lagändringarna och skyndsamt verkställa riksdagens beslut. Vi bedömer att lagändringarna bör kunna gälla från halvårsskiftet, men det förutsätter att regeringen prioriterar detta.

”Bara delar av sondmatningen ses idag som integritetsnära”

Förra året kom HFD–domen 682-17 som sade att egenvård (inkl sondmatning) är grundläggande behov. Försäkringskassan hävdar trots detta att vissa delar av sondmatningen inte räknas eftersom de delarna inte är integritetsnära. Detta måste den kommande lagändringen agera mot säger Pia Steensland.
– När HFD–domen kom förra året var det många människor som andades ut och trodde att de nu skulle få hjälp. Men Försäkringskassan valde att tolka domen så att enbart den tid det tar att exempelvis koppla på och av sonden och inte den tid det tar för näringen att passera sonden, dvs själva matningen, räknas som integritetsnära grundläggande behov.
Försäkringskassans tolkning av domen är mycket olycklig, säger Pia Steensland.
– Det är för oss kristdemokrater en självklarhet att hela den tid som det tar att utföra sondmatningen, eller för den delen den tid det tar att utföra hjälpen med andningen, ska ge rätt till assistans. Under interpellationsdebatten med Socialminister Lena Hallengren i fredags som jag tog initiativ till frågade jag ministern om hon i arbetet med att ta fram ett nytt lagförslag kommer säkerställa att hela den tid som det tar att utföra insatsen för sondmatning såväl som för andning kommer anses vara grundläggande behov som räknas som grund för assistansersättning. Dessvärre fick jag inget tydligt svar på frågan.

Lagändringar mot HFD–domen från 2009 nästa steg

För att återställa assistansen räcker det inte med lagändringar för sondmatning och andning säger Pia Steensland. Hon vill att man agerar med lagstiftning mot Regeringsrättsdomen 2009:57 om integritetsnära delar av grundläggande behov.
– Uppdelningen i integritetsnära delar och ej integritetsnära gör att assistansen i många fall inte kan utföras i praktiken. Detta eftersom behoven styckas upp i minuter och sekunder istället för att ta hänsyn till tiden det tar att utföra hela behovet..
Behöver det utredas eller kan man göra snabba lagändringar även här?
– Eftersom situationen är så akut måste vi göra allt i vår makt för att göra så snabba lagändringar vi bara kan. Beredningskravet som krävs för att göra en lagändring måste självklart uppfyllas, men det finns konsekvensbeskrivningar från exempelvis Försäkringskassan och Socialstyrelsen, tidigare utredningar och remissyttringar. Vi kristdemokrater anser att regeringen bör överväga om detta omfattande underlag kan tas till vara för att regeringskansliet ska kunna bereda ett lagförslag utan att tillsätta nya utredningar.

Och rätt till stöd för femte grundläggande behovet…

Pia Steensland förväntar sig också att regeringen tar steg för att personer med exempelvis svår autism och utåtagerande beteende återigen får rätt till assistans i enlighet med intentionen i LSS. Många har här förlorat sin assistans pga av HFD-domen 2015 ref 46 som tolkats så att det femte grundläggande behovet bara beviljas vid en psykisk funktionsnedsättning och att det krävs en koppling mellan det femte och resterande grundläggande behov.
– Det är personer som är extra känsliga för förändringar och därför behöver känna sig trygga med assistenter som kan hjälp till att tolka signaler och intryck ifrån omvärlden. Många personer inom denna grupp går miste om rätten till delaktighet i samhället när de förlorar sin assistans. Så kan vi inte ha det.
Kommer ni att sträva efter blocköverskridande överenskommelser?
– Utifrån KDs utskottsinitiativ har vi bildat en arbetsgrupp i Socialutskottet med representanter från samtliga partier. Vår ambition är att hitta en långsiktigt politisk samsyn för framtidens LSS. Januariöverenskommelsen mellan S+MP+C+L har komplicerat detta då den uttrycker att de inte får samarbeta med övriga partier kring de 73 punkterna i överenskommelsen. Då LSS och personlig assistans är en av punkterna är det nu upp till de fyra partierna att säga vad de tänker göra.
Pia Steensland vill också att man ska se assistansens kostnad i det totala samhällsekonomiska perspektivet.
– Det står i KD/Ms budgetreservation och har därmed stöd i riksdagen. Behovet av stöd försvinner inte för att assistansen tas bort. Istället måste anhöriga gå in och kanske sluta jobba eller bli sjukskrivna.

”En M+KD regering hade förstatligat assistansen”

Vad hade kunnat hända med personlig assistans om M+KD bildat en regering? I ett dokument med en överenskommelse mellan M+KD+C+L före jul sägs följande.
Staten tar över ansvaret för LSS och åtgärdar de allvarliga brister som identifierats. Alla som har rätt till LSS ska få det. Nödvändiga resurstillskott görs.
Om detta blivit verklighet hade det enligt Pia Steensland inneburit att assistansen skulle förstaligas och en återställelse av de neddragningar som gjorts under förra mandatperioden.
Visste ni om Sverigedemokraterna skulle stödja er?
– Nej, det visste vi inte förrän de röstade i kammaren, men vi välkomnar stödet. Vi ser dock en bred samsyn om andning och sondmatning i Socialutskottet, men uppfattar även stöd för förstatligande av assistansen.
Skulle ni ha förstatligat under mandatperioden?
– Så snart som möjligt. Detta föreslog även LSS–utredningen, vi anser att det går att använda deras underlag, även om vi motsäger oss utredningens förslag att ta bort assistans för barn under 16 år och för personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Vid ett förstatligande skulle de som idag beviljas assistans av kommunen istället få den via Försäkringskassan, säger Pia Steensland. Hon vill dock inte säga exakt var den nya gränsen för att få assistansersättning skulle gå.
– De exakta detaljerna får man se över, men 20 timmarsgränsen behövs inte längre, eftersom syftet med den är att avgöra om staten (Försäkringskassan) eller kommunen ska ha ansvaret för assistansen.

Om att KD+M hamnade långt under KDs budget

Vissa anser att Kristdemokraterna kompromissade alltför mycket med Moderaterna när det tillfördes ”bara” 350 miljoner till assistansersättning i statsbudgeten för 2019, istället för 1600 miljoner som KD ville ge i den egna budgeten för 2019.
– Jag kan förstå att man känner besvikelse om man stirrar blint på pengarna, men vi fokuserade tillsammans med Moderaterna på det mest akuta. Att säkerställa att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov och pengarna kan inte användas förrän lagändringarna är på plats och fler återigen kan få assistans. Idag vet vi inte hur många som kommer att beröras av lagändringen runt andning och sondmatning. Vi gjorde en uppskattning på 350 miljoner kronor (700 miljoner för helåret 2020 och framåt), men enligt M/KDs budgetreservation ska mer pengar skjutas till om det behövs för att säkerställa att alla som omfattas av lagändringen ska kunna beviljas assistans.
Vad hade KD velat genomföra med de övriga 1250 miljonerna?
– Vi ville öka schablonen med 2,2 % istället för 1,5 % vilket skulle medföra en kostnad på 150 miljoner 2019, 330 miljoner 2020 och 520 miljoner för 2021. Det övriga var pengar för att fånga in de personer som under rådande rättspraxis har förlorat rätten till assistans.

Om regeringens överenskommelse med C + L

Följande överenskommelse om personlig assistans finns mellan S+MP+L+C:

Säkerställ att den personliga assistansen och assistansersättningen präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Alla som har rätt till stöd ska få det. Rätt till assistans för egenvård, inklusive andning och sondmatning, ska återställas (Förslag kommer i den sittande utredningen). Rätten till assistans för behov av tillsyn ska stärkas. Definitionen av normalt föräldraansvar ska smalnas av. Tillsätt en ny assistansutredning för att säkra detta. (Utredning 2019. Ny lagstiftning från 2021). Utred också frågan om huvudmannaskapet för den personliga assistansen. (Utredning 2021. Eventuell ny lagstiftning under nästa mandatperiod.)

Pia Steensland undrar vad de menar med ”alla som har rätt till stöd ska få det”.
– Menar de utifrån dagens rättspraxis och vad händer i så fall med de som ramlat ur systemet eller inte beviljats assistans trots att de har omfattande behov av stöd och hjälp för att klara sin vardag.
Men ni och Moderaterna använde ju samma formulering…
– Ja, men vi är tydliga med att vi vill återställa rättspraxis, de som ramlat ur systemet ska tillbaka. LSS är en dessutom en försäkring för oss alla. De som föds med eller senare i livet drabbas av en omfattande och varaktig funktionsnedsättning och ansöker för första gången måste kunna komma in i systemet.
De talar även om en ny utredning om huvudmannaskapet 2021…
– Det är alldeles för långt borta. Som jag nämnde tidigare uppfattar jag att det finns en samsyn i Socialutskottet om att staten bör vara huvudman. Det finns underlag redan nu som borde vara tillräckligt för att regeringen ska kunna agera utan att tillsätta en ny utredning.
Finns det en risk att assistansfrågan nu åter begravs i utredningar?
– Så som det är formulerat ja. Vi måste så snabbt som möjligt få stopp på den akuta situation som vi har idag. Varje dag utan lagändring är en förlorad dag och vi kan inte passivt titta på när liv och familjer trasas sönder.

Om Liberalernas tolkning av överenskommelsen

Bengt Eliasson i Liberalerna säger att han tolkar överenskommelsen som: Skrotad LSS–utredning. En ny parlamentarisk assistansutredning där Liberalerna är drivande i att skriva direktiven. Omprövning av de som förlorat sin assistans efter 2015 när lagändringar för andning/sondmatning införts. Förstatligande av assistansen. Tillförsel av ytterligare 150 miljoner för 2019 och 4 miljarder för 2020 och 2021
Hur ser du på hur Bengt Eliasson ser på uppgörelsen mellan S+MP+L+C?
– Jag vet att Bengt har de bästa intentioner. Men jag undrar samtidigt hur mycket Liberalerna kommer att kunna påverka detta. De har valt att stå utanför regeringen och ministern är en socialdemokrat. Socialdemokraterna har varit drivande i nedskärningarna inom assistansen via politiska beslut från hösten 2015. Om Socialdemokraterna hade haft en verklig förståelse av konsekvenserna borde de dragit i nödbromsen mycket tidigare. Istället krävdes det en förhandling om regeringsmakten för att nå denna överenskommelse.
Kan detta vara Liberalernas position, dvs det de vill uppnå?
– Jag har ingen insyn i Liberalernas ambitioner, men jag hoppas verkligen att de lyckas påverka Socialdemokraterna i rätt riktning.

Positivt om fusket i LSS–utredningen

Pia Steensland tycker det är positivt att LSS–utredningen visar att fusket inte varit kostnadsdrivande utan att kostnadsökningen främst beror på politiska beslut som att man får behåller sin assistans efter 65 år, att det femte grundläggande behovet har tagit in fler grupper i systemet, personer med autism tex.
Är fuskfrågan borta från dagordningen nu?
– Jag hoppas det, jag träffade nyligen Alicia tre år och hennes familj. Alicia har omfattande funktionsnedsättningar och det måste vara uppenbart för varje människa som möter Alicia att hon har omfattande behov av hjälp och stöd och att det kommer vara så under hela hennes liv. Trots det bedömde Försäkringskassan att hon bara hade sex timmars grundläggande behov. Pappan undrade hur man bär sig åt om man lyckas fuska till sig assistans när Alicia med uppenbara behov inte får den hjälp hon behöver för att leva.
Hur ser du på fuskdebatten, var den skapad?
– Ja det har forskning av Niklas Altermark visat. Självklart ska fusk beivras och precis som i andra välfärdssystem måste det finnas uppföljnings- och kontrollsystem, men det befintliga fusket inom assistansen handlar om mycket små delar jämfört med de totala kostnaderna.

LSS–utredningen bör gå på remiss trots allt

Pia Steensland säger att hon hade hoppats att opinionen och den rädslan som funkisrörelsen beskrivet utifrån möjliga konsekvenser av förslagen skulle ha lett till att förslagen i LSS–utredningen hade förändrats efter läckorna.
– Nu blev det inte så. Vi kristdemokrater är djupt kritiska till förlaget med en 15–timmarsschablon och att barn under 16 år och de med femte grundläggande behovet ska förlora sin assistans. Ska man göra förändringar som ingriper så starkt i människors livskvalitet och liv måste man ha en ordentligt beskriven insats som ger förbättringar och utredaren måste lyssna på målgruppen. Om man presenterar förslag som ger upphov till skräck inom målgruppen då har man hamnat fel.
Pia Steensland anser trots detta att det bör göras en remissrunda, dels för att skapa underlag för lagändringar för tex ett statligt huvudmannaskap. Dels för att brukarrörelsen ska få dokumentera de befarade konsekvenserna.
– Att den går ut på remiss betyder inte att assistansen behöver tas bort för några grupper eller att det ska införa en 15–timmarsschablon.
Hur bör brukarrörelsen agera?
– De bör skriva skarpa remissyttranden. De lyckades lyfta frågan i valrörelsen och har fått genomslag i media även under hösten och vintern. Jag hoppas att de orkar hålla i detta och att de agerar så enigt de kan.

Ny typ av behovsbedömning

På frågan som behöver tas upp i en ny utredning om personlig assistans säger Pia Steensland att det exempelvis behövs en ny typ av behovsbedömning än den som finns idag.
– Idag bryts bedömningen ner i minuter och sekunder, vi behöver komma ifrån detta. Man borde istället utgå från frågor som Hur mycket klarar du att göra själv? eller Klarar du av att vara ensam? Om svaret är nej behöver du en assistent nära dig dygnet runt. Då får man ett helhetstänkande utifrån personens behov. Det var lite så här innan de grundläggande behoven infördes 1996. Vi behöver komma tillbaka dit.
Borde det någon bli möjligt att beviljas assistans efter 65 år?
– Det skulle man kunna se över i en utredning som är mer helhetsövergripande, säger Pia Steensland.

Pia Steensland intervjuades av Kenneth Westberg 2019–02–05